Jämställt. Pappor får också förlossningsdepression
En dag sommaren 2018 berättade min käresta att hon var gravid. Två månader senare konstaterades att det inte var ett, utan två barn i hennes mage. Vi stod inför en stor förändring.
barn förändrar livet. Om förändringen är positiv eller negativ beror på vem och när vi frågar. Men forskning visar att nyblivna föräldrar har mer depressivitet, och lägre välbefinnande jämfört med dem utan barn. Det gäller män som kvinnor, i parrelation eller ensamstående. Vissa drabbas av postnatal depression, förlossningsdepression eller postpartumdepression. Det är olika begrepp för samma sak: en depression som inträffar månaderna efter förlossningen.
Länge var detta ett forskningsfält som var inriktat på kvinnor. Främst för att man förklarade depressionen biologiskt, med att hormonförändringar hos nyförlösta kvinnor orsakade den. Men nu vet man att även nyblivna pappor får hormonförändringar som påverkar deras psykiska mående, såsom lägre testosteronhalt. Även personlighet och sociala faktorer har betydelse. Hög grad av personlighetsdraget emotionell instabilitet, liksom låg socioekonomisk status, ökar risken att drabbas.
Utöver lidandet hos den drabbade och de närstående, påverkas även barnens utveckling. Forskare vid universitetet i Lodz har konstaterat att depression under barnets första år ofta innebär sämre anknytning mellan förälder och barn. En studie från Oxford university, som studerade 8 431 pappor och deras barn, visade att de barn vars pappor haft postnatal depression löpte högre risk för emotionella problem och beteendestörningar vid 3,5 års ålder. Men postnatal depression leder inte automatiskt till sämre anknytning. Föräldern kan kompensera genom att vara så närvarande som möjligt, vilket blir enklare om föräldern får stöd och behandling.
Det finns därmed anledning att upptäcka förlossningsdepression tidigt. Hos både mammor och pappor. I sjukvården syns tyvärr spår av ett ensidigt fokus på mammor. Rikshandboken för barnhälsovård säger att endast alla mammor ska screenas för postnatal depression då barnet är 6–8 veckor. Visserligen ska pappor/ickefödande föräldrar erbjudas ett samtal efter 3–5 månader, där det psykiska måendet kan komma på tal. Tyvärr riskerar sådana samtal att missa målet, då omgivningen tenderar att missa pappors depressiva symtom.
I en studie vid Anglia Ruskin university 2019 fick 406 personer läsa verkliga beskrivningar av mammor och pappor med postnatal depression och bedöma om något var fel och varför. De bedömde 90 procent av mammorna, och 46 procent av papporna, korrekt. I en studie från Högskolan i Skövde uttrycker svensk sjukvårdspersonal att de inte märker depressiva symtom hos pappor lika ofta som hos mammor.
Om postnatal depression trots allt fångas upp finns effektiv behandling. Exempelvis hembesök av vårdpersonal kan minska risken att drabbas med 40 procent. Det har också visat sig vara effektivt med psykologisk behandling som berör de teman som mammor och pappor upplever som viktigast och kan bidra till deras depressivitet. Dessa skiljer sig nämligen åt, visar forskare vid Luleå tekniska universitet. Kvinnor lägger större vikt vid ansvaret som primär vårdgivare. Män på att försörja familjen. Detta kan avhjälpas med riktad behandling till mammor och pappor.
Och för att väcka ytterligare hopp, så finns forskning på faderskapets betydelse för hälsa och välmående på längre sikt. Världshälsoorganisationen, WHO, sammanfattar sin senaste rapport om faderskap med att män som uppmärksammas i sin nya roll som pappa har bättre mental och fysisk hälsa, färre negativa beteenden, samt lägre risk för sjukdom och för tidig död.
Mina första två år som förälder har varit tuffa. Ibland har jag tyckt att de har rubbat min mentala och fysiska hälsa. Nu vet jag att det inte är så, och ser fram emot många år som pappa till två fina barn.
