Esther Perel vill förstå otrohet i moderna relationer

Esther Perel1
Jennie Aquilonius intervju med Esther Perel publicerades först i Modern Psykologi 2/2019. Foto: Simon Rehnström.

De säger alla samma sak. De av Esther Perels klienter som har varit otrogna: ”Jag kände mig levande.” De har plötsligt känt sig fria från bojor som de inte sällan fjättrat sig själva med. Med ens är det någon som ger dem uppmärksamhet, skrattar åt deras skämt eller åtrår dem, efter att de känt sig osynliga i åratal. Det gäller kvinnor och män, homo- och heterosexuella, unga och gamla.
– Upplevelsen av att vara levande kommer från känslan av frihet, möjligheter, förändring och nyhetens behag. Många gånger vill de inte lämna sin partner, utan snarare den person de själva har blivit. Det är en av de viktigaste upptäckterna jag har gjort, säger den New York-baserade psykoterapeuten vars bok Kärlekskris: Gå vidare efter otrohet (Brombergs 2018).
– Otrohet handlar ofta inte så mycket om att hitta en annan person som att hitta ett annat jag eller delar av sitt jag.

Esther Perel har tagit världen med viral storm med sin syn på samliv, relationer och sex. Hennes Ted-föreläsningar har över tio miljoner visningar och i podcasten Where should we begin? möter lyssnare anonyma par under en terapisession.

Nu sitter hon på ett hotell på Östermalm i Stockholm. Dagen är krispigt kall utanför – härinne pratar vi om hetta och brist på hetta.

Egentligen är Esther Perel inte så intresserad av otroheten i sig, utan om vad den säger om moderna kärleksrelationer. Där är otrohetsaffären en av de värsta kriserna. Det som krossar den stora drömmen om kärlek. Illusionen om att vara den enda.

Vi i västvärlden lever mitt i ett experiment, menar Esther Perel. Våra långvariga partnerrelationer har genomgått enorma förändringar på kort tid. För hundra år sedan ingick vi pragmatiska äktenskap där vi sökte gemenskap, ekonomisk trygghet, familjeliv och social status.
– Under största delen av historien har monogami inte haft med kärlek att göra. Monogami var patriarkatets stöttepelare och handlade från början om en ekonomisk begränsning av kvinnor. Mannen behövde veta vilka barn han måste försörja och vem som skulle ärva hans kor när han dog, säger Esther Perel på en engelska som bär spår av födelselandet Belgien.

Kvinnors ekonomiska och sexuella frigörelse har tillsammans med samhällets rörelse från kollektivism till individualism ändrat på allt det där, förklarar hon. I dag ingår relationen i stället i en romantisk modell baserad på frivillighet och lust. Vi vill känna oss utvalda och unika. Om den vi valt inte gör oss tillräckligt lyckliga kanske det finns någon bättre därute i dejtingapparnas myller av möjligheter.

Det är i den nya modellen som kärlek–åtrå-paradoxen uppstår. Kärleken vill ha trygghet, men åtrån kräver spänning. Vår partner ska uppfylla en rad, ofta motstridiga, behov. Hen ska ge oss stabilitet och förändring, förutsägbarhet och överraskning, vänskap och passion.

Det här att åtrå och kärlek är två olika saker fick Lotta i Stockholm att fastna för Esther Perel. För drygt ett år sedan såg hon en intervju på nätet och blev förtjust. Äntligen var det någon som också tog sex och erotik på allvar.
– Esther satte ord på saker som jag hade känt men inte kunnat formulera i min egen relation. Framför allt frågan: Hur åtrå någon som jag känner utan och innan? säger hon.

Efter 15 år upplevde Lotta fortfarande en stark lust till sin sambo, men tyckte att sexet borde kunna vara roligare. Hon köpte Perels bok Mating in captivity: Unlocking erotic intelligence (Harper 2006) som har översatts till 26 språk, varav den svenska utgåvan Lust: Håll glöden levande i långa relationer kom 2018.

Hennes partner läste också boken. De laddade ner Esther Perels intiminventering, ett formulär med tio frågor och bokade tid med varandra en fredagskväll. Det kändes nervöst, men bra. Paret kommer från helt olika sexuella erfarenheter och erotik har alltid varit ett komplicerat ämne i relationen. Frågorna rörde allt från vilket sinne som var mest sexuellt till när de kände sig mest fria i relationen och vilka attityder som fanns kring sex i familjehemmet.
– Det var ganska jobbigt att börja prata. Vi har alltid haft svårt att tala om sex och känner inte varandra så bra i det avseendet. Det beror kanske på att erotik rör sidor hos en själv som sällan kommer fram och som få människor har sett. Nu har vi börjat försöka lära känna varandra bättre, men det tar ganska lång tid.

De bokade fler tider med varandra, svarade på fler frågor. Sexet har blivit bättre, även om Lotta fortfarande tror att det finns mer att hämta. Men något i kontakten är annorlunda. Den är mer öppen. Närmare. De vet mer om varandra än tidigare och det finns en tillit i att de båda tycker att erotiken är viktig för relationen. De prioriterar inte längre bort sexet lika lätt.
– Esther hjälper oss att få en bättre relation genom att vi vågar vara mer öppna med hur vi är som sexuella varelser. Vad vi har för behov, fantasier och önskningar.

Men ämnet är fortfarande känsligt. Lotta upplever att de behöver jobba på att våga öppna sig ännu mer.

– Det finns något häftigt i att lyckas leva länge med samma person. Jag vill gärna göra det, vi har en sådan potential! Men då gäller det att vara på tå, att vilja utvecklas tillsammans.

Lotta har varit otrogen i en relation för länge sedan, i 20-årsåldern. Relationen kändes tråkig och behovet av att åtrå och känna sig åtrådd var lätt att tillfredsställa med någon ny och spännande ute på krogen. Lotta var ung och insåg inte hur sårad partnern blev. Hon har svårt att tro att det skulle hända i dag.
– Det skulle vara en stor sak, oavsett vem av oss som var otrogen. Det skulle vara svårt att förstå varför och vad det var som hade hänt.

På hotellet på Östermalm berättar Esther Perel att ett vanligt antagande är att en affär innebär att det är något fel på förhållandet. Så kan det vara, menar hon, men otrohet sker även i lyckliga och öppna relationer. Orsakerna varierar. Det kan handla om längtan efter närhet, att bli sedd och åtrådd, en överväldigande kärlek, behovet av förändring eller att hitta en flyktväg.

Skiftningen till en ny relationsmodell har gjort att otrohet har gått från att vara ett ekonomiskt hot till en psykologisk chock.

Men vad är otrohet? Enligt Esther Perel finns det nästan lika många definitioner som människor. För vissa går gränsen vid en kyss eller ett samlag och för andra vid chattsex eller porr. Beroende på definition varierar siffrorna för hur många som har varit otrogna mellan 26 och 75 procent. Hennes egen definition då? För Esther Perel ingår en eller flera av tre grundläggande delar: hemlighållande, sexuell kemi och känslomässig anknytning. 

Trots att samhället är öppnare än någonsin när det gäller sex är otrohet fortfarande dolt i en skamfylld dimma. Hon upplever att stigmat ökar än mer om den bedragna parten stannar kvar. Men som alla kriser kan en otrohet föra parterna närmare eller längre ifrån varandra. Såren kan läka. Då krävs att den som sårat dig erkänner, ångrar och tar ansvar för det. Otroheten väcker också viktiga frågor: Varför hände det här? Vad betydde det för dig? Vad kunde du uttrycka eller uppleva där som du inte kunde med mig? Vad innebar otroheten för mig?
– Det första folk gör är att prata till klockan fem på morgonen. De pratar som de inte har gjort på decennier, ett samtal som skulle ha skett för länge sedan.

Esther Perel menar att relationens värde måste återupprättas om paret ska gå stärkt ur krisen. Personen som bedragit måste kämpa för relationen genom handlingar som visar att den är värdefull. Men båda parter måste vara med. Det är viktigt att se sammanhanget.
– Ni pratade inte om relationen när den ena personen avvisade den andra sexuellt i tio år. Uppstod då problemet i samband med otroheten eller i och med bristen på sex?

Vi behöver ta ett större ansvar för våra kärleksrelationer, menar Esther Perel.
– Enligt den romantiska modellen går jobbet ut på att hitta rätt person, sedan är vi klara. Relationen ska sedan bara leva vidare av sig själv – som en kaktus!

Det finns framför allt fyra dödssynder enligt henne: likgiltighet, förakt, våld och försummelse. I stället behöver vi investera i relationen, ge den tid och utrymme, göra nya aktiviteter tillsammans, inte bara i sovrummet. Här hänvisar hon till psykologen Eli Finkels bok The all-or-nothing marriage: How the best marriages work (Dutton Books 2017): Spänning, åtrå och energi uppstår när vi ger oss utanför bekvämlighetszonen och tar fler risker, och då i meningen ”nytt”, inte ”farligt”.

Men om vi nu har det här behovet av trygghet och spänning, varför då över huvud- taget leva i monogama relationer?
– Jag tror framför allt att vi har ärvt ett system. Vi har i dag en modell med seriemonogami, där vi är monogama men med en person i taget. Det var otänkbart för 60 år sedan, då gifte du dig för livet. Om du inte gillade det kunde du bara hoppas på en tidig död, företrädesvis din partners.

Men lösningen är inte att alla kastar sig ut i en polyamori.
– Det viktiga är snarare att det finns många modeller. Relationer är inte one size fits all, säger Esther Perel.

Svenska Lotta har en fråga som hon vill skicka med till Esther Perel: Varför är det så svårt att prata om sex? Jo, svarar den belgiskfödda psykoterapeuten, det är svårt att prata om något som många har lärt sig att vara tysta om. Ofta förstår vi inte heller vår egen sexualitet, våra preferenser och hur vår lust går upp och ner. Vi fokuserar också för mycket på mätbara saker som tekniker, aktiviteter och frekvens och för lite på den sexuella meningen.
– Den sexuella meningen är det som berör oss, den subjektiva upplevelsen. Sex är inte bara något du gör, utan ett språk och en plats du besöker. Det behöver en berättelse. Vart tar sex dig, inom dig? Vilka sidor får du kontakt med? Erotiken är ett poetiskt mellanspel, något som är inspirerande och fantasifullt. Det är det som får dig att känna dig levande!

Red ut före krisen
Alla som befinner sig i en vuxen kärleksrelation bör ställa sig de här frågorna innan otrohetskrisen
blossar upp:
1) Måste en hemlig kärlek alltid avslöjas?
2) Har passion en begränsad hållbarhet?
3) Finns det begär som ett äktenskap, till och med ett lyckligt, aldrig kan tillgodose?
4) Hur hanterar vi den svåra balansgången mellan våra känslomässiga behov och våra erotiska önskemål?
5) Är monogami verkligen alltjämt ändamålsenligt?
6) Vad är trohet?
7) Kan man älska flera personer samtidigt?
Källa: Kärlekskris: Gå vidare efter otrohet av Esther Perel (Brombergs 2018)

Jennie Aquilonius artikel publicerades först i Modern Psykologi 2/2019Pappersutgåva | För skärm (Google play) | För skärm (Itunes) | Prenumerera

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s