Därför skräms vi inte av klimatkrisen

Anders Rydström är doktorand i psykologi vid Karolinska institutet i Stockholm. Foto: Pixabay

Vi människor har utvecklat olika rädslosystem som länge har hjälpt oss att identifiera faror i vår omgivning. Möjligen har vi nu stött på ett av de klurigaste hoten någonsin. Global uppvärmning är ett fenomen som påverkar klimatet på jorden, vilket riskerar att medföra negativa konsekvenser för livet här.

Daniel Gilbert är professor i psykologi vid Harvard university i USA och har länge skrivit om vad som gör global uppvärmning annorlunda än många andra faror vi människor har stött på. Gilbert pekar i en artikel i Los Angeles Times på att när det gäller saker i vår omgivning som kan vara potentiella faror så finns det fyra egenskaper som gör det lättare för oss att upptäcka och försöka undvika faran:

Det första är enligt Gilbert intentionalitet, vi människor tillbringar mycket tid med att läsa av och försöka förstå andra människors intentioner och beteenden. Vi vill förstå drivkrafterna och avsikterna med andras handlingar och vi tycker att en handling är mer avskyvärd om den utförs med avsikt. Studier har exempelvis visat att människor upplever en elstöt som mer smärtsam om den ges medvetet än av misstag, trots att intensiteten är densamma.

Den andra egenskapen som Gilbert tar upp är den moraliska dimensionen. Mord, våld, stölder och kränkningar är företeelser som är starkt motbjudande för att de är fel rent moraliskt. Men vi reagerar inte lika starkt när människor eller företag handlar på ett sätt som skadar naturen. Uppskattningsvis dör dock varje år cirka åtta miljoner människor en för tidig död som orsakas av luftföroreningar. En sådan nyhet upprör oss inte lika mycket som sådana som inbegriper att människor har dödat varandra. Detta beror troligen på att miljöfrågor inte har samma starka moraliska komponent, men det kanske är något som kommer att ändras med tiden?

Den tredje delen som Gilbert diskuterar i sin artikel handlar om tidsdimensionen. Han skriver att vi är väldig snabba på att upptäcka och avvärja faror och hot som är här och nu, som exempelvis en buss eller ett flygande föremål som kommer emot oss i hög hastighet. Vi är inte lika bra på att upptäcka och reagera på hot i framtiden och ser därför inte samma fara med ett dagligt godisätande (som ger karies om några år), dålig mat och för lite motion (som på sikt kan leda till olika välfärdssjukdomar). En del av den global uppvärmningens effekter har vi redan sett, men de största har ännu inte inträffat och det är delvis därför som vi har svårt att uppskatta omfattningen av det hot som den globala uppvärmningen utgör.

Den fjärde och sista komponenten, menar Gilbert, är snabbheten i ett hot. Vi ser de förödande konsekvenserna i en terrorattack eller en flygkrasch direkt; vi reagerar snabbt när vi råkar lägga handen på en varm platta. Det är faror som vi enkelt identiferar och snabbt blir rädda för. Och det med all rätt, eftersom de är något vi alla vill undvika.

 

Problemet med den globala uppvärmningen och andra långsiktiga miljöeffekter är att de sker gradvis. Om vi under ett dygn går upp 10 kg är det lätt att upptäcka. När samma viktuppgång sker gradvis under 10 år blir vi troligen inte lika bekymrade. Vi har kort sagt svårare att upptäcka, och reagera på, gradvisa förändringar. Det krävs inte så stor ansträngning av oss människor att identifiera ett hot eller en fara som karakteriseras av de fyra egenskaper som Daniel Gilbert tar upp i sin artikel. Det är när hot och faror inte gör det som det blir svårare. De direkta hoten mot vår existens förändras över tid. Våra förfäder sprang inte för att det var roligt, eller för att de ville hålla sig vältränade. De sprang för att jaga eller för att förflytta sig undan faror. I dag behöver vi inte röra på oss på samma sätt. Ändå är det många som regelbundet nöter motionsspår för att det är skönt. Eller bra för hälsan. För vetenskapen har lärt oss att våra stillasittande liv kanske inte medför direkt livsfara på kort sikt, men att vi behöver röra på oss – för att förebygga sjukdomar på lång sikt. Att vi vet det kan vi alltså tacka forskningen för.

Nu säger allt fler forskare att vi måste anstränga oss för att undvika en global uppvärmning som på sikt kan leda till att hela vår existens hotas. Det finns till och med förslag på lösningar som kan implementeras för att avvärja hotet, vilket definitivt inte har varit fallet för alla utmaningar som mänskligheten stått inför. Detta betyder dock inte att vi inte ska gå runt och vara rädda och panikslagna. Det leder enbart till att människor blir paralyserade och handlingsförlamade. Rädsla har en viktig funktion – att upptäcka ett hot. Det ger mer effekt om handlingarna som görs för att avvärja hoten sker utifrån positiva känslor som omtanke för framtidens generationer, djurlivet på planet, vår vackra natur eller våra förutsättningar att skapa hållbara samhällen i framtiden.

Mänsklighetens historia rymmer många exempel på svårigheter och utmaningar som, när de väl övervunnits, har varit både berikande och utvecklande för vår art. Vi har fått bukt med sjukdomar genom att utveckla sofistikerade sanitetssystem, vi har utvecklat mediciner som hjälpt oss överleva, minskat spädbarnsdödlighet, byggt rättssamhällen och påverkat vår kultur och värderingar för att motverka sociala orättvisor. Historiskt har vi kunnat växa, både individuellt och på ett samhälleligt plan. Nu gäller det att vi tar oss an den stora utmaning som global uppvärmning utgör – trots att den varken agerar med intentionalitet, moral, inom en kort tidsram eller snabbt.

Anders Rydström är doktorand i psykologi vid Karolinska institutet i Stockholm. Läs mer om klimat och psykologi här: Så blir du klimatsmart

Beställ Modern Psykologi: Pappersutgåva | För skärm (Google play) | För skärm (Itunes) | Prenumerera 

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s