Dags att bli cool

De tar vara på nuet. De fångar dagen. De tycker att det är en riktig plåga att behöva vänta. Inte bara småbarn stämmer in på den beskrivningen. Men om vi fortfarande är otåliga när vi börjar bli tonåringar kan det stå oss dyrt – och vissa, som förblir otåliga under hela sina liv, kan få betala med sin hälsa.
 966 fick 15 000 stockholmare i 12–13-årsåldern svara på en mängd frågor inom ramen för ett stort forskningsprojekt, Stockholm birth cohort. En av de hypotetiska frågeställningarna som barnen fick handlade om huruvida de föredrog att få 100 kronor nu eller 1 000 kronor om fem år. De allra flesta barn, 78 procent, föredrog att vänta. Men ganska många, 22 procent, kryssade för att de ville ha den mindre belöningen på en gång.
 ur vi väljer att göra i den här situationen beror på våra olika tidspreferenser, att vi tenderar att värdera nutid kontra framtid olika, förklarar Lisa Norrgren, forskare i beteendeekonomi och hälsa vid Göteborgs universitet. Man kan också kalla det för att vi har olika bra tålamod.

– Vi nationalekonomer säger inte att det ena sättet att vara på är bra och det andra dåligt. Men jag är intresserad av hälsa och varför olika människor fattar beslut som de gör – och det verkar som att tålamod kan spela en viktig roll här, säger hon.

I år fyller stockholmsbarnen i undersökningen 69 år och en rad forskare har intresserat sig för hur det har gått för dem i livet. Några av studiedeltagarna har hållit sig mer friska än andra. Vad beror det på? Lisa Norrgren disputerade nyligen på en avhandling som visar att den som hade utvecklat tålamod redan som 12- eller 13-åring, och alltså föredrog att vänta på belöningen, hade 20 procent ökad sannolikhet att överleva sin 65-årsdag. De tålmodiga personerna har också som grupp visat sig vara mindre sjuka. 

– De har färre sjukdomsdiagnoser och har inte lika ofta varit inskrivna på sjukhus som dem utan tålamod.

Har tålamod mest med arv eller miljö att göra? Det svarar inte studien på och förmodligen är det komplext. Dock såg Lisa Norrgren att det finns ett samband mellan otålighet hos mamma och barn. Efter att Stockholmsbarnen fått svara på frågor, fick även 3 500 av deras mammor göra det. Mammorna fick säga om de föredrog 1 000 kronor nu eller 10 000 kronor om fem år. 

– Korrelationen är statistiskt säkerställd, även om sambandet inte är superstarkt. Vi ser också att tålmodiga mammors barn utbildar sig mer och de otåliga mammornas barn får lägre betyg, säger hon.

Barnpsykologen Jenny Klefbom menar att det är av största vikt att börja öva sina barn i tålamod tidigt.

– För att barn ska förstå att livet inte bara är en räkmacka behöver de öva på att få stå tillbaka för andras behov, vänta på att få göra saker och inte få allt som de pekar på. Inlärningspsykologi, som kbt vilar på, handlar om att olika beteenden får olika konsekvenser. Att följa gruppens normer får positiva konsekvenser, alla blir glada, säger hon.

På förskolan, som många barn börjar i när de är 1–1,5 år gamla, är det meningen att man ska äta på bestämda tider, sitta tyst på sagostunden samt följa normerna och gruppen. Då är det bra om barnen redan har börjat lära sig att hantera sina impulser och behov – och vad som förväntas av oss som flockdjur, menar Jenny Klefbom.

Åldersadekvata krav är viktigt, tycker hon. Att packa vagnen full med snacks för att treåringen kanske blir hungrig på väg hem från förskolan kan slå helt fel. Tillfredsställer man det behovet direkt tror hon att det kan stjälpa i stället för att hjälpa. Detsamma gäller att falla till föga för ett barn som skriker högt i affären efter glass. Och vid 10-årsåldern behöver man som föräldrar skärpa kraven.

– Här kan barn behöva lära sig att belöningar är kopplade till prestation. De kan behöva göra någon liten insats hemma för att få något extra, säger hon.

Barnuppfostran handlar dock mycket om att lära barnet att reglera sig själv.

– Att inte slå någon när man blir arg, inte säga saker som gör att man aldrig mer kan bli vänner, inte sätta i sig en påse chips en timme innan lunch är exempel på känslo- och beteenderegleringar som gör att man får hälsosammare vanor – och bättre relationer till andra människor, säger Jenny Klefbom.

Tidigare studier har visat att inkomst och utbildning är starkt förknippade med livslängd, liksom IQ. Detta framkommer också i Lisa Norrgrens avhandling, men även om man justerar för de faktorerna kvarstår sambandet mellan tålamod och livslängd.

Tålamod är starkt kopplat till impuls- och känsloreglering. Sedan Lisa Norrgren disputerat har flera privatpersoner hört av sig och frågat om hon också tittat på kopplingen mellan neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och otålighet, men det har hon inte gjort, vilket beror på att dessa diagnoser inte var särskilt vanliga på 1960-talet. 

Det är känt sedan tidigare att det finns ett samband mellan neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, som adhd, och snabba belöningar.

Otålighet är till och med ett diagnoskriterium för adhd. 

– Om barnet har adhd får man ha högre acceptans för impulsgenombrott, säger Jenny Klefbom.
Lisa Norrgren, som själv ser sig som den tålmodiga typen, tycker inte att de som är otåliga ska behöva ändra på sig. 

– Tålmodiga är visserligen friskare, men vi vet inte om otåliga personer kanske lever roligare, mer aktiva liv och är bättre på att fånga varje möjlighet, säger hon.

Men hennes avhandling tyder dock på att de som har dåligt tålamod är en skörare grupp i samhället. De har svårare att hålla en bra hälsa över tid. Personer som är otåliga har till exempel svårare att komma ihåg att ta sina mediciner, enligt en av Lisa Norrgrens delstudier på gravida mammor som skulle ta järntabletter.

Tidigare forskning visar också att personer med sämre tålamod oftare är rökare eller överviktiga. Samma personer har också svårare att förändra en dålig vana. För några år sedan visade brittiska forskare att våra tidspreferenser kan spela roll för om vi orkar göra en beteendeförändring, i det fallet handlade det om ett tolv veckor långt träningsprogram. Deras studie visade att de med kortare tidspreferenser inte var lika bra på att göra beteendeförändringen. 

Lisa Norrgren tror att man ofta glömmer bort att tänka på att vi människor har olika tidspreferenser när vi utformar preventiva åtgärder på samhällsnivå. 

– Preventiva åtgärder behöver också tilltala den otåliga gruppen. I stället för att säga att rökning förkortar livet skulle de kanske vara mer effektivt att fokusera på saker som är här och nu och lyfta fram sådant som att rökning gör att kläderna luktar illa. Och vi behöver göra det roligt och lätt att ta sina mediciner, säger hon.