Replik: DN:s Augustin Erba borde värdesätta psykologin högre
I Dagens Nyheter 18 april kritiserar Augustin Erba i en lång artikel problemet med förenklade indelningar av människor.
Det håller jag som psykolog med om, och det är något man bör vara skeptisk emot. Alltför många i vår samtid delar in allt och alla i enkla stereotyper som ofta döljer mer än det tydliggör. Jag har själv skrivit i DN om problematiken med personlighetstester och hysterin kring bästsäljaren Omgiven av idioter av Thomas Erikson. Tyvärr gör sig Erba skyldig till en del grundläggande felaktigheter om personlighetspsykologi i sin artikel. En enkel googling skulle visa att Erba klumpar ihop ovetenskapliga psuedoteorier som DISC med seriös psykologisk forskning som till exempel Big Five-teorin. Det är olyckligt.
Precis som man bör förvänta sig att psykologer med intresse för litteratur sätter sig in i litteraturens värld (de gör det, kan jag försäkra, eftersom jag i 15 år haft kontakter med psykologer som läser böcker), vore det fint om också en författare och skribent med Erbas plattform tog sig tid att läsa på och intressera sig för den seriösa psykologin och dess vetenskapliga kunskapsområde.
För hade han gjort det hade han förstått att exempelvis Big Five-teorin är en personlighetsteori som är förankrad i empirisk forskning sedan många decennier inom arbetspsykologin. Big-Five-teorin har kommit till utifrån en empiriskt grundad metod inom arbetspsykologin för att studera personlighet i arbetslivet. Tvärtemot de flesta pseudotester som används i samhället. Det betyder att forskarna inte har haft någon teori om människor som de försökt leda i bevis, utan istället har de samlat in data om hur människor själva rapporterar sin personlighet och på så sätt förfinat personlighetstesterna. Det sker också spännande forskning om att koppla ihop de olika aspekterna och dimensionerna inom personlighetspsykologin med varandra.
All form av seriös personbedömning av människor i arbetslivet använder personlighetstest som härrör från Big Five-teorin. Det används precis som begåvningstest för att det predicerar utfallet i en arbetsprestation på gruppnivå bättre än slumpen eller magkänslan.
Flera olika typer av tester, arbetsprover och intervjuer vägs samman och det görs dessutom av en professionell bedömare (ofta psykolog med gedigen kunskap om testers förtjänster och begränsningar). Det här är aldrig enkelt, eller felfritt men det leder systematiskt till bättre och rättvisare rekryteringar, baserat på kompetens och förmågor snarare än bara tycke och smak. Visst finns det mycket geschäft och problem med kommersialisering av personlighetstester. Det är till exempel sällan en bra utvecklingsinsats att göra personlighetstest i en arbets- eller ledningsgrupp. Istället visar arbetspsykologisk forskning att det är bättre att prata om roller, förväntningar, mål och hur man vill arbeta tillsammans för att öka effektivitet och trivsel.
Men precis som litteraturkritik, journalistik och författande handlar om erfarenhet, träning och kunskap för att bli skicklig, vore det fint om en kulturarbetare på Sveriges största kulturredaktion som Dagens Nyheter värdesatte psykologin högre. Bjud gärna in någon av alla mina kollegor i branschen till ett möte så kan de berätta hur de arbetar. Det är allt annat än flummiga och de är dessutom som regel belästa och kulturintresserade.
Jonas Mosskin, organisationspsykolog.
