Anders Hansen: ”Evolutionen slutade inte vid halsen”

Bild: Stefan Tell
Vad tror du är hjärnans viktigaste uppgift? Att tänka? Minnas? Planera för framtiden? Inget av detta är så viktigt som att överleva. Hjärnan är en överlevnadsmaskin. Utvecklad för en helt annan värld än den du och jag lever i. Det viktigaste man kan lära om hjärnan är nämligen hur lite den förändrats de senaste 10 000 åren. Vi har hjärnor – och som en följd en psykologi – som är anpassad för ett liv på savannen.
Under 99,9 procent av människans historia levde vi under hotet av svält. Att sätta i sig allt ätbart man kom över gav ett skydd. Den strategin fungerar inte längre. När det kalorisug evolutionen byggt in i oss under miljontals år förs in i en värld där kalorier i praktiken är gratis kommer vi att överäta. Vi förbereder oss för en svältkatastrof som aldrig kommer med följden att två miljarder människor lider av övervikt eller fetma.
Vid sidan av svält dog hälften av alla människor innan tonåren av blödningar, infektioner och olyckor under nästan hela vår historia. Eftersom du är den sista stegpinne i en obruten linje överlevare är du rustad med skyddsmekanismer mot just svält, blödningar, infektioner och olyckor. En sådan är att vara hyperkänslig för faror och ständigt planera för det värsta. I dag kallar vi sådan hyperkänslighet för ångest.
Eller viljan att tillhöra en grupp. Historiskt var det lika viktigt att tillhöra en grupp som att ha mat. I gruppen var vi säkra, ensamma gick vi under. Hjärnan vill till varje pris undvika att bli utesluten. Att vi bortser från information som inte ligger i linje med våra politiska åsikter är ur hjärnans perspektiv inte en bugg utan en funktion. Det ska vara svårt att ifrågasätta gruppen vi tillhör.
För mig är det obegripligt hur västerländsk tanketradition så längre stoppat huvudet i sanden för att våra tankemässiga funktioner skulle ha en biologisk grund. Som om evolutionen slutade vid halsen! I dag håller det äntligen på att ändras när hjärnan hamnat i fokus. Att lära sig om hjärnan är att lära sig om sig själv och ens akilleshälar. Ju mer vi förstår dessa – däribland ångest, kalorisug och vår tribala natur – desto bättre kan vi arbeta runt dem. Ju mer vi lär oss om hjärnan, desto friare blir vi från hjärnans begränsningar. Förhoppningsvis kan Modern Psykologis specialnummer om hjärnan bidra till det.