Vilket är ditt kärleksspråk?

Jag är ganska förtjust i realityprogrammet Love is Blind, där människor dejtar och lär känna varandra utan att veta hur den andre ser ut. I den här typen av dejting-reality är det vanligt att det talas om vilket ”kärleksspråk” man har. Det snackas också mycket om vilket stjärntecken folk tillhör. Och rent krasst så är nog den vetenskapliga grunden för såväl kärleksspråken som astrologi ungefär lika stark. Inte för att allt alltid måste handla om vetenskap, men ofta behandlas detta med kärleksspråk som om det var just en sådan. Teorin är tilltalande för att den är så enkel; är ditt kärleksspråk fysisk beröring, gåvor, tjänster och handlingar, kvalitetstid eller bekräftande ord? Hittar du din partners språk och visar kärlek på det sättet så verkar allt kunna lösa sig. Det låter för bra för att vara sant – och det är det också. Givetvis låter sig inte kärleksrelationer och behov kategoriseras på ett så enkelt vis. Detta blir tydligt ganska snabbt när teorin om kärleksspråk granskas lite i sömmarna (vilket vi gör på sidan 48).

Andra ord som smugit sig in i relationssfären och som används friskt i dejtingserier är de psykologiskt klingande ”toxisk” och att bli ”gaslightad”. Att höra folk säga att de har ångest eller att någon annan är lite narcissistisk hör till vanligheterna (jag är själv skyldig till att påstå att jag får ”ångest” av både det ena och det andra) och möjligen är detta mer problematiskt. Det visar väl på att vi har blivit mer intresserade av vårt mentala liv och att det talas mer öppet om psykisk ohälsa – men plötsligt verkar alla snacka terapispråk. Om fördelar och nackdelar med detta kan du läsa på sidan 20.

En annan sfär där psykologspråket länge använts, är den ekonomiska. På sidan 26 får du en grundkurs i ekonomisk psykologi och en förklaring till varför den finansiella världen svämmar över av psykologiska termer.

God läsning!

***