Så påverkar personlighet hur vi hanterar pandemin

Psykologen Irena Makower förklarar varför vissa personer klarar sig bättre under en pandemi med social distansering.

Är du ansvarstagande? Sällskaplig? Nyfiken? Orolig? Oavsett vilken personlighet du har så tvingas du i coronapandemins tid till nya utmaningar, såsom social distansering och ökat ansvar för din egen och andras hälsa. Du behöver också hantera ovissheten. Vissa personlighetsegenskaper hjälper dig att hantera pandemins utmaningar, medan andra egenskaper är mindre fördelaktiga under denna kris.

Personlighet kan beskrivas som ett varaktigt mönster av kognitiva (tankemässiga) reaktioner, emotionella reaktioner och beteendereaktioner. Det mest vedertagna sättet att beskriva personlighet är genom den så kallade Big five-teorin, där grundbulten i personligheten utmärks av fem olika egenskaper som alla människor har olika mycket av, och som tillsammans beskriver varje persons unika personlighet. Dessa egenskaper är öppenhet, utåtriktning (extraversion), känslomässig instabilitet (neuroticism), samvetsgrannhet och vänlighet. Egenskaperna visar sig tidigt i livet och bestäms av både genetiska förutsättningar och miljöpåverkan.
Att vi som individer är olika hjälper oss att överleva som art – olika personlighetstyper och egenskaper behövs i olika tider.
Men hur klarar sig olika människor under pandemin? Nedan kan du identifiera dina personlighetsdrag och lära dig mer om hur de påverkar dig – och hur du kan påverka dem, såhär i coronans tid.

Personer med hög grad av öppenhet älskar nya erfarenheter, välkomnar nya maträtter och evenemang. De är originella och kreativa. På minussidan finns det forskning som visar att de kan ha högre risk för manodepressiv sjukdom. En mindre öppen person är mindre nyfiken och entusiastisk inför nya erfarenheter och uppskattar ett mer konventionellt liv. Personer som är öppna för nya erfarenheter kan bättre klara av en ofrivillig ensamhet och drar på så vis en vinstlott i coronans tid. De kan ägna tiden åt kreativ verksamhet eller åt att lära sig något nytt.
Pestepidemier har skördat många människoliv men under dessa tider skapades även spektakulära verk. Det var under en pestkarantän som William Shakespeare skrev både Macbeth och King Lear och Isaac Newton sägs ha lagt grunden för gravitationslagen i karantän. Dagsfärska prov på kreativitet utlöst av karantän under Covid-19-pandemin är den spanska sångerskan Beatriz Berodias balkongkonsert i Madrid och pianisten Igor Levit livekonserter på Twitter varje kväll.

Du som är mindre öppen för nya erfarenheter kan låta dig inspireras av dina mer öppna medmänniskor – för det finns väl egentligen ingenting hindrar dig från att testa att laga en ny maträtt eller lyssna på en ny podd, exempelvis?

Utåtriktade personer är ofta sällskapliga, risktagande och optimistiska. De tar gärna på sig ledarrollen och söker aktivt allt det goda i livet. Mer inåtvända (introverta) personer behöver mer egen tid, pratar mindre och är ofta mindre optimistiska. De umgås hellre på tu man hand än i flock. De är lite försiktigare och ofta mindre intresserade av att jaga belöningar.
Ofrivillig ensamhet, social distansering och brist på underhållning berövar extroverta personer de belöningar som är livsviktiga för dem. Det kan leda till att de kan bli mycket uttråkade och ”klättra på väggarna”, kanske dricker och äter de för mycket i isolering. En extrovert person riskerar att bryta mot utegångsförbud under karantän för att exempelvis hälsa på hos några vänner eller besöka ett kafé. Vinstlotten i coronans tid går därför snarast till introverta som har lättare för att stanna hemma och uppskattar att ägna sig åt sina hobbys.

Du som är extrovert kan förbereda dig inför en kommande karantän genom att ha något trevligt inplanerat varje dag. Införskaffa gärna underhållning som du gillar (musik, film, spel, poddar) och planera också fysiska aktiviteter som du tycker om. Utöka ditt digitala umgänge, via video och telefonsamtal. Det är däremot osäkert om en ökad användning av sociala medier minskar negativa konsekvenser av en ofrivillig ensamhet, så var försiktig.

En känslomässigt instabil eller neurotisk person har benägenhet att uppleva negativa känslor, särskilt ångest och depression, vilka ackompanjeras av oro och grubblerier. Emotionellt stabila personer är däremot lugna och mer stresståliga.

Coronaepidemin är en situation förknippad med stor ovisshet. Den orolige tenderar att grubbla överdrivet mycket på framtida katastrofer ”tänk om någon i min familj blir allvarligt sjuk, tänk om pandemin fortsätter i flera månader, tänk om det blir en ekonomisk kris”. Oro förstärker ångest och kan i det här fallet leda till frekvent konsumerande av nyhetsuppdateringar, hamstrande av livsmedel eller impulsiva ekonomiska beslut. Grubblaren anklagar sig själv: ”varför rörde jag handtaget efter att ha tvättat händerna?”, ”varför köpte jag så mycket aktier innan krisen?” och grubbel kan leda till skuldkänslor och depression. Den mer emotionellt stabila kan hantera situationen med mer is i magen.

Hur kan du som är lagd åt det neurotiska hållet bemöta ovissheten? Börja med att slå fast om du tillhör någon av pandemins riskgrupper. Om du följer alla Folkhälsomyndighetens regler för den gruppen du tillhör och ändå är mycket orolig så kan själva oron i stället bli ditt problem. Oron stressar dig, tar din tid och berövar dig positiva upplevelser. Ett sätt att bemästra oron kan vara att avsätta 30 minuter varje dag för att oroa dig över corona. Anteckna på en lapp varje orostanke, skatta sedan sannolikheten av den tänkta katastrofen och skriv ner vad oron får dig att göra. Försök att avstå från orosdrivet beteende: begränsa tiden som du ägnar åt nyhetsuppdateringar om corona och läs enbart trovärdiga källor, hamstra inte i onödan, fatta inga impulsiva beslut om ekonomin. Skjut upp all oro som dyker upp under dagen till orostunden och använd den andra tiden till något du gillar.

En pålitlig och ordningsam person är en dröm för varje arbetsgivare och också uppskattad familjemedlem och vän. Samvetsgrannhet är också den enda personliga egenskapen som är förknippad med ökad livslängd. Samvetsgranna personer lever länge, sannolikt på grund av att de lever ett mer hälsosamt liv än de som är mer impulsivt lagda.

Det kan bli svårare för mindre samvetsgranna personer att hålla social distans och tvätta händerna enligt rekommendationer för att minska virusspridning. Personer som är mindre samvetsgranna har svårare att planera sitt liv och tänker mindre på konsekvenserna av sitt beteende. Ofta påverkas de i stället av stundens ingivelse och skjuter upp till framtiden det som inte känns roligt att göra just nu. Samvetsgranna personer har därför dragit en vinstlott under pandemin – de kan bättre skydda sig själva och andra från att sprida viruset.

Du som är mer impulsiv och mindre samvetsgrann behöver påminna dig själv om konsekvenserna av nära sociala kontakter och otillräcklig handhygien. Om du dessutom är utåtriktad så lever du lite farligare i pandemin och tenderar att ta onödiga risker i möten med andra. Påminn dig själv, exempelvis via mobilen, om att hålla avstånd till andra människor.

Finns det någon människa som inte uppskattar vänlighet? Vänliga människor är tillitsfulla, osjälviska och empatiska. Mindre vänliga människor kan å andra sidan lätt bli mer kritiska mot andra.
Under coronapandemin tar vänliga människor fler initiativ för att hjälpa andra. De kan exempelvis handla mat åt äldre och sjuka. Om de jobbar inom vården kan de riskera sin egen hälsa. Den kända visselblåsaren och kinesiske läkaren, Li Wenliang, dog 34 år gammal till följd av pandemin efter att ha varnat sina kollegor för viruset. Det är därför inte säkert att den med hög grad av vänlighet i sin personlighet drar en vinstlott under krisen – snarare tjänar samhället på de vänliga individerna. Samtidigt vinner den vänliga uppskattning för sitt jobb från andra.

Du som är vänlig och osjälvisk riskerar alltså att utsätta dig för extra risker i coronans tid. Du behöver tänka mer på dig själv och skydda dig. Det kan exempelvis betyda att ta för vana att känna efter hur du själv mår innan du säger ja till ett nytt uppdrag. Är du outsövd? Krasslig? Se till att du återhämtar dig efter jobbet.

Den som i stället är mer kritisk inställd till andra riskerar att känna sig mindre uppskattad i dessa tider. Är du en väldigt kritisk person så tänk dig för innan du fäller en arg kommentar om en person som exempelvis råkar komma lite för nära dig. Den här personen har kanske varit helt inne i sina tankar eller tittat bort. Du kan påpeka på ett vänligt sätt att hen har hamnat för nära dig och då får du kanske i stället ett leende tillbaka.

Så till några slutreflektioner. Människor med olika personlighetsdrag klarar utmaningar olika bra under pandemin. En introvert, emotionellt stabil, samvetsgrann och öppen person kan utropas till vinnare. Det är en personlighetstyp som kan anpassa sig bäst till en lång karantän och ta ansvar för sin egen och andras hälsa. En sådan person kan kanske till och med skapa ett bidrag till kulturen eller vetenskapen på kuppen.

Trots det är vi alla, oavsett vår personlighet, stora förlorare under dessa mörka tider. En ljusglimt kan dock vara att vi får en unik möjlighet att lära känna oss själva. Om du kommer underfund med att din personlighet och dina beteenden påverkar dig på ett ofördelaktigt sätt så kan du faktiskt påverka det genom att börja med små beteendeförändringar, såsom nämndes i texten. Att ändra sina handlingar har nämligen visat sig vara den näst enklaste vägen till personlighetsförändring – näst efter miljöbyte, vilket tyvärr är uteslutet under den närmsta framtiden. Och kom ihåg vad Sokrates sa: ”det outforskade livet är inte värt att levas”.

Irena Makower är psykolog, psykoterapeut och docent i psykologi. Hon är författare till boken Självkänsla och perfektionism (Studentlitteratur 2018).

Vilken personlighet har du?
Är du intresserad av personlighet utifrån Big five och att få en fingervisning om hur det ser ut för dig, så rekommenderar Irena Makower detta formulär, som är på engelska: https://www.outofservice.com/bigfive/

Men kom ihåg att svaren inte är en heltäckande personlighetsprofil. Känner du att du påverkas negativt av den rådande situationen så har vi samlat en del psykologiska tips här. Mår du dåligt på ett sätt som påverkar din sinnesstämning så att det hindrar ditt vardagliga liv kan det vara bra att söka professionell hjälp, exempelvis via vårdguiden 1177 eller psykologiguiden.se.

Gillade du det du precis läste? Prenumerera på Modern Psykologi: Prenumerera | Köp enstaka nummer | För skärm (Google play) | För skärm (Itunes)