Är du intellektuellt ödmjuk?

Känner du förtvivlan över det höga tonläget i debatten? Att åsikter argsint ställs mot varandra?

Handen på hjärtat, hur tog du själv den där diskussionen på jobbet häromdagen?

– Vi behöver växla upp vår förmåga globalt att hantera komplexitet och många perspektiv. Annars kommer fler och fler att ta till coping-strategier i form av förenklade världsbilder, svart-vitt tänkande och polarisering. Vi kommer att se mer av Trump-ism, konflikter och att folk söker sig till starka-ledare-med-enkla-sanningar, säger Fredrik Livheim, psykolog och forskare i klinisk neurovetenskap.

En del av lösningen stavas intellektuell ödmjukhet. Det är ingen ny företeelse. Redan Sokrates lär ha sagt: ”Den enda sanna visheten är att veta att du inte vet någonting.” Men det är ett forskningsområde inom den positiva psykologin som blir allt större. Antalet empiriska studier på intellektuell ödmjukhet har mer än tiofaldigats de senaste tio åren jämfört med de två tidigare decennierna.

Att vara intellektuellt ödmjuk handlar om att vara öppen för nya perspektiv, idéer och information från andra – och att vara villig att ompröva sina egna åsikter och tankar.

Forskaren Mark Learys definierar det som ”I vilken utsträckning människor kan erkänna att deras övertygelser kan vara fel”. Han är professor i psykologi och neurovetenskap vid Duke University och har i sin forskning sett att intellektuell ödmjukhet är kopplat till öppenhet, nyfikenhet, tolerans för osäkerhet samt låg dogmatism.

I en krönika i Svenska Dagbladet beskrev journalisten Jenny Nordberg intellektuell ödmjukhet som ”förmågan att inse att ens hjärna alltid är begränsad till bara ett eller några få perspektiv. Att man kan ha fel, och att de runtomkring en ibland också är på fel spår.”

– Det innebär att kunna öppna för den smärta som det innebär att vara människa och orka ta in en annan människas perspektiv, stå ut med skam och osäkerhet och se nya lösningar. Det är skitjobbigt. Det är betydligt lättare att hoppa på ett tåg och säga ”jag har rätt och ni andra har fel”, säger Fredrik Livheim.

I flera olika amerikanska studier har forskare sett att människor som är ödmjuka nog att erkänna att de inte vet allt också är mer benägna att söka efter kunskap och har en mer öppen inställning till nya idéer, vilket kan leda till bättre akademiska prestationer. Intellektuellt ödmjuka personer verkar också vara mer benägna att ompröva sina åsikter när de konfronteras med nya bevis eller perspektiv.

I en studie från Hamburgs universitet och Macquarie University i Sydney, konstaterades att människor som var intellektuellt ödmjuka också var bättre på att särskilja faktiska nyheter från falska, och därför inte lika lätt faller offer för desinformation.

– Intellektuell ödmjukhet ger en möjlighet att ompröva sina åsikter när det finns fog för det. Det ger en större möjlighet att hitta rätt genom att lyssna och på allvar ta in andras perspektiv. Och föra sansade och konstruktiva samtal med andra. Det man inte vill, är att folk ska sluta göra bedömningar eller tvivla på allt. Man bör bilda provisoriska uppfattningar som sedan kan prövas i diskussioner. Det är ju också bra att vi ofta är oense för då kan vi tillsammans komma framåt, säger Folke Tersman, som är professor i filosofi och tillsammans med Stefan Einhorn skrivit boken Tillåt mig tvivla – en bok om åsikter på gott och ont (Natur & Kultur 2023).

Den känslomässiga polariseringen är dock ett ökande problem, tycker Folke Tersman.

– Vi är alla intrasslade i de här mekanismerna som gör att samtal kan spåra ur och att man blir för dogmatisk och ovillig att ta in bevisning eller argument som strider mot ens uppfattningar.

Psykologen Fredrik Livheim betonar allvaret i frågan genom att peka på den forskning som visar att bristande förmåga att hantera komplexitet och osäkerhet kan leda till mänsklighetens undergång. Låg intellektuell ödmjukhet underminerar nämligen människors vilja till att förhandla och kompromissa.

Vår kognitiva kapacitet påverkas av känslor, kultur, kontext samt vad man har investerat i moralisk, politisk, religiös och etisk övertygelse. Walter Osika, psykiatriker och docent i klinisk neurovetenskap vid Karolinska institutet, säger att den intellektuella ödmjukheten lätt blir komprometterad.

En studie gjord på larmcentralen 112 visar att operatörerna inte var villiga att ta till sig information från en AI-tjänst. Den hade analyserat samtalen för att få svar på varför operatörerna och de inringande ibland missade att den drabbade personen fått hjärtstillestånd. Därefter hade en larmfunktion installerats som aktiverades när liknande situationer uppstod.

– Trots att en stor varningsruta dök upp på skärmen valde operatörerna att förlita sig på egen kunskap och det som de själva hörde i samtalet, säger Walter Osika.

Han menar att i situationer som denna, där det kan bli en prestigeförlust om vi byggt vår identitet på vissa värderingar eller kunskaper och då vi känner oss hotade (och i förlängningen kanske rädda för att bli av med jobbet) – gör det svårare att ta till oss ny information.

Bland annat är det olika så kallade bias som sätter krokben för oss. Forskning på overconfidence bias, visar exempelvis att människor regelbundet övervärderar sin förmåga och kunskap. När forskare frågar människor hur säkra de är på sina svar på faktafrågor överskrider deras förtroende ofta antal faktiska rätt på frågorna. Bekräftelsebias ställer också till det eftersom det får oss att främst söka fakta som bekräftar det vi redan tror.

På frågan om hur vi kan bli mer intellektuellt ödmjuka säger Fredrik Livheim att vi bör reducera informationsmängden:

– Perspektivtagandet är viktigt. Det som stressar oss är nya oförutsägbara händelser som vi inte kan påverka. Vi överväldigas av all information och är inte längre i kontakt med oss själva och naturen. För att undvika obehag och stress vill vi koka ner verkligheten till något enkelt och greppbart. Så det jag applicerar på mig själv är att begränsa informationsintaget och spara på min kognitiva kapacitet genom att ta en promenad i skogen eller vara med mina barn. Det gör att jag sedan har ork att lyssna och ta in andras perspektiv.

– Intellektuell ödmjukhet är synnerligen relevant i dagens högljudda och ofta svartvita medie- och politiska landskap. Speciellt i kombination med intellektuell hederlighet, vilket är en minst lika viktig egenskap, säger Walter Osika.

Det är, enligt honom, mycket värdefullt att kultivera intellektuell ödmjukhet på individnivå, men han poängterar att det parallellt måste ske en samhällsförändring i hur man värderar denna egenskap. Annars är risken stor att de ödmjuka blir överkörda av de som utnyttjar deras ödmjukhet som en ”svaghet”.

– I det stora perspektivet kan intellektuell ödmjukhet bidra till att vi kan skapa en bättre värld utan att förgöra oss själva. På det personliga planet kan det göra att vi mår bättre och får bättre relationer. Forskning visar att människor som är intellektuellt ödmjuka är mer omtyckta, säger Fredrik Livheim.

Så nästa gång du känner dig tvärsäker, varför inte göra som skogsmunken Björn Natthiko Lindeblad, prova tesen ”Jag kan ha fel”.