Dysmorfofobi: När spegeln gör dig sjuk

Att vara starkt fixerad vid något som man är missnöjd med i sitt utseende och uppleva att man ser deformerad ut är symtom på dysmorfofobi, inbillad fulhet. Sjukdomen drabbar en till två procent av befolkningen, och ofta handlar det om en överdriven upptagenhet vid små eller inbillade defekter, till exempel näsans storlek eller hur mycket hårväxt man har. De flesta som får diagnosen kan ägna timmar åt att tänka på eller försöka kontrollera sitt utseende genom att försöka dölja det som man är missnöjd med. För att behandla dysmorfofobi används både antidepressiva läkemedel och kognitiv beteendeterapi, som kan bryta det tvångsliknande beteende som sjukdomen ofta innebär. Både män och kvinnor drabbas i ungefär lika stor utsträckning av dysmorfofobi.

– Ofta börjar besvären i tonåren men orsaken är ännu inte helt känd, säger Jesper Enander, som är psykolog och doktorand på Institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska institutet. Han avslutar just nu en pilotstudie av hur nätbaserad kbt kan hjälpa personer med dysmorfofobi.