I andras ögon: Så blir du av med social ångest

Klasskamraten skrattar honom rakt i ansiktet. Skammen sköljer över Eric Bergström. Han är nio år och råkade precis stamma när han presenterade sig för sin nya klass. Att stå i centrum får svetten att bryta ut och händerna att skaka. Så han börjar undvika alla situationer som innebär andras uppmärksamhet.
– Jag stammande mycket som liten och hade alltid en liten oro för vad andra skulle tycka om mig. Vid det här tillfället höll mina föräldrar på att separera och jag var extra känslig, berättar Eric Bergström.

Han kände sig trygg med sin familj och några få vänner. Men när kompisarna skulle träffa nya människor hittade han på ursäkter för att slippa vara med. Gömde sig på sitt rum och hittade tryggheten i tv-spel.
– Jag var rädd för att stamma eller säga något korkat, att andra skulle tycka att jag var töntig, skratta åt mig och att jag inte skulle få vara med.

Efter gymnasiet vågade Eric Bergström inte gå på arbetsintervjuer. Men via Arbetsförmedlingen fick han till slut en praktikplats som lärarassistent. Han vågade slappna av med barnen och en vilja att bli lärare tändes. Men en bit in på lärarutbildningen började han överanalysera varje social situation, skjuta upp skolarbetet och var plötsligt tillbaka vid tv-spelet.

Tomas Furmark är professor i psykologi vid Uppsala universitet och forskar om social ångest. Han är också medförfattare till boken Social fobi – social ångest: Effektiv hjälp med kbt, som kom ut i en tredje omarbetad upplaga på Liber förlag i juni. Han berättar att det är vanligt att personer med social ångest tillbringar mycket tid på internet och sociala medier. Det kan bli ett säkerhetsbeteende där personen gömmer sig bakom skärmen och inte vågar möta människor utanför den virtuella världen.
– Men å andra sidan kan det också fungera som en bra startpunkt för att hjälpa en att komma igång att vara social genom att skriva med människor, säger Tomas Furmark.

Social ångest, eller social fobi, innebär rädsla för att bli granskad, bedömd och hamna i fokus för uppmärksamheten. Saker som att mingla på en fest eller tala inför en grupp väcker ångestreaktioner. Många tänker negativa saker om sig själva och får katastroftankar om att göra bort sig. Det är vanligt med fysiska reaktioner som att rodna, darra, svettas och få hjärtklappning. Kamp–flykt-reaktionen går igång och kroppen gör sig redo för att slåss eller fly, precis som när vi möter en verklig fara.
– Det skulle kunna bottna i en rädsla för konflikter, att bli utstött från gruppen och därigenom få sämre möjligheter att överleva.

Enligt Tomas Furmark har omkring 10–15 procent av befolkningen någon form av social ångest och cirka 2 procent har svåra problem. Han berättar att det sannolikt handlar om ett samspel mellan arv och miljö, där 30–50 procent kan förklaras av gener. Samtidigt kan en negativ social upplevelse öka risken, obehaget kopplas då ihop med liknande situationer och växer. Barn kan också ta efter socialt ängsliga föräldrar eller andra personer i sin omgivning.
– Det är dags att söka behandling om du upplever att den sociala ångesten stör dig i vardagen och hindrar dig från att göra saker. Det kan vara att du inte vågar söka arbeten som ställer krav på att framträda inför andra eller hoppar av en utbildning för att det blir för jobbigt med muntliga redovisningar.

Besvären går att behandla både med ångestdämpande läkemedel och kognitiv beteendeterapi. Det senare går ut på att förändra de negativa tankarna och gradvis exponera sig för de situationer som väcker ångest.

För Eric Bergström vände allt 2012. När en telefonförsäljare ringde för att kränga en digital-box kunde han inte säga nej. Efteråt kom panikattacken och tårarna.
– Jag tänkte att jag inte kunde fortsätta på det här sättet.

Han började läsa om hur hjärnan fungerar och insåg att det fanns något som hette social fobi. Böckerna lärde honom att utmana sina rädslor. Steg ett var att sluta stirra ner i marken och börja se folk i ögonen på stan. Snart insåg Eric Bergström att ingen verkade döma eller tycka illa om honom. Nästa steg var att lägga till ett leende. Efter några år var rädslan under kontroll.

I dag försörjer han sig på att föreläsa om social ångest.
– Många mejlar efteråt och berättar att de känner igen sig. Det ger mig mycket att kunna förmedla ett hopp om att det inte alltid behöver vara så här.

Guide: 4 steg bort från social ångest
1) Börja föra dagbok över negativa tankar och känslor som uppstår i och inför de situationer där du upplever problem

2) Kan du ifrågasätta och ersätta dina negativa tankar? Arbeta som en forskare: Vad talar emot att tanken är sann? Hur skulle andra tänka i samma situation? Finns det alternativa tolkningar? Vad händer med dina känslor när du tänker mer konstruktivt?

3) Försök stegvis att utmana dig själv – sluta att undvika sociala situationer utan sök upp dem. Börja med situationer som är måttligt obehagliga och försök stanna kvar i dem tills obehaget sjunker.

4) Sök hjälp om ångesten är alltför stark eller omfattar alltför många situationer för dig för att du ska orka med att jobba med den på egen hand.
Källa: Tomas Furmark