Sinnligheten banar vägen för förståelse när Proust blir teater

pa_spaning_087_bred_2-Fotograf Per Kristiansen
Skådespelerskan Nina Jeppsson framför På spaning efter den tid som flytt som monolog. Den 29 november 2020 arrangerar Modern Psykologi och Orionteatern ett scensamtal utifrån pjäsen. Foto: Per Kristiansen.

Att göra om 4 000 sidor romantext till en monolog på en teaterscen, det är utmaningen som regissören Maja Salomonsson och skådespelerskan Nina Jeppsson (på bilden) gett sig i kast med. De sätter nämligen upp Marcels Prousts På spaning efter den tid som flytt på Orionteatern i Stockholm. Pjäsen sattes först upp våren 2019 och har nu nypremiär den 14 oktober 2020. 

Hur är På spaning efter den tid som flytt aktuell?
– Vi lever i en tid som har stor tilltro till mätbarhet, rationalitet och evidens. På spaning är en subjektiv gestaltning av en människas liv. Den levda erfarenheten är väldigt komplex. Det här är en hyllning till sinnligheten, livets mångfald och dunkla vrår, säger Maja Salomonsson.

Den mest kända scenen handlar om hur en kopp lindblomste och en madeleinekaka för berättarjaget tillbaka till barndomen. Vilken roll spelar sinnesintrycken?
– Madeleinekakan är ett exempel, men det finns fler. Han snubblar på en gatsten och torkar sig runt munnen med en servett … Genom sinnesintrycken kommer han i kontakt med en värld som han inte mindes, säger Maja Salomonsson och påpekar att Proust var samtida med Sigmund Freud.
– De sysslade med samma projekt, som handlar om att vi inte fullt känner oss själva och att det inom oss finns oceaner av dolt liv som vi har svårt att komma i kontakt med men som påverkar oss.

Inom psykologiforskningen talar man om att just dofter ofta framkallar de tidigaste minnena.
– Proust kallar det ofrivilliga minnen. De går inte att komma åt via viljan eller förnuftet, utan via sinnligheten. Det kan vara dofter, smaker eller åsynen av en hagtornsblomma. Varseblivningen och sinnligheten banar vägen för förståelse och kunskap.
– Jag tänker att det finns olika sätt att se på kunskap. Naturvetenskapliga metoder är viktiga och behövs för att förstå människan. Men vid sidan av signalsubstanser och så vidare så finns det andra vägar. Proust låter sinnena vandra utan tydliga mål. Då når han sanning och ny kunskap.

Det här är en uppdaterad version av Jonas Mattsson artikel från Modern Psykologi 2/2019: Prenumerera | Lösnummer | För skärm (Google play) | För skärm (Itunes)


MISSA INTE!
Orionsamtal om Proust och minnet
Utifrån Orionteaterns iscensättning av På spaning efter den tid som flytt ger vi oss kast med vårt förhållande minnet. Hur påverkar minnena oss i nuet? Hur hittar man ett konstruktivt sätt att förhålla sig till sina minnen? Och varför framkallar doft och smak så starka – och tidiga – minnen?

Välkommen till ett scensamtal med:
Maja Salomonsson, regissör till Orionteaterns uppsättning av På spaning efter den tid som flytt.
Lasse Övling, Sveriges Radio P1:s Radiopsykolog, legitimerad psykolog och gestaltterapeut.
Jonas Olofsson, doft- och psykologiforskare vid Stockholm universitet.
Moderator: Jonas Mattsson, chefredaktör för tidskriften Modern Psykologi.

Samtalet arrangeras av Orionteatern i samarbete med Modern Psykologi och kostar 75 kr.
Beställ biljetter här.


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s