Så maxar du kreativiteten på jobbet

Text:

Creativity and Innovation Management undersöka.

Vissa företag har viss tid avsatt för kreativitet, medan andra låter medarbetarna välja när de ska vara kreativa efter eget huvud. Företaget 3M nämns som pionjärer inom den spontana modellen då de redan på 1940-talet lät vissa av sina anställda lägga 15 procent av sin arbetstid på egeninitierade projekt. Ett känt senare exempel är Google som ger anställda 20 procent av tiden till egna utvecklingsprojekt.

Den motsatta strategin är att avsätta specifik tid. Till exempel Twitter lägger en vecka om året då anställda kan utveckla egna projekt utan att störas av dagliga rutiner.

Att det är gynnsamt att ge anställda en del av sin arbetstid till egeninitierade projekt råder ingen större tvekan om i forskningen, men frågan är vilken av de två tidsmodellerna som är bäst.

För att undersöka det fick studiedeltagarna göra en rutinuppgift, men en rad enklare matematiska problem, och en kreativ uppgift, där de skulle skapa så många olika ord som möjligt utifrån tolv bokstäver.

I den fasta modellen fick deltagarna göra rutinuppgiften och den kreativa övningen i fem sammanhållna minuter efter varandra. I den spontana kunde de fritt hoppa mellan matten och ordskapandet.

Resultatet visade på mer kreativitet när rutintiden och den kreativa tiden delats upp 50/50, vilket motsäger den hypotes som forskarna hade om att spontan tidsfördelning skulle öka kreativiteten. Minst kreativa i den spontana modellen blev personer som skattats lågt på personlighetsdraget impulsivitet. Värt att notera är att de som hamnade i den spontana gruppen hade möjlighet att dela upp sin tid i två lika block av rutinartat och kreativt arbete. Bara möjligheten att hoppa mellan uppgifter oftare störde kreativiteten hos de lågimpulsiva.

Forskarnas slutsats är att total frihet över hur man lägger upp sitt arbete kan inverka negativt på kreativiteten, särskilt för personer med låg impulsivitet.

– Jonas Mattsson