Objektrelationsteori – här betyder de första relationerna mest

Denna psykologiska modell utformades inom psykoanalysen på 1930- och 1940-talen, främst av den skotska läkaren och psykoanalytikern Ronald Fairbairn och den österrikiska psykoanalytikern Melanie Klein.

Objektrelationsteorin skiljer sig från den klassiska psykoanalysen främst genom att den betonar det lilla barnets relation till vårdnadshavaren, främst mamman, som avgörande för människans personlighetsutveckling och potentiella psykiska besvär – detta i kontrast till Sigmund Freuds tankar om omedvetna drifter och behov som främsta förklaringsmodell. Inom objektrelationsteorin anses relationen mellan mor och barn vara avgörande för individens förmåga och sätt att relatera till andra människor i framtiden.

Beskrivningen av modellen varierar dock stort, man kan nästan tala om flera olika objektrelationsteorier. Exempelvis höll Melanie Klein (i likhet med bland andra Margaret Mahler och Otto Kerberg) i någon mån fast vid Freuds driftlära medan Ronald Fairbairn (och även Stephen Mitchell, med flera) utgår ifrån objektrelationerna som bas för människans psykologiska utveckling utan att alls bygga på driftläran.