Sagan om Elektra namngav komplex

Elektrakomplexet är Oidipuskomplexets motsats

Text:

Bild: Elektra vid Agamemnons grav, målning av Frederic Leighton 1869

I den grekiska mytologin var Elektra kung Agamemnons dotter. Tillsammans med sin bror dödade hon sin mamma och hennes älskare, som hämnd för att dessa mördat kungen, deras far. Sagan om Elektra har fått ge namn åt Elektrakomplexet, som är den kvinnliga motsvarigheten till Oidipuskomplexet. Komplexen ses i psykoanalytisk teori som utvecklingsfaser, vars konflikter efter hand löses genom identifikation med föräldern av samma kön.

Elektrakomplexet består i att den unga dottern riktar sin kärlek mot fadern och samtidigt har en rivaliserande inställning till modern. Bindningen till pappan bidrar till omedvetna strukturer som påverkar flickans attityder, värderingar och val av partner senare i livet. Bakom idén om Elektrakomplexet står Carl Gustav Jung (1875–1961), som 1913 ville införa det i den psykodynamiska teorin. Sigmund Freud, som tidigare etablerat Oidipuskomplexet, var då lite skeptisk på grund av det han kallade kastrationskomplexet, där han menar att flickor upplever att de berövats sin penis av modern och därför blir fientligt inställda till henne, samtidigt som de blir förälskade i fadern.