Annons

Är du din diagnos?

Att leta efter en underliggande orsak till flera symtom är det klassiska sättet att diagnosticera åkommor – men det har sina begränsningar.

Text:

Bild: Joel Nilsson

Dentifierar du dig med din diagnos? Det är väl inte helt ovanligt, eller särskilt konstigt, att en diagnos blir en stor del av ens identitet om den plötsligt kan förklara en massa problem man haft tidigare i livet. Jaha, jag har svårt att upprätthålla koncentrationen för att jag har adhd, eller jag ligger alltså vaken på nätterna och ältar problem eftersom jag är deprimerad –
eller jag undviker sociala sammanhang för att jag har ångest. 

Men oftast är det nog inte fullt så enkelt. Att leta efter en underliggande orsak till flera symtom är ju det klassiska sättet att diagnosticera såväl somatiska som psykiatriska åkommor – men det har onekligen sina begränsningar och en diagnos kan sällan förklara allt. I bästa fall kan en psykiatrisk diagnos förklara och avhjälpa de flesta eller delar av ens problematik, i värsta fall kan den bli en (bort)förklaring som hindrar en från att ta tag i vissa problem eller beteendemönster. Det finns olika reaktioner och förslag på lösningar för att komma runt detta, vi skriver om ett av dem på sidan 46. Det handlar om så kallad nätverksanalys, en statistisk metod där man reder ut olika samband mellan psykiatriska problem och tar reda på hur de påverkar varandra och därefter identifierar ”negativa spiraler” som patienten fastnat i. Den här typen av synsätt är kanske extra intressant just nu, när det debatterats vad som ska ske när diagnosen utmattningssyndrom tas bort. För det är ju just det, att det är diagnosen som tas bort, inte alla de människor som lider av utmattning – och inte alla deras symtom. Många är dem som vittnar om att ha blivit hjälpta, eller för första gången ens ha fått hjälp, av en utmattningsdiagnos. Men förhoppningsvis kan dessa personer få lika bra hjälp även efter att den unikt svenska diagnosen tas bort 2028. Det skulle vara intressant att se vad som hände om man gjorde en nätverksanalys av deras symtom och hur dessa hängde ihop. Tycker du också att det låter intressant? Slå upp sidan 52 för att göra en egen nätverksanalys, det går att göra även på små problem i vardagen. Har du inga sådana finns det gott om annan läsning – till exempel om hypnos och schizofreni.

God läsning! 

***