Är BDSM-relationer ovanligt uppriktiga?

Det var i de sena tonåren som Martin började intressera sig för dominans och bondage. I dag är han i övre fyrtioårsåldern och hans erfarenhet är att de som lever i en BDSM-relation är mer beredda än andra att prata om alla delar av sexualiteten. Martin understryker kodorden safe, sane and consensual, på svenska säker, sund och samförstånd.

– Egentligen kan man leka hur farligt som helst. Makten är den stor del, sexuell makt. En drivkraft som behöver ta vägen någonstans, säger han. I ”vanliga” förhållanden, där det kan vara känsligt att säga att
man gärna skulle vilja träffa grannen eller tjejen på jobbet. Man kommunicerar inte på samma sätt, säger Martin, men påstår däremot inte att BDSM-utövare är mer liberala med tvåsamhet.

– Vi är som folk är mest. Det finns många som inom BDSM håller hårt på tvåsamheten, medan andra är mer utforskande, säger han. Samtidigt tycker han att det finns en rakare kommunikation än i ”vanliga” förhållanden. Det handlar om en öppnare hållning, snarare än att vi aktivt söker flersamhet, säger han.

Charlotta Carlström doktorerade nyligen vid Malmö högskola i socialt arbete med avhandlingen BDSM: Paradoxernas praktiker, som bygger på intervjuer, observationer och deltagande på möten samt workshops och pub- och klubbkvällar. Totalt intervjuade hon 29 personer i BDSM-miljön. Hon håller med Martin om att det finns en öppnare hållning bland BDSM-utövare. Liksom i alla förhållanden måste det finnas ett fungerande samspel och liknande intressen, men den öppnare kommunikationen gör att partnerväxling mer sällan än i andra sammanhang ses som otrohet.

Det centrala fokuset på öppenhet kan ses som en direkt konsekvens av vad maktspelet och det fysiska agerandet kan leda till och ge utlopp för. För att relationerna ska fungera krävs en ärlighet, som BDSM-utövare menar oftare faller bort i ”vanliga” förhållanden. Av de dryga femtiotusen personer som vid registreringen i BDSM-communityn Darkside valt att kryssa i kniv under ”preferenser”, uppskattas tio procent använda sig av så kallade blodlekar. Jargongen bland initierade medlemmar är de engelska uttrycken knife play eller needle play. Vissa av dessa praktiker är ofrånkomligen kontroversiella, såsom rape-play.

– Om man som utomstående tittar in på en session med en man som piskar en kvinna och hon gråter, så kan det se exakt ut som vanlig misshandel, säger Charlotta Carlström, som hävdar att det är vitt skilda saker eftersom BDSM alltid ska ske med ett samtycke och en ömsesidig njutning. Just samtycket är av avgörande betydelse i rollspel som involverar stark utsatthet eftersom gränserna för vad som förväntas och kan ske i en BDSM-session är inte alltid glasklara. För att göra vissa handlingar försvarbara måste alla deltagare tydligt samtycka och efteråt gå igenom vad man gjort.

Charlotta Carlström pratar om ”eftervård”, tiden efter en session där omhändertagande och närhet är viktigt. Detta eftersom olika lekar sätter igång känslor och reaktioner som man kan behöva prata igenom. Även om Charlotta Carlström ser vissa mönster, finns det ingen etablerad forskning som visar att den roll man tar i BDSM skulle ha att göra med att finna en balans i tillvaron.

Att den maktfullkomlige VD:n exempelvis vill vara underlägsen i sängkammaren, eller att den uttråkade busschauffören gärna plockar upp maktens fysiska verktyg och spänner fast sin partner för att agera herre över dennes öde. Att BDSM skulle vara en läggning i likhet med homosexualitet snarare än en böjelse förkastas dock av många. Utövare påpekar att det också förekommer att helt ”vanliga” kärlekstörstande dejtare söker sig dit som kanske inte lyckas hitta någon partner i sina egna kretsar. De går med på spelets regler för att få någon form av närhet. Charlotta Carlström menar att alla sexuella praktiker har gråzoner, och att denna förekomst av tillfälliga gästspelare kan vändas till något positivt i stället,.

– Här handlar det inte om att vara supersnygg eller trådsmal. Man passar in för att man är bra på bondage och behärskar en viss teknik vilket gör att man får en helt annan status i BDSM-samhället. Man bryr sig mindre om kroppsideal. Det handlar mer om sexiga utstyrslar.”

3 x BDSM-relationer
 BDSM-relationer präglas av ett tydligt uttalat krav på kommunikation och överenskommelse. Ledorden säker, sund och samförstånd anges som avgörande, oberoende om det är relationer i tvåsamhet eller öppna.
 Den öppnare kommunikationen i BDSM-relationer gör att partnerväxling mer sällan än i andra sammanhang ses som otrohet.

Medlemskap i en BDSM-community är en livsstil för många, och kan fylla ett behov av tillhörighet och social hemvist.