Skadad av min barndom?

När jag var fyra år skildes mina föräldrar. Min far försvann ur mitt liv. Mor träffade en annan man som behandlade mig illa. Det var ofta bråk. Jag fick ingen faderskärlek från honom. När jag var tolv år sökte jag upp min far och vi hade därefter sporadisk kontakt. Under ungdomsåren hade jag dåligt självförtroende, kände mig värdelös och blev mobbad.

Jag har i hela livet kämpat med depressioner. Det har gått upp och ner, bland annat med hjälp av antidepressiv medicin. Nu är jag 50 år. För fem år sedan diagnostiserades jag med adhd.

Hur mycket av mina depressioner beror på min adhd? Hur traumatiserad blev jag av att min far försvann och min uppväxt hos min styvfar och mor?

Jag förstår att du vill ”reda” ut orsaken till dina problem. Det är vanligt att söka samband i sitt liv. Särskilt viktigt är det när man farit så illa som du har gjort. Det kan kännas viktigt att förlägga skulden dit den hör hemma för de orättvisor man har utsatts för. Ibland kan det dock vara svårt att hitta tydliga samband. Sökandet kan resultera i grubblerier som i sig medför lidande. Då kan det hjälpa att fokusera på att acceptera de olika delarna av ens liv och att man kanske aldrig kommer kunna veta exakt vad som lett till vad. Ett sådant förhållningssätt kan frigöra energi till att påverka livet här och nu till det bättre.

Du beskriver ett liv där du redan som ett litet barn utsatts för överväldigande negativa upplevelser i form av separationer, övergivenhet, bråk samt brist på kärlek. Din skoltid har också präglats av mobbning. Forskning visar att dessa upplevelser, särskilt när de sker under en längre period i barndomen, är kopplade till en rad olika psykiatriska diagnoser så som PTSD (posttraumatiskt stressyndrom), depression och olika ångesttillstånd. Särskilt allvarligt är det om det är människor som egentligen borde ta hand om en som är de som utsätter en för skrämmande upplevelser. Exempel på detta är när omsorgspersoner (till exempel föräldrar) utsätter en för fysiska, psykiska eller sexuella övergrepp, brister i att skydda en från dessa eller på annat sätt försummar barnets behov.

På senare tid har forskningen också visat att mobbning i skolan är kopplat till depression. Under skolåldern är vi i stort behov av att bli bekräftade av jämnåriga för att kunna utveckla en positiv självbild, och konsekvenser av mobbning är att bilden av oss själva blir negativ och leder till en känsla av värdelöshet. Sammantaget är det därför inte långsökt att dra slutsatsen att de upplevelser du haft i ditt liv haft en stor inverkan på din psykiska ohälsa.

Du skriver att du relativt nyligen diagnostiserats med adhd vilket troligtvis innebär att du haft utmaningar genom livet som du behövt hantera själv utan rätt förståelse eller stöd. Även här visar forskning att depression oftare förekommer hos personer med adhd än hos dem utan. En anledning till detta är att man har svårare att klara av livets olika utmaningar, särskilt om tillståndet är odiagnostiserat. Kombinationen av svåra livsupplevelser, trauman och adhd medför en särskilt stor risk för depression eller annan psykiatrisk problematik.

Som du märker hänger mycket av detta ihop och det är inte lätt att separera vad och hur mycket de olika delarna bidragit till dina depressiva perioder. Vi människor är komplexa och likaså vårt lidande. Det är nog så att alla delar har orsakat din depression. Svek från omsorgspersoner och barnmisshandel, oavsett om verbal eller fysisk, är mycket allvarligt och leder till lidande, ibland mycket stort sådant, och detta har alldeles säkert påverkat dig. Adhd kan vara mycket svårt att leva med men behöver inte alltid vara det om omgivningen stöttar och inte bidrar till ytterligare svårigheter, vilket tyvärr inte varit din erfarenhet.

Du skriver att du har medicinerat till och från och att detta har hjälpt. Har du gått i annan typ av behandling, som psykologisk behandling/psykoterapi? Personer med upplevelser likt dina kan ha goda resultat av sådan behandling för att dels förstå de olika samband som du är nyfiken på, dels få möjlighet att påverka sina tankar och beteenden för ökad psykisk hälsa.

Psykologisk behandling bidrar också till att odla en känsla av acceptans inför hur livet varit och blivit för att sedan kunna uppleva en inre frid och möjlighet att påverka sitt liv i den riktning man önskar. Om du är intresserad av detta kan ett första steg vara att vända dig till din vårdcentral för att söka psykologkontakt.

⁄ Sabina Gušić, legitimerad psykolog/Psykologiguiden.se