Hur snabb är du att döma andra efter utseendet?

Omedveten bias kan göra att vi dömer människor utifrån deras ansiktsdrag – alldeles för fort

Du har äntligen blivit kallad på intervju för ett drömjobb. Efter många ansökningar – och lika många avslag – har du till slut blivit kallad på en intervju för ett jobb du verkligen vill ha. Så du går in. Kanske skakar du hand med personen som kommer att avgöra din framtid, och häller upp ett glas vatten för att lugna nerverna. Men vad du inte vet är att inget av detta spelar någon roll. För i samma ögonblick som intervjuaren ser dig, så bestämmer hen sig för att du ser så inkompetent och opålitlig ut att du aldrig skulle kunna få jobbet. För tyvärr tillhör hen den lilla skara människor som enligt ny forskning är otroligt snabb med att dra slutsatser om, och tillskriva andra, extrema personlighetsdrag enbart genom att slänga ett öga på deras ansikte.

Skulle du anställa dessa människor?

Titta på de två ansiktena här nedan. Skulle du anställa dessa människor? Vem ser mest intelligent ut? Skulle du låta någon av dem vakta din dator på ett café medan du springer ut och tar ett telefonsamtal?

Foto Lisa DeBruine/figshare, CC BY

Bilderna är skapade av psykologen Lisa DeBruine och hennes kollegor och de är bilder sammansatta av olika ansikten. Även om dessa bilder inte föreställer äkta ansikten så har du troligen gjort en snabb bedömning av de båda låtsaspersonernas kompetens, baserat på hur deras ansikten ser ut. Vi människor gör detta hela tiden. Att göra snabba bedömningar av någon, hur dominanta eller intelligenta de verkar vara, kan vara användbart och dessa snabba uppskattningar kan säga något om deras personlighet. Men de kan också vara ett effektivt sätt att befästa stereotyper – om man till exempel antar att människor som ser ut på ett visst sätt aldrig går att lita på.

Vi ägnar oss alla åt dessa beteenden, men ny forskning från Japan visar att vissa personer har en tydlig tendens att dra väldigt många fler drastiska slutsatser om andras personlighet enbart utifrån deras ansiktsdrag. I en serie nätbaserade studier med fler än 300 deltagare, kunde Atsunobu Suzuki och hans kolleger se det de kallar för face-based trait inferences, FBTI. Försökspersonerna fick göra en rad personlighetsbedömningar av människor efter att bara snabbt ha tittat på deras ansikten. Alla gör vi som sagt snabba personlighetsbedömningar, men forskarna såg att en del av försökspersonerna gjorde mer extrema bedömsningar (både positiva och negativa). Resultaten stod sig även när forskarna kontrollerat för ålder, kön och etnicitet hos deltagarna.

Omedveten bias

Föreställ dig till exempel att du ser en viss typ av ansikte, kanske med hårda ögon och maskulina drag, och omedelbart utgår ifrån att denna person inte går att lita på. Eller att du ser någon med mer feminina drag och större ögon, och då skulle anta att denna person var inkompetent. Detta är, vilket Suzuki och hans kollegor också påpekar, givetvis problematiskt. Vi vet sedan tidigare att så kallad omedveten bias spelar roll vid beslutsfattande och jobbrekryteringar. I en brittisk studie från 2018 skickades två nästan identiska cv:n till 50 olika jobb. Den enda skillnaden var namnet: Adam Smith på det ena och Ravindra Thalwal på det andra. Ravindra fick ungefär hälften så många svar från arbetsgivare som Adam Smith.

Psykologen Alexander Todorov vid University of Chicago Booth School of Business är en förgrundsgestalt när det gäller forskning om första intrycket. Han säger att dessa snabba bedömningar vanligtvis är inkorrekta men påpekar också att det första intrycket är svårt att bortse från, vilket skulle kunna betyda att fel personer ofta anställs när det finns jobböppningar.

Hela grejen med omedveten bias är ju att vi oftast inte är medvetna om att vi håller på med det. Det är därför vissa företag insisterar på att deras anställda ska få träning i att hantera omedveten bias. Denna typ av träning är ingen quick fix som tar bort all diskriminering, men även mindre interventioner har faktiskt visat sig kunna ändra människors inställningar och allt för snabba bedömningar. Man kan specialdesigna den här typen av omedveten bias-träning så den riktar in sig speciellt på fördomar om etniskt ursprung, kön och vikt. Men fördomar och snabba bedömningar av ansiktsdrag, likt det jag skrivit om här (face-ism på engelska), verkar dessvärre vara en stereotyp som spänner över alla etniciteter, kön och övrigt utseende.

En lösning skulle kunna vara att göra människor mer uppmärksamma på att de har fördomar kring vissa ansiktsdrag genom att låta dem göra ett test, likt det Suzuki använt i sin forskning. Det har visat sig att när människor blir medvetna om sina biases så kan det leda till att de ändrar sina beteenden och tankar på kort sikt, men man skulle då behöva nya interventioner med jämna mellanrum för att få förändringarna att bestå. Men förhoppningsvis kan det ändå hjälpa att göra någon uppmärksam på att de gör extrema personlighetsbedömningar baserat på ansiktsdrag – och därmed göra den omedvetna biasen mer medveten. Vi måste i alla fall försöka, för när vi minst anar det, kan det vara vi själva som utsätts för face-ism.

Paddy Ross är professor i psykologi vid Durham University, Storbritannien. Den här artikeln är tidigare publicerad på theconversation.com. Översättning Karin Skagerberg.   

Text: Paddy Ross

Toppbild: Istockphoto