"Jag lydde bara order." Eller? Nu kastas nytt ljus på bakgrunden till Milgrams lydnadsexperiment
I Jerusalem 1961 stod Adolf Eichmann inför rätta för att ha organiserat och genomfört deportationen av miljontals judar till koncentrationsläger. Den amerikanske socialpsykologen Stanley Milgram såg Eichmann på tv och funderade över hur en så lågmäld och till synes vanlig person kunde gå i spetsen för den nazistiska brutaliteten.
I Jerusalem 1961 stod Adolf Eichmann inför rätta för att ha organiserat och genomfört deportationen av miljontals judar till koncentrationsläger. Den amerikanske socialpsykologen Stanley Milgram såg Eichmann på tv och funderade över hur en så lågmäld och till synes vanlig person kunde gå i spetsen för den nazistiska brutaliteten.
Stanley Milgram tog starkt intryck av Eichmanns förklaring – ”jag lydde bara order” – och av att han till synes inte led av dåligt samvete, utan tyckte att han hade utfört sitt arbete på ett kompetent och plikttroget sätt.
Tre månader senare inledde Stanley Milgram sitt experiment där försökspersoner uppmanades att dela ut elstötar, även dödliga sådana, till medmänniskor. Han ville förstå hur vanliga tyskar under andra världskriget kunde lyda så blint och döda så många oskyldiga människor, utan att känna dåligt samvete efteråt. Experimentet har sedan genomförts med tusentals män och kvinnor, låg- och högutbildade, över hela jordklotet, hela tiden med liknande resultat: majoriteten av alla människor är beredda att döda om de blir uppmanade till det av en person de uppfattar som en legitim auktoritet.
Stanley Milgram (1933–1984) var en amerikansk socialpsykolog, med rumänskt-judiskt ursprung, som forskade vid Yale. I boken Obedience to authority från 1974 redovisar han lydnadsexperimentet han utförde 1961. I kampen mellan auktoritetens vilja och individens moraluppfattning vinner ofta auktoriteten, enligt Stanley Milgram. Vi som lärt oss lyda goda bud från våra föräldrar har egentligen framför allt lärt oss att lyda. När vi underordnar oss en destruktiv men legitim auktoritet byts de goda buden ut mot onda, och vi fortsätter att lyda. I en hierarkisk struktur är det vanligt att ledarens ord till de underlydande följs maximalt. Idéer som framförs av personer med låg status får däremot liten uppmärksamhet. Men när samma idéer presenteras av ledaren mottas de plötsligt med entusiasm. Det återspeglar en naturlig respons på auktoriteter.
Många framhåller Stanley Milgrams forskning som epokgörande, men han kritiserades också för bristande etik. Numera anses det oetiskt inom vetenskapen att under falska förutsättningar leda människor in i situationer där de visar sig beredda att döda på uppmaning, en upplevelse som kan vara traumatiserande. Stanley Milgram anklagades även för att försöka förringa nazisternas övergrepp, något han tillbakavisade.
Även bilden av Adolf Eichmann som plikttrogen tjänstemann har nyanserats, bland annat i Bettina Stangneths bok Eichmann vor Jerusalem (Eichmann före Jerusalem) från 2011. Boken bygger på intervjuer med Eichmann från 1950-talet där han tvärtom framstår som en skicklig manipulatör, som var mycket stolt över sin delaktighet i förintelsen.
Stanley Milgram tog starkt intryck av Eichmanns förklaring – ”jag lydde bara order” – och av att han till synes inte led av dåligt samvete, utan tyckte att han hade utfört sitt arbete på ett kompetent och plikttroget sätt.
Tre månader senare inledde Stanley Milgram sitt experiment där försökspersoner uppmanades att dela ut elstötar, även dödliga sådana, till medmänniskor. Han ville förstå hur vanliga tyskar under andra världskriget kunde lyda så blint och döda så många oskyldiga människor, utan att känna dåligt samvete efteråt. Experimentet har sedan genomförts med tusentals män och kvinnor, låg- och högutbildade, över hela jordklotet, hela tiden med liknande resultat: majoriteten av alla människor är beredda att döda om de blir uppmanade till det av en person de uppfattar som en legitim auktoritet.
Stanley Milgram (1933–1984) var en amerikansk socialpsykolog, med rumänskt-judiskt ursprung, som forskade vid Yale. I boken Obedience to authority från 1974 redovisar han lydnadsexperimentet han utförde 1961. I kampen mellan auktoritetens vilja och individens moraluppfattning vinner ofta auktoriteten, enligt Stanley Milgram. Vi som lärt oss lyda goda bud från våra föräldrar har egentligen framför allt lärt oss att lyda. När vi underordnar oss en destruktiv men legitim auktoritet byts de goda buden ut mot onda, och vi fortsätter att lyda. I en hierarkisk struktur är det vanligt att ledarens ord till de underlydande följs maximalt. Idéer som framförs av personer med låg status får däremot liten uppmärksamhet. Men när samma idéer presenteras av ledaren mottas de plötsligt med entusiasm. Det återspeglar en naturlig respons på auktoriteter.
Många framhåller Stanley Milgrams forskning som epokgörande, men han kritiserades också för bristande etik. Numera anses det oetiskt inom vetenskapen att under falska förutsättningar leda människor in i situationer där de visar sig beredda att döda på uppmaning, en upplevelse som kan vara traumatiserande. Stanley Milgram anklagades även för att försöka förringa nazisternas övergrepp, något han tillbakavisade.
Även bilden av Adolf Eichmann som plikttrogen tjänstemann har nyanserats, bland annat i Bettina Stangneths bok Eichmann vor Jerusalem (Eichmann före Jerusalem) från 2011. Boken bygger på intervjuer med Eichmann från 1950-talet där han tvärtom framstår som en skicklig manipulatör, som var mycket stolt över sin delaktighet i förintelsen.
