Kunskap är bästa vapnet

Text:

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet

Henrik Landerholm leder Sveriges nya myndighet för psykologiskt försvar.

Den 1 januari 2022 inleder Myndigheten för psykologiskt försvar sin verksamhet. Generaldirektör blir Henrik Landerholm, tidigare rektor för Försvarshögskolan och ambassadör i Lettland och Förenade Arabemiraten.

– Jag ser fram emot min uppgift, men det är en stor utmaning. Jag har tidigare arbetat som diplomat och där jobbar man ju med information och försöker påverka landet man är i, men arbetet med ett lands psykologiska försvar handlar mer om ”svårattribuerade” avsändare och påverkanskampanjer, säger Henrik Landerholm.

Han poängterar att myndigheten bara ska arbeta med så kallad otillbörlig informationspåverkan.

– Det är inte vår uppgift att arbeta mot desinformation i allmänhet – den fria åsiktsbildningen är ju demokratins livsluft – utan vi ska analysera hotbilder och hitta avsändare vars syfte är att försvaga och destabilisera Sverige.

Myndighetens namn kommer från dess föregångare, Spf, Styrelsen för psykologiskt försvar, som i sin tur ersatte Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar, BN, som grundades redan 1954.

– Då var syftet att möta propaganda med motåtgärder, som grundade i planering, utbildning och övning skapade ett psykologiskt försvar som kunde verka om det blev krig. Nu ser uppgiften radikalt annorlunda ut. Vi är inte fokuserade på krig i första hand, utan på att identifiera Sveriges sårbarheter. Vi verkar dessutom i en tid där sociala medier är den avgörande informationsarenan.

Kommer några psykologer att arbeta på myndigheten?

– Det finns ett behov av psykologisk expertis, och då främst när det gäller den forskning som myndigheten bedriver. Att vårt samhälle alltmer präglas av ett ” vi och dem”-tänk är exempelvis en jätteutmaning i psykologiskt hänseende. Att förstå hur opinionsbildning drivs är en annan viktig fråga.

Myndigheten ska enligt instruktionen ”leda arbetet med att samordna och utveckla myndigheters och andra aktörers verksamhet inom Sveriges psykologiska försvar […] och bidra till att stärka befolkningens motståndskraft”.
Hur stärker man en befolknings motståndskraft?

– Där är det individens kompetens som skapar motståndskraft – som kritisk granskning och grundläggande källkritik. Som på många andra områden är kunskap det bästa vapnet. Kanske är det den allra viktigaste delen av ett psykologiskt försvar.