Lev med psykisk ohälsa

WMental_health
Tove Lundins artikel publicerades först i Modern Psykologi 1/2019. Illustration: Graham Samuels.

Hjärnkoll-ambassadören och författaren Tove Lundin ger 5 råd utifrån egen erfarenhet.

 

Jag har diagnoserna adhd och bipolär sjukdom. Första gången jag kom i kontakt med psykiatrin var jag 27 år. Då hade jag länge känt att jag behövde anstränga mig mycket mer än många i min omgivning för att fixa ”självklara saker”. Det var all extra energi det tog för att fixa vardagen som gjorde att jag slutligen kraschade och hamnade på psykakuten. Innan dess trodde jag att man bara behövde ringa doktorn så skulle en hel stab rycka ut. Inte med tvångströja och lugnande, men att någon skulle tala om för en vad som hänt och hur man gör för att komma tillbaka. Det är frågor som tyvärr visade sig vara svåra att svara på. Däremot finns det hjälp, stöd och rättigheter för personer med psykisk ohälsa. Och framför allt, det går ofta att återhämta sig. Utifrån min egen erfarenhet ger jag dig fem tips på vägen.

1. Du har rätt till hjälp. Alla har rätt till att få behandling, medicin och uppföljning – och en diagnos om det är adekvat. Vårdgarantin är inskriven i lagen. Så här ser den ut:
1) Husläkare: Ring 1177 om du inte har en husläkare – de ska hjälpa dig att hitta en.
2) Specialist: Efter att ha fått en remiss av husläkare ska det ta högst 30 dagar innan du får träffa en specialist.
3) Behandling: Anser specialisten att du behöver behandling ska det ta max 90 dagar innan det sker.
Du får byta till en annan vårdgivare – även privat för samma kostnad – om den du har inte kan ge dig besök i tid.
När du väl fått hjälp är det dags att hitta tillbaka till vardagen, oavsett om du är helt återhämtad eller om du fått en diagnos som kräver extrahjälp på arbetsmarknaden. Då är det Arbetsförmedlingen som ska hjälpa dig och då är det bra att ha ett läkarutlåtande om dina svårigheter och din eventuella diagnos. Sedan kan du få hjälp, i form av till exempel en anpassad anställning eller hjälpmedel.

2. Acceptera läget. Även om begreppet psykisk ohälsa innefattar många olika diagnoser som kan yttra sig väldigt olika, har de gemensamt att de oftast inte syns på utsidan. Det här gör att omgivningen inte heller alltid förstår, men om du lär dig att acceptera det blir det lättare. Det underlättar också att själv acceptera sin situation, att du har så kallad sjukdomsinsikt. Mycket i livet är svårare för oss som lever med psykisk ohälsa. Det kan handla om att komma i tid, klara av en kris, fixa jobb, relationer och dagliga rutiner. Accepterar du det kommer du förhoppningsvis inte att vara så hård mot dig själv. Själv ägnade jag fyra år i terapi åt att träna på att förlåta mig själv när jag misslyckats med något, i stället för att straffa mig själv. Jag får ofta en låsning precis innan vi ska iväg någonstans –så har det varit sedan jag var barn. Jag har då haft som vana att sätta mig i soffan i en oskön ställning och ha tråkigt tills de andra kommer hem. Min psykolog föreslog att jag i stället skulle försöka göra något snällt mot mig själv när det hände. Nästa gång jag fick en låsning gick jag och köpte en stor påse godis och tittade på på tv. Det är bland det svåraste jag gjort.

3. Lär dig grunderna i kbt. Kognitiv beteende-terapi handlar kortfattat om att träna på att ändra negativa beteenden och tankemönster. För att ändra dina negativa tankar måste du först identifiera dem, sedan träna på att
få distans till dem, byta ut de negativa tankarna mot positiva och försöka att stanna kvar
i de nya.
Ett sätt att byta ut de negativa tankarna är att ändra sitt beteende. Till exempel kan du skriva en lista på saker du gillar att göra. Nästa gång du är på vippen att sätta dig ner och grubbla – ta fram listan i stäl–let och välj något från den. Du behöver inte ens tycka att det är roligt till en början – huvudsaken är att du ändrar ditt beteende.

Tyvärr är det ofta långa köer för att få kbt, men det går exempelvis att få hjälp via nätet och det finns massvis med böcker i ämnet. Se bara till att det är en legitimerad psykolog eller legitimerad psykoterapeut som du tar hjälp av.

4. Organisera dig. Psykisk ohälsa och oreda behöver inte hänga ihop. Men för mig är listor och olika metoder för att organisera vardagen en nöd-
vändighet. Därför är mitt tips till den som har svårt med planering och struktur att skriva listor. Hitta det sätt som passar dig bäst – skriv på datorn, i mobilen eller på papperslappar. Annars finns risken att det inte blir av alls. Vissa behöver lista i vilken ordning de ska utföra momenten på morgonen, som att borsta tänderna och klä på sig. För andra räcker det med vanliga att göra-listor eller inköpslistor. Huvudsaken är att du avlastar din hjärna från att tänka på sådant dygnet runt. Struktur i vardagen minskar stress och leder till
att vi mår bättre. Men det är svårare för personer med psykisk ohälsa att klara av.
Be om hjälp från en arbets-terapeut om det känns svårt.

5. Vänd på steken. Flera kända artister, forskare, konstnärer och idrottsmän har en psykisk diagnos. Gemensamt för de flesta av dem är att de vänt det till sin fördel. Det kan du också göra, men ibland kan det behövas hjälp på vägen. Har du många bra idéer kan du vända dig till någon som hjälper dig vidare, till exempel företag som hjälper entreprenörer. Är du rastlös av dig kanske du kan börja med en sport. Rastlöshet kan också vara en fantastisk motor. Själv kan jag tacka min rastlöshet och bristande impulskontroll för mycket i livet. Jag som
är både blyg och bekväm i grunden hade nog inte kommit hälften så långt utan de egenskaperna. Det händer ofta att jag tackar ja till saker jag inte vågar eller sätter igång nya projekt innan jag tänkt igenom det ordentligt. Och oftast blir det riktigt bra i slutänden.

Vi med psykisk ohälsa har massor av positiva egenskaper som bör lyftas fram i stället för att fokusera på det tråkiga. En kris kan ibland leda till någonting positivt. Har man gått i en jättelång uppförsbacke i ösregn, motvind och för stora gummistövlar är man – om inte lycklig – så i alla fall starkare när solen tittar fram där uppe på toppen.

Tove Lundin är ambassadör för Riksförbundet Hjärnkoll och författare till boken Handbok för psykon: Att leva med psykisk ohälsa (Gothia fortbildning 2018). Hennes artikel publicerades först i Modern Psykologi 1/2019Pappersutgåva | För skärm (Google play) | För skärm (Itunes) | Prenumerera


Gillade du den här artikeln? Stöd Modern Psykologis journalistik genom att swisha valfri summa till: 123 157 9937. Skriv ”MP Online” i meddelanderaden.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s