En dans med Diamond

Hur ökar vi barns fokus, impulskontroll – och kreativitet? Frågan har i över 40 år varit fokus för Adele Diamonds forskning.

Swing, vals, kontradans, svensk hambo. Adele Diamond, professor i neurovetenskap vid University of British Columbia i Vancouver i Kanada, älskar att dansa.

– Det kan vara all slags pardans där man interagerar med sin partner, berättar hon via Zoom.

– Men de där dansskolorna där man få lära sig att titta över sin partners axel när man dansar vals är inget för mig. Det är interaktionen jag är ute efter. Om han inte ser mig i ögonen vill jag inte dansa med honom!

70-åriga Adele Diamond har varit en av världens mest inflytelserika neuroforskare de senaste decennierna. För henne är dans mer än ett fritidsnöje vid sidan av den akademiska karriären. Hon betraktar aktiviteter som att röra sig till musik, konst, idrott och lek som något som varit avgörande för människans utveckling i tiotusentals år.

– Det finns goda skäl till att de här aktiviteterna har uppstått överallt på jorden och att människor fortsatt med dem under så lång tid, säger hon.

Adele Diamond menar nämligen att de är särskilt nyttiga för det som kallas exekutiva funktioner – ett samlingsnamn för mentala processer som används när man behöver koncentrera sig, tänka och vara uppmärksam. De exekutiva funktionerna gör det möjligt att vara flexibel och anpassa sig efter oväntade förändringar, att resonera och komma på alternativa sätt att tolka situationer, att lösa problem och att motstå frestelser och distraktioner.

– Exekutiva funktioner behövs när det inte är möjligt eller lämpligt att gå på sin instinkt eller första impuls i en situation, säger Adele Diamond.

Exekutiva funktioner har visat sig vara avgörande för en rad aspekter i livet. De påverkar hur en person lyckas i skolan och på jobbet, hur väl relationer med vänner och partners fungerar och hur bra livskvalitet man får. De hjälper en också att undvika exempelvis missbruk, oplanerade graviditeter, trafikolyckor och våldsamma vredesutbrott. 

– Om vi vill få barn att lyckas i skolan och i livet behöver vi hjälpa dem att utveckla välfungerande exekutiva funktioner. Det har ofta visat sig vara ett bättre mått för att kunna förutse framgång i studier och karriär än vad IQ eller socioekonomisk status är, säger Adele Diamond.

Exekutiva funktioner, och i synnerhet hur de utvecklas hos barn, är i fokus för Adele Diamonds forskning. Hon har kunnat visa hur de påverkas av biologiska faktorer, som gener, men även av yttre miljöfaktorer, som stress. Hon har också varit en pionjär när det gäller att hitta kopplingar mellan den kognitiva utvecklingen hos barn och prefrontala cortex, alltså den främre delen av hjärnans pannlob. Den styr över de exekutiva funktionerna som en dirigent över en orkester.

– Prefrontala cortex är det sista området i hjärnan som utvecklats under evolutionens gång, och den del av hjärnan som tar längst tid att mogna under en människas livstid, förklarar Adele Diamond.

– De här båda sakerna gör att prefrontala cortex är oerhört sårbart. De äldre delarna av hjärnan, som funnits i tusentals ytterligare år, har haft längre tid på sig att bli robusta och skydda sig.

Adele Diamond liknar prefrontala cortex vid de kanariefåglar som förr i tiden användes i gruvor för att upptäcka gasläckor innan människor känner av dem.

– Om du är ledsen, ensam, stressad eller i dålig fysisk form kommer det att slå mot prefrontala cortex och de exekutiva funktionerna allra först och hårdast.

Adele Diamonds forskning har kunnat visa att exekutiva funktioner uppstår så tidigt som under det första året i livet. Hon har också studerat olika sätt att få barn att förbättra dem.

– Att hjälpa barn att leva lyckligare och mer tillfredsställande liv har alltid varit en drivkraft för mig.

Hon ger exempel på saker som föräldrar kan göra tillsammans med sina barn för att förbättra deras exekutiva funktioner: Att låta barnet gå på en stock eller en rak linje samtidigt som de balanserar något på huvudet, för att öva på koncentrationen. Berätta historier för barnen och uppmuntra dem att själva berätta historier, för att förbättra arbetsminnet och förmågan att hålla uppmärksamhet. Improviserad teater och improviserad dans för att utmana kreativiteten och problemlösningsförmågan. De exekutiva funktionerna kan också förbättras genom kampsport, matlagning och musikskapande.

– Glädje är inte motsatsen till allvar. Forskning visar att vi lär oss mer och får mer gjort när vi är glada. Det gäller att uppmuntra barn att hitta aktiviteter de gillar. Om de aktiviteterna innehåller problemlösning, resonerande och så vidare kommer de att förbättra de exekutiva funktionerna mer än ett teoretiskt ämne i skolan som barnen tycker är tråkigt, säger Adele Diamond.

Omständigheterna i hemmet påverkar starkt prefrontala cortex.

– Om situationen i familjen är stressig och om föräldrarna grälar mycket kommer barnets exekutiva funktioner att bli lidande. Det är också viktigt att barnet tror på sig självt, och kan vara säker på att föräldrarna finns där. Trygg anknytning är grundpelaren i allting.

Särskilt betonar Adele Diamond vikten av att föräldrar ger barnen sin tid och odelade uppmärksamhet och lyssnar på dem utan att avbryta.

– Jag brukar säga till föräldrar att de inte behöver bekymra sig om att läsa de senaste böckerna om föräldraskap eller köpa de senaste prylarna. Det viktigaste är hur du är med ditt barn. Allt annat är bara en bonus.

Att Adele Diamond skulle göra akademisk karriär var långt från självklart under barndomen i en judisk familj i ett fattigt kvarter i New York. Ingen av hennes föräldrar tog examen från gymnasiet. Pappan arbetade i en matbutik, mamman var bokhållare.

– Som barn var jag väldigt medveten om att vi hade dåligt med pengar. Vi hade inte råd att ha bil eller att köpa ett hus. Många andra hade det bättre.

Under uppväxten märkte Adele Diamond också att många barn som hon betrak-tade som mycket mer intelligenta än hon plötsligt fick kraftigt försämrade skolresultat när ett problem dök upp i deras familj, som en förälders död.

– Jag fick en förståelse för rollen som tur och socioekonomiska omständigheter spelar. Det har gett mig ett intresse för social rättvisa, och för hur strukturell ojämlikhet påverkar hjärnan och kognition hos barn, säger Adele Diamond.

Trots sin enkla bakgrund känner Adele Diamond att hon fick en bra start i livet. 

– Det rådde aldrig något tvivel om att mina föräldrar älskade mig. Jag var enda barnet och var i fokus för mina föräldrars liv. Min mamma köpte i flera år aldrig någonting till sig själv för att kunna spara så att jag kunde få åka på sommarläger. Jag hade verkligen tur.

Från början hade hon inga akademiska ambitioner. Hon räknade med att slå sig ner efter gymnasiet, gifta sig och skaffa barn.

– Men jag älskade att lära mig saker, så jag tänkte att jag skulle gå på college ett tag först, och sedan sluta och bilda familj. Någonstans på vägen ändrade jag mina planer.

Som en uppenbart begåvad student antogs hon till studier vid fyra elituniversitet: Berkeley, Stanford, University of Chicago och Harvard. Valet föll på psykologistudier vid det sistnämnda, delvis av rent praktiska skäl. 

– Jag dejtade en skulptör i New York just då, och resvägen till Harvard var kortast, förklarar Adele Diamond.

På Harvard utgick hon från en specifik frågeställning:

– Om spädbarn mellan sex och tolv månader, från de rikaste länderna i Europa till de fattigaste i Afrika, visar samma kognitiva förändringar vid ungefär samma ålder, kan det inte bero enbart på inlärning och erfarenheter, eftersom erfarenheterna är för olika. Det måste finnas en mognadskomponent. Vad kan det röra sig om?

Omständigheter hemma påverkar starkt barns prefrontala cortex.

Eftersom det måste handla om en förändring i hjärnans mognad vände sig Adele Diamond till neurovetenskapen, som studerar olika aspekter av nervsystemets funktion. Det ledde in henne på att forska om prefrontala cortex, vilket få gjorde vid den tidpunkten, och ingen med fokus på spädbarn, i skarven mellan 1970- och 1980-talen. Det spåret har hon fortsatt på. 

– För mig är det bästa med att forska om exekutiva funktioner och prefrontala cortex att de är relevanta för allt möjligt. Det gör att det inte finns några gränser för vad jag kan välja att studera. Ibland handlar det mer om sociologi, ibland mer om biologi.

Bland hennes pågående projekt finns studier i hur balansträning kan förbättra exekutiva funktioner hos barn, hur historieberättande påverkar uppmärksamhet och minne hos fjärdeklassare, om barn med adhd övermedicineras och huruvida det kan hjälpa en äldre person med nedsatta kognitiva funktioner att lyssna på musik som hen tycker om för att förbättra humör och livskvalitet med närstående respektive ensamma.

Det ser ut som ett fullspäckat schema, men Adele Diamond har vid 70 års ålder inte lika mycket energi som hon brukade ha. 2013 drabbades hon av lymfom, cancer i lymfsystemet.

– Jag ska jobba så länge jag kan. Men jag tror inte att jag kommer leva mer än fem år till. Jag har accepterat det. Det finns saker jag vill se och göra, och definitivt fler studier som jag vill få publicerade. Men det är okej. Jag har haft ett långt liv.

Adele Diamond vill gärna se sina båda barnbarn växa upp, och hon hoppas hinna utforska mer av världen. Framför allt är hon nyfiken på de mer avlägsna delarna av hemprovinsen British Columbia i det Kanada hon flyttade till för 19 år sedan. 

– En gång om året, i slutet av september och början av oktober, leker laxen och hoppar i floderna. Och när de gör det väntar björnar och örnar på att få kalasa på laxen. Det har jag och min man alltid velat se.

Men än så länge fortsätter arbetet i Adele Diamonds laboratorium vid University of British Columbia. Ett ämne som återkommit under hennes karriär är stress, och det är också centralt i en av hennes pågående studier. I USA är det inte ovanligt att studenter tar adhd-medicin med substansen metylfenidat för att kunna studera mer effektivt och förbättra sina exekutiva funktioner, och därmed sina betyg. Dessa preparat anses dock bara fungera om man har lägre dopaminnivåer än optimalt i hjärnan, vilket är vanligt hos personer med adhd, enligt Adele Diamond. Hon menar att stress ökar dopaminnivåerna i framför allt prefrontala cortex, ofta mer än vad som är gynnsamt, vilket försämrar de exekutiva funktionerna. I sitt experiment jämför Adele Diamond vad som händer med de exekutiva funktionerna när en grupp stressade läkarstudenter under tentaperioden tar en låg dos adhd-medicin, jämfört med ett placebo i form av C-vitamin.

– Vi väntar oss ett resultat i linje med en artikel som vi nyligen publicerat, att metylfenidat kommer att försämra de exekutiva funktionerna hos de flesta läkarstudenter eftersom det kommer att höja dopaminnivåerna i prefrontala cortex mer än optimalt. Om de inte redan har adhd är det ganska troligt att de inte har utrymme för mer dopamin i prefrontala cortex och det gäller särskilt någon som är stressad, säger Adele Diamond.

Fjärilar i magen och en deadline som närmar sig gör oss inte skarpare.

Stress är nämligen något som inte alls är bra för förmågan att tänka klart och utöva självkontroll eller för de exekutiva funktionerna i allmänhet. Fjärilar i magen och en deadline som närmar sig gör oss inte skarpare, enligt Adele Diamond. 

– Det talas en hel del om att det finns en nivå av stress som är positiv, att det är bra att ha en del stress i sitt liv. Men när det gäller de exekutiva funktionerna verkar det inte stämma för de flesta människor, säger Adele Diamond.

– Därför är det extremt viktigt att minska stressen och hitta sätt att hantera den, och att hjälpa barn att göra det om du och de ska ha bra exekutiva funktioner.

Hur gör man det då?

– Ta det lugnt! Förlåt dig själv och visa medkänsla med dig själv. Mindfulness är ett mycket effektivt sätt att minska stress och öva på att fokusera på nuet. Fysisk träning är en annan metod. Och beröring. Jag är ett stort fan av kramar. Jag gillar att europeiska män i mycket högre grad kramas än vad nordamerikanska män gör. Husdjur är ett annat sätt att minska stress. Att ha en hund i klassrummet har till exempel visat sig hjälpa elever att prestera bättre, från förskola till universitetet. Jag tar själv med mig hunden till laboratoriet varje dag, säger Adele Diamond.

Hon finner också avslappning genom att vara med sin man Donald, en uppfinnare och ingenjör som hon träffade 1994, och vars tre barn har varit som hennes egna sedan de var fyra, fem och nio år gamla. 

– Det hjälper att jag är lyckligt gift. Han minskar min stress en hel del, bara genom att finnas till.

När det gäller barn poängterar Adele Diamond att en stor källa till stress är att de känner sig otillräckliga.

– Vi måste visa barnen att vi tror på dem. Många barn är så rädda för att göra ett misstag att de är rädda för att prova någonting nytt. Vi måste lära dem att det är okej att göra misstag. Det enda sättet att undvika misstag är att sluta prova nya saker och sluta utvecklas.

Text:

Toppbild: Jens Kristian Balle