Isabelle Ståhl: ”Allt handlade om att få fatt i psyket”

Text:

Bild: Mira Wickman

Under 1920-talet var Tyskland en ledande nation inom psykologin. I sin nya avhandling Psykets laboratorium. Skildringar av drogexperiment i Weimarrepubliken undersöker kulturskribenten, författaren och idéhistorikern Isabelle Ståhl drograpporter författade av tre läkare och en filosof: den inte helt obekante Walter Benjamin. 

– För alla dessa fyra män handlade det i hög grad om att få fatt i psyket. Att utforska människans inre och se vad som dolde sig i djupet. De var inte särskilt intresserade av en terapeutisk användning av droger, motsvarande det som händer i psykologin i dag, säger Isabelle Ståhl.

Hon har undersökt drograpporter som författats i Heidelberg och Berlin och som beskriver hur försökspersoner reagerar på bland annat drogen meskalin. Men hon visar också hur mycket av experimenten som styrdes, eller snarare iscensattes. Man placerade bland annat försökspersoner i en mörk källare på kliniken, spelade rytmisk musik och försökte suggerera fram ett primitivt tillstånd. Det finns en koppling till den tidens litterära och konstnärliga strömningar, som dadaismen och surrealismen.  

– Psykologin och konsterna korsbefruktade varandra på ett sätt som vi inte ser hända i dag. Det är en intressant blandning mellan naturvetenskap och konst. 

Till sin form är drograpporterna vetenskapliga. Det handlar om medicinska rapporter och protokoll, i vilka det beskrivs vad som händer inuti försökspersonerna, och också hur de agerar. Resultaten publicerades i dåtidens vetenskapliga tidskrifter. 

– Samtidigt är texterna väldigt associativa och rymmer referenser till författare som Johann Wolfgang von Goethe och Petrarca eller filosofer som Friedrich Nietzsche.

Weimarrepublikens Tyskland var ett samhälle i förändring. Berlin urbaniserades och stadens gator fylldes bland annat av de soldater som krigat i Första världskriget. 

– De led av vad vi i dag skulle kalla PTSD, men det fanns inget namn för det då. Snarare talades det om manlig hysteri. Soldaterna led av skakningar, paralys och svimningar. Där började man förstå att även den som är fysiskt oskadd kan lida av psykiska sviter av att ha varit med i ett krig. 

Vad har du lärt dig av att skriva den här avhandlingen? 

– Många saker. Att den historiska förståelsen av psykologin är viktig. Det är annars en vetenskap som beskriver sig själv som att den närmast står över historien, att dess kunskap är naturbestämd på något sätt, vilket också har att göra med ett allt mer ensidigt fokus på människan som biologisk varelse. Men psykologin formas starkt av den historiska tid under vilken den utövas, även i dag. Den bedrivs ju inte i ett mörkrum som är avskilt från resten av samhället.