Tonårsångesten flyttar in
I Pixars långfilm Insidan ut har känslorna huvudrollen. I sommar har uppföljaren, Insidan ut 2, premiär – och då är det dags för en mängd nya känslor att ta plats. I likhet med den första filmen, utspelar sig Insidan ut 2 inne i flickan Jennys hjärna. I Huvudkontoret har sedan tidigare känslorna Glädje, Rädsla, Ilska, Avsky och Vemod samsats om att styra Jenny. Men när hon nu går in i tonåren flyttar nya känslor in –
inte minst Ångest.
Känslan ångest bottnar kognitivt i upplevelsen av hot eller fara, och den har hjälpt oss att överleva evolutionärt. Rent fysiskt innebär ångest ofta hjärtklappning och muskelspänning – vilket varit fördelaktigt för oss om vi exempelvis behövde fly från farliga djur när vi levde som jägare-samlare.
Men ångest existerar givetvis även hos den moderna människan, när vi upplever något som hotfullt eller farligt (även om det inte nödvändigtvis behöver vara det). Ångest kan variera i styrka från en lätt ängslan och oro till stark ångest i form av panik. En låg nivå av ångest kan vara fördelaktig om vi är i verklig fara, medan en ångestnivå som inte står i proportion till det verkliga faran kan vara väldigt begränsande.
Att känslan av ångest tilltar eller uppstår under tonåren är helt normalt, att känna oro och ångest ibland är en del av att vara människa. Men om ångesten blir allt för stark och begränsande behöver tonåringen få hjälp och någon att tala med.
