Slopa det meningslösa värderingsarbetet

ny_hires_64814 1
Psykologen Jonas Mosskins krönika publicerades först i Modern Psykologi 3/2019.

KRÖNIKA. Jag blir alltid misstänksam mot fenomen som sprider sig snabbt och blir till ett slags norm. De senaste åren har allt fler organisationer börjat att fokusera på hur man skapar, upprätthåller och styr människor med värderingar. Men värderingsarbete i organisationer saknar konkreta bevis på effekt i forskning, så anledning finns att vara skeptisk.

Enligt en undersökning från ett analysföretag har fler organisationer, särskilt i den anglosaxiska världen och i Norden, kommit att arbeta med värderingar. Det vanligaste är att samla ledningsteam och chefer (eller alla medarbetare) för diskussioner och föreläsningar i ämnet. Arbetet har sedan  processats till tre eller fyra värdeord som ska gälla för hela organisationen. I undersökningen anger bara var femte organisation att de konkretiserat hur medarbetarna ska bete sig för att leva upp till värderingarna.

I tio år har jag utvecklat ledare och organisationer på olika sätt. Allt som oftast känner varken medarbetare eller chefer till de värderingar som organisationen satt på pränt. Inte sällan har de formulerats med fluffiga ord – till exempel ”kompetens” – som knappast någon kan vara emot och som saknar konkretisering. Jag har sällan hört en samstämmighet i hur man har förstått och tagit till sig dessa värdeord. Inte heller hur detta ska sägas guida medarbetarna i vardagen.

Det finns ingen universallösning för att skapa en bra kultur i en organisation, men värderingar är inte svaret, utan det kan lika gärna vara att prata mer med varandra om hur vi samarbetar. Det är oklart varför man bör gå omvägen via abstrakta värdeord.

Dessutom finns det skäl att tro att en del organisationer startar värderingsarbete i stället för att ta i tu med uppenbara utmaningar. Pratet om värderingar är ofta ett försök att ”styra mjukt”. Men det sätt som värderingsarbete bedrivs i arbetslivet i dag, blir i stället normativt och hårt – en konform styrning som många gånger fördummar och förenklar.

Riktigt kreativa människor och organisationer talar sällan om kreativitet, utan det finns naturligt i arbetet ändå. Verkligt värderingsdrivna människor och organisationer pratar inte om värderingar. De lever dem. Varje dag, i varje möte.

Så du som funderar på att dra igång ett värderingsarbete, tänk på att medarbetarna kan uppleva att det blir själlöst och meningslöst.

Jonas Mosskin är organisationspsykolog och skribent. Hans krönika publicerades först i Modern Psykologi 3/2019Pappersutgåva | För skärm (Google play) | För skärm (Itunes) | Prenumerera


Gillade du den här artikeln? Stöd Modern Psykologis journalistik genom att swisha valfri summa till: 123 157 9937. Skriv ”MP Online” i meddelanderaden.

2 kommentarer

  1. Jag kan hålla med om analysen att det finns många organisationer som tror att det räcker med fina ord och sedan trycka ut dem i organisationen – Se så, lev varumärket nu! Ja, det har aldrig och kommer aldrig att fungera. Det är bara dyrt och onödig tid för det blir inget engagemang av det. Bara flosketoppen oftast. Ord utan mening eller ens översatta i förväntade beteenden kopplade till värdeorden.
    Det jag inte håller med dig om är polariseringen mellan värderingar och samtal. Ledningsgrupper som för djupare samtal om vilka värderingar som driver dem på personnivå och vilka förebilder de vill vara i sitt ledarskap, då börjar vi närma oss det mer trovärdiga samtalet om organisationens värderingar också. Det måste finnas en korrelation mellan personliga värderingar och organisationensvärderingar, det är där drivkraft och motivation kommer ifrån. Det är ju människor som jobbar i alla organisationer… Är det äkta så blir ledarskapet också trovärdigt och påverkar kulturen, som i sin tur påverkar både medarbetare och varumärket. För mig är till exempel en grundvärdering att alla människor har styrkor, förmågor och något att bidra med, det gäller bara att skapa rätt förutsättningar så alla hittar den plats som är rätt för den personen. Vi är flockdjur och vi vill både bli sedda och bekräftade, vi vill tillhöra och bidra… Troligen är det pga denna värdering som jag under många år varit styrelseordförande (gratis) i en ideell organisation som jobbar med rehabilitering av psykisk ohälsa. Det gäller att se det friska och den del som klarar av att bidra, den del i varje individ som vill bidra. Om samtal om värderingar förs på denna nivå, så anser jag att man som ledare bidrar bra till kulturen. Så resonemanget om ”det ena eller det andra” håller inte i ett komplext samhälle med tufft arbetsklimat. Men jag håller som sagt med dig, är det ytliga ord utan substans och mening, då kan det lika bra vara utan… Fram för mer äkthet, så löser sig resten.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s