Sex steg till bättre sex

Artikeln publicerades först i Modern Psykologis specialnummer Modern Psykologi & Hälsa 2018. Illustration: Graham Samuels.

Här är senaste forskningen om att hålla lusten vid liv

Hur håller man sexlusten vid liv när man har varit ihop länge?
För att ta reda på det gick forskare vid University of Kentucky nyligen igenom 64 studier från de senaste 30 åren. Utifrån deras slutsatser, som publicerats i Journal of Sex Research, har vi tillsammans med Hanna Möllås, barnmorska, parterapeut och specialist i klinisk sexologi, sammanställt sex punkter för ett långvarigt sexliv.

1 Självkänsla. Att vi tycker att vi är värda att älskas och åtrås – om vi kan känna oss sexiga – är fantastiskt viktigt för ett tillfredsställande sexliv.
Självkänsla hör också ihop med känslan av självständighet och för att behålla passionen kan ett självständigt liv med aktiviteter på var sitt håll utanför relationen vara av vikt. Det ger oss utrymme för egna tankar och möjlighet att ta hand om våra egna känslor. Det betyder inte att vi stänger ute vår partner, utan att vi vid sidan av relationen reflekterar över och förstår oss själva. Det gör att vi blir bättre på att känslomässigt stötta vår partner när hen behöver det – något man konstaterat leder till ökad tillfredsställelse i förhållandet.

2 Förväntningar. Inom sexologin talar man ibland om människor som hög- respektive låglustade. I de allra flesta par vill den ena ha lite mer sex än den andra.
– Det är också en av de vanligaste anledningarna till att man söker hjälp hos en sexolog, säger Hanna Möllås.
Hon menar att outtalade förväntningar på sex ofta ligger och gnager under ytan. Har man levt ihop länge kan osunda mönster ha etablerats, där den som vill ha mer sex får höra att den bara kräver, medan den som vill ha mindre får dåligt samvete för att hen inte har lika mycket lust. Att våga prata om vilka förväntningar man har är första steget för att kunna mötas.
Kom ihåg att det är naturligt att den sexuella aktiviteten och lusten går upp och ner genom livet – exempelvis under småbarnsåren eller när vi är stressade. Forskningen visar att ju mer medvetna vi är om dessa upp- och nedgångar, och inte förväntar oss att sexlivet alltid ska vara på samma nivå, desto nöjdare kan vi vara när vi hamnar i perioder av mindre sex.

3 Lyhördhet. I de flesta långvariga relationer har vi lärt oss vad vår partner gillar: att favoriträtten är lasagne eller att hens favorittid att ha sex är på morgonen, till exempel. Det som forskarna i Journal of Sex Research menar är viktigt, är hur vi svarar på dessa behov. Nyckeln verkar vara att lyhördheten inför partnern bottnar i ett uppriktigt mål att främja relationen, inte att undvika obehag. Du kanske lagar lasagne till fredagsmyset trots att du inte gillar det så mycket, och kanske har sex på morgonen trots att du då inte är som mest sugen. Om du gör dessa små uppoffringar ibland kommer det att göra din partner glad, och vice versa när partnern gör detsamma för dig. Därmed inte sagt att man ska göra något man inte vill.
– Det handlar inte om att ”ställa upp på sex”, säger Hanna Möllås, som understryker att det är två helt olika saker att ha sex mot sin vilja för att undvika bråk eller negativa konsekvenser och att låta sig kärleksfullt förföras av en partner, trots att man kanske inte var supersugen först.

4 Jämlikhet. Studierna som forskarna vid University of Kentucky analyserat visar att mer jämställda par är mer nöjda med sitt sexliv. Hos par där en person exempelvis gör mer än den andra i hemmet, eller där det råder en maktobalans, är den sexuella lusten också lägre. Viktigt för att öka åtrån verkar vara att båda två känner att de bidrar ungefär lika mycket och att det finns en maktbalans i relationen.

5 Ekologisk lust. 
I sin forskningsgenomgång i Journal of Sex Research delade forskarna in lusten i tre kategorier: den individuella, den interpersonella och den samhälleliga. Hanna Möllås är inne på samma spår och talar om den ”ekologiska lusten”, som hon också menar har tre komponenter: biologi, psykologi och sociologi – som alla samspelar och när de är i balans skapar en sund sexuell lust.
– Biologin är vår kropp, hormoner och eventuella sjukdomar, vilket påverkar vår lust oerhört. Vår psykologi innefattar det vi har varit med om och hur vi knyter an till andra – har vi problem med det innebär det i förlängningen också ofta problem för sexlivet. Den sociologiska biten handlar om hur samhället och människor omkring oss ser på sex och lust, och i hur stor utsträckning vi påverkas eller till och med pressas av det. Ofta mer än vi är medvetna om, säger Hanna Möllås.
Hon tycker att man ska se över alla aspekter för att hitta en balans och stressa ner för att kunna slappna av och njuta av sitt sexliv och sin partner.

6 Tidigare 
erfarenheter. 
En klassisk teori signerad sociologerna William Simon och John H. Gagnon om så kallade sexual scripts tas upp i artikeln i Journal of Sex Research och är något som Hanna Möllås också betonar. Dessa script handlar om vad vi har för uppfattningar om sexualitet baserat på tidigare erfarenheter, uppväxt och kultur. Våra sexuella script formas av våra liv och skapar kartor över hur vi ska hantera och läsa av olika situationer.
– Fundera tillsammans över vilken uppfostran ni fick om sex. Hur var det i undervisningen i skolan? Vilka sammanhang och synsätt har påverkat ert sätt att förhålla er till sex och lust? Trots att man är lika och passar bra ihop kan man ha med sig helt olika sätt för att hantera lust och sexualitet – man kommer in i relationen med olika script, varför det är bra att utforska dessa, säger Hanna Möllås.
Hon understryker att det också är viktigt att tala om tidigare sexuella erfarenheter. Har man varit utsatt för övergrepp, överträdelser eller kränkningar påverkar det ofta ens självbild och självkänsla. Sådana erfarenheter behöver komma fram i ljuset och bearbetas om de skapar problem i ens relation.

Karin Skagerberg är redaktör på Modern Psykologi. Artikeln publicerades först i Modern Psykologis specialnummer Modern Psykologi & Hälsa 2018: Pappersutgåva | För skärm (Google play) | För skärm (Itunes) | Prenumerera


Gillade du den här artikeln? Stöd Modern Psykologis journalistik genom att swisha valfri summa till: 123 157 9937. Skriv ”MP Online” i meddelanderaden.

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s