Schhh!

Hemligheternas pris. Alla bär vi på hemligheter – och ibland är de tunga. Att inte berätta för någon kan kosta oss vårt psykiska välbefinnande.

De flesta av oss har någonting som vi anstränger oss för att dölja från vänner, familj, partner eller kolleger.

– Många av våra hemligheter delar vi med minst en person. Men det finns också hemligheter som vi normalt sett inte delar med någon annan. Den vanligaste är fantasier om en annan relation än den vi är i, säger Michael Slepian, psykolog och forskare vid Columbia business school i New York.

Olika former av lögner och sexuella beteenden hör också till de saker som många aldrig har nämnt för någon annan, enligt Michael Slepian. De senaste åren har han gjort en rad omfattande studier som rör hemligheternas psykologi. Han har bland annat tagit fram en lista som visar våra 38 vanligaste hemligheter och i vilken utsträckning vi döljer dessa. Listan är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Journal of Personality and Social Psychology 2017 och bygger på svar från 2 000 individer. En del av hemligheterna är av det tyngre slaget, som trauman och självskador. Men även mindre allvarliga hemligheter, som missnöjdhet med jobbet eller att vi planerar en överraskning, har kommit med på listan. I snitt går vi runt och bär på 13 hemligheter, varav fem är så hemliga att vi aldrig någonsin har berättat om dem för någon.

Många hemligheter klarar vi av att hantera på ett bra sätt, medan andra kan ställa till det för oss rejält, i och med att de kan påverka vårt mående negativt. Särskilt tärande kan det vara att gå runt med hemlig-heter som är förknippade med skam.

Sandra Guteklint är legitimerad psykolog och psyko-terapeut i Stockholm. Hennes erfarenhet är att nästan alla hon möter bär på någon form av skamkänslor. Många gånger är det därför som de har sökt sig till henne.

– Att bära på allvarliga, djupa hemligheter som är förknippade med starka känslor som ångest, skam, ledsenhet, sorg eller ilska är ofta förenat med en stor kostnad av livskraft. Man överlever, men man kanske inte lever sitt liv som man skulle vilja, säger hon.

De som kommer till henne för terapi skäms ofta för saker som är kopplade till uppväxten. Det kan vara frågan om missbruk, övergrepp, mobbning eller att man har känt sig illa behandlad eller oälskad i unga år.

– Jag skulle säga att det är mer regel än undantag att människor som jag möter har känslor och tankar om att inte duga som personer. Ju mer skam de upplever på grund av det, desto svårare är det att bära på sin hemlighet. Skam över att inte duga tär på människor, säger hon.

Personer som ofta funderar över det förflutna och tenderar att fastna i grubblerier skadas mer av sina hemligheter än andra. Det har flera forskningsstudier kunnat visa.

– Om du har någonting viktigt i livet, ett problem, som du inte delar eller pratar med andra om – och din hjärna behöver jobba med det på egen hand – då kan du verkligen fastna i en tanke på ett sätt som inte hjälper, säger Michael Slepian.

Han hävdar att många har missuppfattat varför hemligheter är så jobbiga för oss. Döljandet i sig upptar inte särskilt mycket tid. Risken för att vi ska hamna i situationer där vi råkar försäga oss är inte särskilt stor. Det som gör att vi börjar må dåligt är att våra tankar tvångsmässigt vandrar till hemligheten i tid och otid.

– När vi tänker på hemligheter ser vi ofta en bild framför oss av en person som försöker dölja någonting från att avslöjas i en konversation. Men det vi inte tänker på då är alla stunder som vi kommer att tänka på hemligheten om och om igen, säger han.

Att prata med någon är ofta det som krävs för att komma ur den negativa spiralen. Så med vem ska man dela sin hemlighet? Många väljer att anförtro sig till personer som upplevs som medkännande, visar en annan av hans studier, som publicerats 2018 i Personality and Social Psychology Bulletin. Medkännande personer upplevs som mer omtänksamma och icke-dömande än andra. Även personer som upplevs som bestämda av sig får fler förtroenden.

– Det har att göra med att när vi har ett problem och bestämmer oss för att söka hjälp hos en vän så letar vi ofta efter någon som kan pusha oss att göra något åt saken, säger han.

Sandra Guteklint tycker dock inte att man ska komma med råd om det inte är så att den som har berättat hemligheten uttryckligen har bett om det.

– Många vill bli lyssnade på, bekräftade. Det är något i själva berättandet som är väldigt viktigt. Jag tror att man ska öppna lyssnarörat och lägga fixarkepsen på hyllan, säger hon.

Att försöka trösta i alla lägen tror hon också kan leda fel.

– Vi är ofta för snabba med att säga att det nog kommer att bli bra eller att det inte var så farligt. Det kan göra att den som berättar hemligheten känner sig skamsen, särskilt om det var någonting som personen burit på länge. Våga vara kvar i att den andra har en smärta eller ett lidande. Vissa sorger går inte att lindra, men de går att dela och bekräfta, säger hon.

Både skammen och grubblandet brukar avta efter att man har anförtrott någon sin hemlighet. Att det verkligen hjälper grubblande individer har Michael Slepian också kunnat visa i en studie från 2019, publicerad i Social Psychological and Personality Science. Och rent generellt behöver man inte vara rädd för att hemligheten ska spridas. De allra flesta klarar av att hålla en hemlighet, om vi får det förtroendet. Det finns dock ett undantag, och det är om hemligheten krockar med den andras moraliska övertygelse, förklarar han.

– Det kan till exempel vara så att du har gjort abort och personen som du avslöjar detta för är emot abort. Då är risken större att personen avslöjar hemligheten, säger han.

I USA präglas vissa delstater av starkt konservativa och religiösa värderingar medan andra har en mer liberal lagstiftning, vilket gör att det inte går att jämföra med Sverige rakt av.

– Vi är nog mer olika amerikaner i våra värderingar och normer än vad vi kan tro. Men att berätta om just aborter tillhör för de flesta en privat sfär. Dem vi berättar för är troligtvis personer vi känner väl och litar på, säger Sandra Guteklint.

Vilken roll vår kultur spelar när det gäller typer av hemligheter som folk har är inte beforskat. Men Sandra Guteklint tror att det vi hemlighåller för andra är starkt förknippat med just kultur, normer, värderingar och traditioner.

– Det som är utanför normen i vår kultur kommer jag att vara mer benägen att hemlighålla, säger hon.

Hon tycker sig också skönja flera trender kring vilka hemligheter vi bär på. Eftersom skamkänslor förknippade med missnöje över den egna kroppen har ökat, borde också fler bära på sådana hemligheter, tror hon. Andra hemligheter har minskat.

– Fortfarande är det till exempel inte fullt accepterat inom vår kultur att inte vilja ha barn som kvinna, men fler har börjat prata om det. Det blir då mer vanligt, vilket leder till att gränsdragningen till vad som är normalt förändras. Och då behöver inte lika många hemlighålla det, märker jag.

Maja Lundbäck är frilansjournalist.