Han har utformat en matematisk formel för snällhet

Föreställ dig att du är i ett rum med en person som helt plötsligt springer fram och knuffar omkull dig, den instinktiva reaktionen är att det inte var särskilt snällt gjort och därför reagerar du med ilska. Men tänk om det i själva verket är så att personen som knuffar ser att takkronan som hänger i taket ovanför dig är på väg att falla ner rakt på dig?

Detta är ett exempel på hur man med människors intentioner kan förklara det som forskaren Martin Dufwenberg kallar för snällhetsformeln. Han är professor i nationalekonomi vid University of Arizona. Hans forskning använder spelteori och experiment för att utforska ämnen inom området beteendeekonomi – och han har alltså tagit fram en matematisk formel för snällhet.

– En individ som får en knuff av en annan reagerar ju instinktivt och hamnar i ett läge där man känner sig hotad. Det handlar till stor del om det som kallas för reciprocitet, vilket används för att förklara hur vi beter oss socialt individer emellan. Bedömare menar att det är en viktig del i att förklara människans instinkt av att vilja ge igen. Men om tanken bakom handlingen är snäll och att man blir knuffad för att den utförande individen vill skydda den andre från något hotfullare upplevs det förmodligen av den utsatta personen som en snäll och hjälpsam handling. Därav reagerar man förmodligen inte direkt med att vilja ge igen.

I artikeln A theory of sequential reciprocity från 2004 utvecklar Martin Dufwenberg sin teori tillsammans med kollegan Georg Kirchsteiger. Till sin hjälp använde de spelteorier som bas i forskningen: de använder sig av matematiska modeller för att beskriva strategiska interaktioner mellan rationella beslutstagare.

– Metoderna från psykologisk spelteori har visat sig vara ett användbart tillvägagångssätt för oss i vårt arbete med att få fram den här formeln för snällhet. Man vill helt enkelt vara snäll mot de som är snälla, och man vill vara elak mot de som är elaka. Men man måste också förstå vad det innebär att vara snäll, eller att ha snälla intentioner för att därifrån kunna beskriva hur individer bedömer om andra är snälla eller inte.

Forskningen visar alltså att det har högsta betydelse att uppfatta individens intentioner, när man först tvingas reflektera och sedan reagerar på en handling.