Viruset som spökar i hjärnan

Nu börjar forskarna se konsekvenserna av covid-19 i nervsystemet.

I ett kusligt tyst London under strikt lockdown remitteras en kvinna till ett universitets-sjukhus med underliga symtom. Hon är i övrigt frisk, men plötsligt sviktar minnet och motoriken, och hon har svårt att ta till sig information och handskas med teknik.

Hon presterar mycket dåligt på alla standardtester för kognition. Men hon återhämtar sig inom några dagar.

‒ När jag ringde henne ett par dagar senare så hade hon inget minne av att ens ha träffat mig, säger Ross Paterson, klinisk neurolog och forskare vid University college London’s queen square institute of neurology. Det visade sig att kvinnan precis haft en misstänkt covid-19-infektion, som hon själv behandlat i hemmet. Virusinfektioner kan ge neurologiska bieffekter, men enligt Ross Paterson var hennes höga grad av förvirring ”helt oproportionerlig” för någon som håller på att tillfriskna från en luftvägssjukdom.

Man har dokumenterat hundratals fall av neurologiska och psykiatriska komplikationer hos personer som har haft covid-19 – vissa dödliga. Symtomen varierar från psykos, kognitiva svårigheter och ångest till hjärninfarkt, hjärnblödningar och akut hjärninflammation. Och frågan är: om viruset kan påverka hjärnan så påtagligt på kort tid, kan det då trigga fler symtom månader eller år senare? Kan det till och med leda till en epidemi av hjärnsjukdomar?

Ross Paterson och hans kolleger pub­li­cerade nyligen en detaljerad studie av neurologiska symtom hos 43 patienter i tidskriften Brain. Av dessa hade 29 testat positivt för covid-19, medan resten sannolikt eller möjligen haft sjukdomen enligt kriterier från WHO. Tio personer led av psykos eller delirium trots att man inte kunde se något avvikande på magnetröntgen eller i hjärn-ryggmärgsvätskan – nio av dessa patienter återhämtade sig helt eller delvis. Men 12 personer drab­bades av inflammation i hjär­nan (encefalit) eller det centrala nerv­sys­temet – ett livshotande tillstånd som kan ge bland annat huvudvärk, feber, medvetanderubbningar och epilepsi­anfall. En av dessa patienter dog och tio återhämtade sig bara delvis. Åtta pati­enter fick blodproppar i hjärnan, varav en dog. Övriga patienter utvecklade andra neurologiska problem, exempelvis nervsjukdomen Guillain-Barrés syndrom.

Detta överensstämmer med andra studier. En annan brittisk forskargrupp rappor­te­rade liknande resultat i tidskriften Lancet Psychiatry. Under tre veckor i april 2020 registrerade forskarna 125 patienter med neurologiska problem – av vilka 91 procent testat positivt för covid-19 och 5 procent troligtvis haft det.

Nästan två tredjedelar av dessa patienter fick någon typ av slaganfall – i de flesta fall hjärninfarkt. Merparten – 82 procent – var äldre än 60 år. Även yngre personer som smittats av covid-19 kan dock få hjärninfarkt – forskare från New York har upptäck flera fall hos individer under 50 år.

Nästan en tredjedel av personerna i Lancet Psychiatry-studien drabbades av ”förändrad mental status”, i vissa fall orsakade av encefalit eller mildare hjärnskador. Nästan 60 procent uppfyllde kraven för en psykiatrisk diagnos som psykos eller neurokognitiv störning. Chockerande nog var nästan hälften av patienterna med förändrad mental status under 60 år.

Men hur kan man veta att dessa symtom verkligen är orsakade av covid-19?
Barbara Sahakian, professor i klinisk neuro­psykologi vid Cambridge university, säger att resultaten är ”extremt oroande” och att vi behöver mer forskning på personer som är yngre än 60 år för att vara helt säkra.

– Om man redan har underliggande hjärt- och kärlsjukdomarså har man större risk för att få hjärninfarkt, säger hon.
– Men hos yngre individer förväntar vi oss inte att se sådana problem.

Michael Zandi, neurolog vid The national hospital of neurology and neurosurgery och docent i neurologi vid University college London queen square institute of neurology, medverkade också i studien av de 43 neurologiska fallen i London. Han säger att det är svårt att vara helt säker på om viruset verkligen orsakat symtomen, men att neurologiska skador definitivt har ökat under coronaviruspandemin. Hans team brukade se fall av aggressiv hjärninflammation cirka varannan månad, men när covid-19 härjade som värst under våren var det två eller tre fall i veckan.

För allvarliga sjukdomar som hjärninfarkt och hjärninflammation finns det dessutom ett mönster som tyder på att de verkligen är orsakade av covid-19, berättar han. Till exempel vet vi att blodet kan bli extremt tjockt och klibbigt av covid-19, vilket kan orsaka blodproppar.

– Men det finns en större grupp männi­skor där ute som har lidit av domningar, minnes­problem (många patienter kallar det brain fog) och ångest, säger Michael Zandi.

– I dessa fall vet vi inte riktigt vad som beror på neurologisk sjukdom och inte – detta måste utredas.

Henrik Zetterberg, professor i neuro­kemi vid Göteborgs universitet, har hittat andra tecken på att någonting verkligen händer i hjärnan vid allvarliga covid-infektioner. I en studie i tidskriften Neurology visade han att 47 patienter med varierande grad av covid-19 hade biomarkörer i blodet som indikerade hjärnskada. Till exempel upptäckte han att det fanns en hög koncentration av biomarkören neurofilament light, som läcker ut i blodet vid nervcellsskada, hos nästan alla personer med svår covid-19 som behövde respiratorvård. Hos patienter med måttlig covid-19, som var inlagda på sjukhus men inte behövde respirator, fanns det ett överflöd av en annan biomarkör som tyder på att stödceller som kallas astrocyter har aktiverats som respons på hjärnstress.

– Det här skulle kunna hjälpa oss att förutsäga vilka patienter som riskerar att få hjärnskador, berättar Henrik Zetterberg, och tillägger att man skulle kunna mäta dessa markörer dagligen på intensivvårdsavdelningar. Det är menings­fullt eftersom det finns ganska bra behandlingar – kortison kan häva hjärninflammation och antikoagulanter kan motverka blodproppar.

Allvarliga neurologiska biverkningar av covid-19 tros dock vara ovanliga.

– Vi har inte sett något sjukhus översvämmas av människor som är förlamade eller har epilepsianfall, säger Michael Zandi, men lägger till att mildare biverkningar som förlorat lukt- och smaksinne och domningar förekommer ofta.

Henrik Zetterberg håller med.

– Om man ser på alla med sars-cov-2-infektion så är detta extremt ovanligt, men tittar man på dem som hamnar på sjukhus … då har de flesta biomarkör-tecken på hjärnpåverkan eller hjärn­skada, säger han.

– Och det är också något man ser nu på rehabiliteringen när folk har skrivits ut. Det är många som inte mår bra kognitivt efteråt. De är hjärntrötta och påverkade på olika sätt.

Exakt hur covid-19 kan orsaka hjärn­skador vet man inte. En teori är att viruset tar sig in i hjärnan via luktcentrum – vi vet ju att många förlorar sitt luktsinne när de insjuknar. Hittills har man dock inte hittat replikerande virus i hjärnan vid obduktioner, men forskare har visat att det kan sprida sig i nervcellsodlingar i labbet. En annan teori är att det rör sig om en immunreaktion i nervsystemet som orsakar hjärnskador – antikroppar skulle kunna passera barriären mellan blodet och hjärnan och orsaka en sekundär immunreaktion. De flesta forskare tror mest på den senare förklaringen för dem med allvarliga symtom, men menar att viruset också kan infektera hjärnan direkt.

– Tidpunkten verkar rätt för det, förklarar Ross Paterson, och säger att många utvecklar neurologiska problem först några dagar efter sin primära lungsjukdom. Dessutom blir många bättre när de får mediciner som hämmar immunsystemet.

Oavsett hur hjärnan påverkas av viruset så finns risken att det kan fortsätta göra det under en längre period. Influensaepidemier har sedan 1580-talet förknippats med utbrott av hjärnsjukdomar, säger Michael Zandi. Europeisk sömnsjuka, till exempel, en typ av encefalit som orsakar letargi, alltså onormal psykisk trötthet, fördröjd motorik, feber, huvudvärk och ibland till och med koma, drabbade nästan fem miljoner personer mellan 1915 och 1926. Upp till 40 procent dog och många överlevande fick Parkinsons sjukdom. Epidemin tros ha orsakats av någon form av virus. En kandidat är spanska sjukan, men detta har inte kunnat bevisats.

– Europeisk sömnsjuka inträffade typiskt månader eller år efter virussjukdom, så faran med covid-19 är kanske inte över än, berättar Michael Zandi.

– Vi vill inte oroa någon, men vi behöver följa upp de som varit sjuka och se vad som händer.

Och det är en klok inställning enligt alla forskare jag talat med.

– Jag tycker absolut inte man ska måla fan på väggen, men det är bra att ha lite koll på om något dyker upp i efterförloppet, säger Henrik Zetterberg.

Miriam Frankels artikel är hämtad ur Modern Psykologi 9/2020.
Prenumerera | Köp lösnummer | För skärm (pdf-tidning i app)