Så blir det lättare att tala öppet på jobbet

 Allt oftare hörs larm om tystnadskulturer på svenska arbetsplatser. Detta trots att forskning tydligt visar hur farlig en sådan kultur är. Den hämmar innovation och utveckling och därmed verksamhetens långsiktiga resultat. Den ökar också risken för arbetsplatsolyckor och psykisk ohälsa på arbetsplatsen.
 Företag och myndigheter behöver ta larmen på allvar och börja arbeta mer medvetet för att öka den psykologiska tryggheten i arbetslivet. Psykologisk trygghet är ett klimat där anställda känner att det är tryggt att tala öppet, utan risk för bestraffningar eller förlöjligande. Det ska exempelvis kännas tryggt att berätta om fel och misstag som man själv har begått och om missförhållanden i verksamheten. Den psykologiska tryggheten gör att vi sänker axlarna på jobbet. Då kan vi bli mer öppna med varandra och våga använda vårt omdöme och vår kreativitet. Särskilt viktigt är detta i högriskverksamhet, som industri, äldreomsorg och sjukvård. Ett fel på dessa arbetsplatser kan få förödande konsekvenser och ibland är det till och med på liv och död. 
 Kärnkraftsolyckan i Tjernobyl år 1986 är ett exempel som ofta används för att illustrera betydelsen av psykologisk trygghet. Där larmade de anställda om att det test som chefen ville genomföra riskerade att få katastrofala följder, men han vägrade lyssna. När katastrofen var ett faktum tog det lång tid innan omvärlden informerades. I stället ville man dölja sitt misslyckande. Macchiarini-skandalen på Karolinska sjukhuset är ett annat exempel. Flera läkare slog larm om Macchiarinis livsfarliga experiment, men ledningen valde att bestraffa visselblåsarna och försöka dölja problemet. I dag är Macchiarini dömd till fängelse.
  I den offentliga sektorn är den psykologiska tryggheten särskilt viktig. Där kommer demokratin undermineras om chefer och medarbetare hindras från att berätta öppet om hur verksamheten fungerar. Medborgare behöver nämligen få ärlig och öppen information om den offentliga sektorn för att kunna ställa förtroendevalda politiker till svars i debatter och allmänna val. Det är således inte bara en intern fråga, utan en angelägenhet för hela samhället.
 Psykologisk trygghet förutsätter att vi river vissa murar, men värnar om andra. En grundläggande insikt är att alla är sårbara och att alla kan göra fel. För att vara felfri krävs det att vi inte accepterar någon som helst risk, men då får organisationer i stället en förlamande passivitet och felrädsla. Psykologisk trygghet är ytterst rätten att få vara mänsklig.
 Jag går djupare in på mina insikter och tankar i ämnet i min nya bok som särskilt riktar sig till arbetsplatser. Det finns emellertid även sådant som du själv kan tänka på i din utveckling. Här är därför sju mer personliga råd på vägen.

Perfektionism skapar lätt felrädsla. När vi är rädda för att göra fel och misstag kommer vi känna stark skam när vi gör misstag. Därför blir det naturligt att undvika alla typer av risker, vilket gör att vi stagnerar i vår utveckling. Det drabbar inte bara oss själva, utan även vår omgivning. Den som är perfektionist har nämligen också lättare att vara dömande mot andra som gör misstag, att skuldbelägga och klandra. Det bryter ned den psykologiska tryggheten i relationer.

Utgå från att människor omkring dig vill dig väl och att de är duktiga och trovärdiga. Då kommer du känna dig tryggare. De kommer också känna av din tillit och det resulterar ofta i en spegeleffekt, där tillit föder tillit. Människor som får tillit mår bättre och vågar tala mer öppet med varandra.

Våga vara personlig och bry dig om människor omkring dig. Det kan innebära att du säger något vänligt eller att du erbjuder stöd till någon som verkar behöva det. Små gester kan ha stor symbolisk betydelse, särskilt när de kommer spontant. Att vara personlig behöver inte betyda att man blir privat och därmed inkräktar på någons integritet. Men det stärker våra sociala relationer och därmed vår känsla av trygghet.

Fundera på din personliga moraliska kompass. Vad vill du acceptera och var sätter du gränserna. För att skapa psykologisk trygghet behöver vi hjälpa varandra att agera tydligt mot mobbning, diskriminering och andra kränkningar. Även om kränkningarna inte direkt drabbar dig kan du hjälpa en vän eller kollega. Tystnadskulturen får näring av alla dem som tyst ser på när andra utsätts. Denna tysta publik kan göra lika stor skada som en mobbare.

Personer som känner sig trygga med sina förmågor och sin kompetens vågar ta mer plats i samtalen på arbetsplatsen. De är inte lika sårbara för ett klimat av psykologisk otrygghet, utan kompetensen och engagemanget i uppdraget ger ett självförtroende som skyddar oss. Det gynnar också gruppen när fokus ligger på det gemensamma uppdraget, snarare än på rädsla eller prestige. Inom sjukvården måste exempelvis patientens bästa vara i fokus. Prioritera därför utveckling och lärande.

I bland påverkar detaljstyrning, rigida IT-system och stelbenta processer den psykologiska tryggheten på ett negativt sätt. Därför behöver du vara uppmärksam på dessa strukturer och vilka beteenden de leder till hos dig och dina kollegor. Genom att exempelvis premiera tävling kan organisationen förmå anställda att jobba mot varandra i stället för med varandra och då kan tryggheten minska. Anställningstrygghet och rättvisa strukturer gynnar tryggheten.

Människor har generellt en tendens att tro att deras åsikter och värderingar är bättre än andras. Vi kallar det ibland för illusionen om överlägsenhet. Det hämmar vår ödmjukhet. Möt synpunkter från omgivningen utan att döma och skilj mellan sak och person. Men var också beredd att stå upp för dig själv om motparten inte är beredd att vara lika lyhörd och ödmjuk. 

Louise Bringselius är författare, filosofie doktor och docent i organisation och ledning. Hennes bok Psykologisk trygghet: Att välkomna den som utmanar, är utgiven på Volante 2023.