Så skiljer ni er utan tvist

I Amanda Kernells film Charter lockar mamman med sig barnen på semester, bakom pappans rygg. Foto: Sophia Olsson. Birgitta Haglunds artikel publicerades först i Modern Psykologi 3/2020.

En mobil ringer. En mamma svarar. En son är tyst i luren, innan han börjar gråta. Mamman är i Stockholm, åttaårige sonen i en norrländsk by där han bor tillsammans med sin fjortonåriga syster och deras pappa.
Mamman misstänker att barnen far illa hos pappan. Föräldrarna befinner sig i en vårdnadstvist och mamman känner desperationen växa. Hon beger sig till byn och lockar med sig barnen på en resa till Kanarieöarna, utan att pappan vet om det.
Att som förälder vara på väg att förlora vårdnaden om sina barn är det mardrömsscenario som regissören Amanda Kernell utgår från i sin nya film Charter. Skilsmässor innebär ofta en knepig balansgång som förälder, menar hon.
– Du har en smal stig att gå på om du vill bli bedömd som en bra förälder, speciellt om du befinner dig under press. Och att inte bli bedömd som en dålig förälder kan ju vara avgörande i en vårdnadstvist.

Amanda Kernell beskriver hur en mamma lätt betraktas som ”hysterisk” om hon kräver att få träffa sina barn genom att visa känslor. Insisterar hon på att få träffa sina barn men tvärtom är rationell så kan hon snabbt bli sedd som känslokall.
– Vill du vara nära barnen håller du dem lätt för hårt, ger du dem space blir du lätt för distanserad. Vem skulle agera felfritt i det här? 
Alla Amanda Kernells filmer har kretsat kring vilket ansvar man har för sin familj. Det var tydligt även i hennes förra långfilm, Sameblod, som vann Guldbaggens publikpris 2018.
– Huvudpersonerna i mina filmer gör radikala val som kan uppfattas som att de sviker sina familjer. Om det hade varit jag som agerat så – hade jag blivit förlåten då?

Vi hade nästan 25 000 skilsmässor i Sverige under 2018, enligt Statistiska centralbyrån. Det är 1 000 fler gifta par som går skilda vägar än året innan. Trenden har varit stigande under 2000-talet. I Sverige är 50 000 barn per år med om att deras föräldrar separerar, vilket motsvarar ungefär 3 procent i varje årskull. Det berättar Malin Bergström, barnpsykolog, docent vid Karolinska institutet och författare till flera böcker om skilsmässor där hon lyfter fram barnens perspektiv.
– Det kan vara väldigt krisigt i början och det kan vara jättesvårt att ta hand om barnen samtidigt som man ska lösa allt det praktiska. Vissa barn kan reagera med ilska och ta avstånd från någon av föräldrarna under en period, medan andra seglar igenom det hela och kvittrar på, vilket bland annat kan ha att göra med deras personlighet.
– Men alla barn, oavsett personlighet, kommer att ta skada av bittra konflikter mellan föräldrarna. Och alla barn behöver någon typ av kontakt med båda sina föräldrar.
Om det inte fungerar för att ena föräldern inte har tillräcklig förmåga till omsorg, då behöver barnet få sätta ord på detta, menar Malin Bergström.

I takt med att antalet separationer har ökat har antalet vårdnadstvister i domstol också ökat kraftigt under de senaste tio åren. Enligt en granskning i Aftonbladet i januari framgår att det under 2018 avgjordes drygt 7 300 vårdnadsmål i domstol, vilket är en fördubbling sedan 2008. Ökningen kan låta oroväckande. Men i Sverige är det ändå väldigt få vårdnadstvister som går till domstol, internationellt sett.
– Vi har en extremt låg andel föräldrar som hamnar i vårdnadstvist i rätten, också när det gäller hur många som använder medling, säger Malin Bergström.
Hon menar att Sverige har en unik struktur där par som separerar oftast kommer överens själva. I många andra länder vävs det in ekonomiska aspekter. Den förälder som har barnen boende hos sig, ofta mamman, har rätt till underhåll, vilket får stor betydelse om föräldern inte själv yrkesarbetar.
– Vi i Sverige har en en syn att båda föräldrarna är viktiga för barnen. För de allra flesta föräldrar i Sverige är det självklart att komma överens själva inom familjen och att utgå från att barnen ska ha kvar båda sina föräldrar i vardagen. Vi fokuserar på vad som är bra för barnen, och det går före ekonomiska frågor efter en skilsmässa.
Något som däremot syns i Sverige är att många av de familjer som hamnar i vårdnadstvister samtidigt utreds av socialtjänsten.
– Det handlar inte bara om att föräldrarna har svårt att komma överens. De kan också ha svårt att få styrsel på sin ekonomi, de kan vara drabbade av psykisk sjukdom och de kan ha utsatt varandra för våld. Vårdnadstvisten är bara en del av den grundläggande problematiken.

I sin forskning studerar Malin Bergström och hennes kolleger bland annat hur växelvis boende efter en skilsmässa påverkar barn i olika åldrar.
– Alla våra studier, plus studier från andra forskargrupper, pekar på att barn med växelvis boende mår bättre än de som bara bor med en förälder.
Hon anser att det är de vuxnas ansvar att bestämma hur barnet ska bo, men självklart utifrån barnets bästa – inte utifrån vad som gagnar en själv som förälder.
– Vi har ett väl utbyggt system för stöd kring detta, med familjerätten. Jag hoppas att barnperspektivet ska bli starkare inom familjerätt och rättsväsende nu när barnkonventionen har blivit lag.
I sin bok Att skiljas med barn: Föräldrar i två hem (Bonnier fakta 2019) ger Malin Bergström råd till föräldrar som ska skiljas. Det handlar bland annat om att inte smutskasta varandra och hur man bäst berättar för barnen om skilsmässan. Man kan räkna med att barnen märker av och förstår att något är fel, men samtidigt bör man fundera kring vad som gagnar barnen att få veta.
– Jag tror att mitt huvudbudskap är att man ska prata med barnen om förändringen i familjen. Det är väldigt viktigt för barnen att få hjälp med att få sätta ord på det som sker och få ihop sin historia.

Bland det viktigaste att tänka på som förälder när man separerar är att man ska sörja och begrava en parrelation, anser hon.
– Det man ska behålla, utveckla och förädla, det är föräldrateamet. Oavsett hur man väljer att gestalta sin familj framöver i livet så kommer det att betyda mycket för barnet.
Fördelarna med ett fungerande föräldrateam är bland annat att barnen slipper bli budbärare mellan föräldrarna och att det hjälper dem att bygga bra relationer till båda föräldrarna.
Det finns forskning som visar hur pågående långvariga konflikter mellan föräldrar påverkar barn negativt. Och det finns saker att tänka på efter skilsmässan som kan mildra detta, menar Malin Bergström.
– Det handlar om att föräldrarna kan visa förtroende för varandra, stötta varandra i föräldraskapet och vara lojala med varandra. Det är betydelsefullt för barnens mående, säger hon.

Amanda Kernell är själv skilsmässobarn och beskriver en uppväxt där hon har behövt hantera lojalitet, makt och ansvar i förhållande till sina skilda föräldrar.
Att till exempel kunna påverka vem av föräldrarna man ska bo hos innebär viss makt, men med det följer ofta också lojalitetskonflikter. I en av scenerna i filmen Charter frågar mamman sina barn just vem av föräldrarna som de skulle vilja bo hos om de fick välja själva, varpå dottern svarar att om hon fortsätter ställa sådana frågor ”så kan vi inte vara här”.
– Jag förstår att man vill ställa den frågan, även om det känns förbjudet. För vem vill inte bli omtyckt av sina barn? Men det handlar också om att mamman försöker respektera barnens vilja och förstå dem.
I samband med filmen har Amanda Kernell fått frågan hur det påverkar en att ha skilda föräldrar, i ens egna relationer senare i livet.
– Det skulle jag gärna vilja veta själv. Men under filmarbetet tänkte jag på att bland de barn vi fick provfilma kunde jag ofta märka vilka av dem som hade skilda föräldrar. De hade en högre sensitivitet i scenerna med en förälder än de andra barnen.
Det är en känslighet som kan leda till att de tar mycket större ansvar för föräldrarna än vad som är bra för dem, menar Amanda Kernell. Bara att få frågan hur det var hos pappa eller mamma i helgen kan bli väldigt komplicerat, för vad är ”rätt” svar på den frågan? Om man svarar att man hade jättekul, gör man den andra föräldern glad då, eller känner den sig kanske bortvald?
– Å andra sidan kan jag tänka mig att den här känsligheten kan göra en socialt kompetent. Man blir väldigt lyhörd och bra på att läsa av människor, vad de behöver, vad de vill och varför. Det behöver inte vara något dåligt att lära sig ta så mycket hänsyn till andra.
För Amanda Kernells egen del innebar föräldrarnas skilsmässa något positivt:
– Jag tyckte det var bra att de skilde sig för det blev lugnare hemma – i alla fall efter ett tag. Så minns jag det. Men det är ju min personliga upplevelse.

Malin Bergström menar, med stöd i forskning från bland annat Stockholms universitet, att det är bättre att skilja sig än att streta på i en dålig relation, sett ur barnens perspektiv. Att barn blir känsligare och tar mer ansvar för föräldrarnas välmående när de lever med separerade föräldrar är inget som hon känner igen:
– Det beror nog snarare på hur föräldrarna mår och har det, säger hon.
Att barn påverkas av skils-mässor finns det däremot forskning som påvisar.
– Men merparten av den forskningen gjordes i en tid då, och i länder där, det var vanligt att barn tappade eller hade betydligt mindre kontakt med sina pappor efter separationen. Möjligen ser det annorlunda ut för dagens barn.
I en ny avhandling från Göteborgs universitet har barn som bor växelvis hos sina föräldrar intervjuats.
– Barnen beskrev hur mycket föräldrarna betydde för dem, hur viktig tiden med dem var och vad det betydde att de kände sig sedda av sina föräldrar. Man kan tänka sig att barn med föräldrar som inte har separerat funderar mindre över sådant. Eller så är barn i dag generellt mer relationskompetenta redan i tidig ålder, säger Malin Bergström.

4 x tips:

1. Berätta för barnen om skilsmässan. Då blir barnen mindre ensamma med sina farhågor. Barn har rätt att få veta och de känner av när stämningen är spänd.

2. Hjälp barnen att få ihop sin historia. Samtala även om det är jobbigt och även om du blir ledsen. Barn behöver få höra om den förändring familjen går igenom.

3. Bygg ett föräldrateam, men avsluta parrelationen. Ledorden för ett föräldrateam är neutralt, korrekt och trevligt. Det är något helt annat än en kärleksrelation.

3. Kompromissa och begrav stridsyxor. Hantera din medförälder så som du hanterar en kollega du har lite svårt för. Föräldrars konflikthantering smittar av sig på barnen. Att själv vara bråkig och oförsonlig är bästa sättet att göda det hos barnen.

4. Bygg lojalitet, prata inte illa om dina barns medförälder med vänner eller släkt. Ni är alltid en familj.

Källa: Malin Bergström

Birgitta Haglund är frilansjournalist och redaktör för Teatertidningen. Artikeln publicerades först i Modern Psykologi 3/2020:  Pappersutgåva | Prenumerera

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s