Maxa minnet i fem steg.

Text:

Foto: Graham Samuels

Minnesmästaren Mattias Ribbing ger sina bästa tips.

Att slumpmässigt försöka nöta in ny information går att likna vid att bara kasta in dokument i datorn utan att sortera in dem på olika ställen, i olika program och mappar. Inte så konstigt att det sedan är svårt att hitta informationen igen när vi behöver den.  

– Hjärnan behöver kategorisera och vi behöver ge den ledtrådar för att sedan hitta informationen, säger Mattias Ribbing, som är föreläsare, trefaldig svensk mästare i minne och författare till fyra böcker om minne och inlärning. De senaste tio åren har han ägnat åt att studera forskning om hur hjärnan lagrar och plockar fram minnen – och inte minst tränat upp sitt eget.

– Gemensamt för alla minnes­mästare är att de är duktiga på att tänka i bilder. De har tränat på att koppla information till bilder. Det är egentligen okontroversiellt, eftersom vi alla tänker i bilder – till och med de som föds blinda, säger Mattias Ribbing, och berättar om den amerikanska psykologiforskaren Paul Gabias, som själv är blind och som har påvisat fenomenet i flera studier.

Generellt börjar hjärnforskningen nu kunna visa på det som minnesmästarna länge vetat och utnyttjat, nämligen att vi lär oss och minns genom mönster av olika kopplingar.

– Just därför finns faktiskt ett sätt som är överlägset andra. Om vi är med om en riktig upplevelse som hjärnan kopplar ihop med det vi lär oss så triggar det kunskapen och gör att vi lättare kan locka fram den vid ett senare tillfälle, säger Mattias Ribbing.

Här ger han 5 steg på vägen till det maxade minnet:

  1. Byt plats. Har du någon gång lyssnat på en podd eller ett radioprogram när du varit ute och gått, för att nästa gång du passerar platsen påminnas om vad som sas?  Så är det för oss alla, och att två olika saker – en bit information och en faktisk plats – kopplas samman går att använda när vi vill komma ihåg något. 

– Ska du till exempel läsa en text och vill komma ihåg vad som faktiskt står där, byt plats! Sitt inte bara vid skrivbordet, utan läs en del vid köks­bordet, en del i sängen, kanske ett stycke på toan, säger Mattias Ribbing.

– Gå ut och sätt dig på en bänk om det är fint väder ute. Det hjälper hjärnan att separera informationen och kategorisera in den i olika upp­levelser som den lättare hittar tillbaka till. Dessutom får du mikropauser som bonus.

2. Visualisera. För att fördjupa lärandet ytterligare är nästa steg att medvetet föreställa sig inre bilder, menar Mattias Ribbing. Det handlar om att skapa sig en egen simulerad upplevelse för lärande, genom visualisering, alltså att föreställa sig något. Det handlar återigen om att låta hjärnan koppla en viss information till något helt annat, men denna gång ett föremål.

– Då kommer människor ofta med invändningen att de inte kan se inre bilder tydligt, men det gör inget om de är vaga! Bara en liten detalj eller något vi snappar upp under en bråkdels sekund räcker för att skapa de där kopplingarna. Så även om du bara lyckas frammana en liten del av handtaget på den röda spaden du försöker föreställa dig, så räcker det, säger Mattias Ribbing.

3. Tvåminuters­övningen. Det går absolut att träna upp sin visualisering ytterligare och göra det till en vana. Mattias Ribbings tips är att varje dag göra en tvåminutersövning där man väljer ut ett objekt för visualisering, med ett nytt föremål varje dag. Det blir som en meditation:

Fokusera på en sak, till exempel ett äpple, se det framför dig men förstora det nu till ungefär en pilatesboll i storlek.

• Föreställ dig sedan äpplet i 3D så att du kan se det stilla framför dig.

• Fortsätt med att försöka se bilden i färg. Syftet är alltså att de inre bilderna i så stor utsträckning som möjligt ska likna verkligheten och riktiga upplevelser.

• Sista steget i att få bilderna att gå från skisser till upp­levelser är att föreställa sig dem i ett riktigt material, som om de gick att ta på. Ett äpple ska exempelvis ha skal och textur och en ring kan vara gjord i plast som en rockring eller i formen av en böjd metallstång.

4. Ett objekt per sida. Nästa steg är att applicera din upptränade visualiseringsförmåga när du läser något. Känner du igen att du kommer ihåg vissa saker just för att du minns i vilken färg de var skrivna eller var på sidan de stod? Det handlar återigen om att du visualiserar och kopplar ihop minnet med något.

Hur avgörande mentala bilder är för minnet och inlärningen har bland annat kognitionsforskare vid Lunds universitet visat med hjälp av ögonrörelsemätning.

– Har du en viss mängd information du behöver lägga på minnet, exempelvis ett antal kapitel i en bok eller en 30-sidig ekonomirapport, gör du enklast i att för varje sida välja ett föremål att visualisera samtidigt som du läser, säger Mattias Ribbing.

Han tycker att man ska frammana den inre bilden av exempelvis en spargris för första sidan, en säck med pengar för nästa, en stol för den tredje och så vidare. Väcker den teoretiska kunskapen inga bilder hos dig kan de vara helt slumpmässigt valda – den samtidiga visualiseringen ger ändå hjärnan något att hänga upp det på, menar han.

– När du är klar är att du har 30 upplevelser kopplade till 30 sidor med olika information från ekonomirapporten och när din chef på mötet börjar prata om något ur rapporten kommer bilden av grisen eller stolen att dyka upp hos dig, du leds in i rätt mapp och du minns med dina egna ord vad stod på den sidan. De separata bilderna verkar funka som magneter, de drar till sig kunskap och dammsuger upp information!

5. Tackla teflon-hjärnan. Har du någonsin upplevt teflonhjärna? Alltså att det du lärt dig bara stannar i minnet en kort stund och försvinner en halvtimme efter att du läst något eller lyssnat på en föreläsning? Mattias Ribbing menar att teflonhjärna beror på att det du lyssnar på eller försöker lära dig är för nytt; du har inget att hänga upp det på. Om det nya inte kan kopplas till något, så hör du orden men kommer inte att koppla, och kunskapen rinner av dig. Det är därför viktigt att först skaffa dig en grund­läggande förståelse för det du ska lära dig. Mattias Ribbing rekommenderar sammanfattningar.

– Varje sammanfattning du hittar i ämnet du försöker förstå, gör att du kan knyta informationen till något redan bekant. Då bygger hjärnan ett grundskelett, där kopplingar sedan sker när vi bygger på med djupare kunskap om ämnet. Vi lär oss i sammanhang, det har de senaste åren av hjärnforskning visat. Det är inte krångligare än så.