6 sätt att inte bli lurad av partierna

Rösta Graham
Artikeln publicerades först i Modern Psykologi 6/2018. Illustration: Graham Samuels.

Så undviker du valets fällor i september. 

Den psykologiska kompetensen hos partiernas kampanjapparater är större än någonsin. Det går dock att lära sig att känna igen situationerna då vi är som mest benägna att fastna i psykologiska beslutsfällor. Här kan du läsa om de sex vanligaste och hur du värjer dig mot dem.

1. Uppmärksamhetsfällan. Nog för att vår hjärna är fantastisk, men precis som alla våra organ så tål den inte hur mycket belastning som helst. Det finns situationer då vår gard är sänkt och vi är extra mottagliga för att fatta beslut som vi sedan kommer att ångra. Det är i de situationerna som det som psykologen och Nobelpristagaren Daniel Kahneman kallar för det snabba tänkandet riskerar att styra dina val. Val som fattas av vårt snabba tänkande är ofta mer känsliga för stereotyper då ledordet är magkänsla snarare än logik.

Det är därför inte så konstigt att de mest aggressiva och infantila kampanjbudskapen möter oss i kollektivtrafiken. Politikerna vet lika väl som vi att det är en plats vi befinner oss på när vi är som tröttast – och allra mest mottagliga för budskap som anspelar på våra känslor.

2. Mönsterfällan. Tänk på alla små och stora beslut som du tvingats fatta den senaste tiden. Ska du binda bolånet, vilken skola ska barnen gå i och borde du kanske börja ha havremjölk i kaffet? Varför valde du som du gjorde? Sannolikt så var det någonting som omgav just det alternativet du valde som fick det att framstå som det mest rimliga. Många gånger gör vi rätt i att låta informationen vägleda oss, men minst lika ofta vågar vi lova att informationens enda syfte var att visa på mönster som egentligen inte finns.

Politiker är inte sena med att gillra den här typen av mönsterfällor. Ofta handlar det om att rama in en fråga med en berättelse från ”verkligheten” för att framställa frågan som större än vad den egentligen är. Berättelserna må vara hjärtskärande, men att de är så relaterbara betyder inte nödvändigtvis att de är statistiskt vanligare, eller viktigare, än andra samhällsutmaningar.

3. Förlustfällan. Ofta är det beslutet som på kort sikt är mest friktionsfritt som tenderar att bli av. Möjligheten att kunna betala sina räkningar med en bank-app har sannolikt gjort mer för svenskarnas ordningsamhet än alla hemkunskapslektioner sammanlagt. Samma slutsats har lett till att organisationer gör allt för att konsumerandet av deras varor och tjänster ska vara så smidigt som möjligt. Hur mycket har exempelvis inte politiska sidor på Facebook bidragit med när det gäller hur politiskt aktiva vi faktiskt är? Nog för att det inte går att jämföra att lajka ett partis sida med att delta i en demonstration, men många bäckar små, som man brukar säga.

För att sänka trösklarna för engagemang kommer partierna sannolikt i år att satsa extra mycket på format som vem som helst kan ta till sig av – och framför allt sprida. Mer film och snabba klipp på Instagram än kompakta partiprogram utan bilder. Eller varför inte mer show än innehåll, som att turnera landet runt med en före detta dansbandsdirektör?


Annons:
Prenumerera

 

4. Grupptrycksfällan. Inramningar som ”Sveriges mest sålda …” eller ”fyra av fem rekommenderar …” blir utmärkta skäl till att fatta ett visst beslut. Men bara för att något är populärt behöver det inte vara bra. Trots det låter vi oss ofta styras av gruppen, framför allt inom domäner där vi kan väldigt lite.

Det är vanligt med marknadsföring som åtminstone ger illusionen av att en produkt eller tjänst är på allas läppar. I Mexiko gick det så långt att det ledande partiet rekryterade en trollstab vars mål var att skapa en hype kring partiets frågor och rikta bort uppmärksamheten vid eventuella skandaler.

Sådana knep slipper vi nog här, men sannolikt kommer partierna att vässa sina egna fans för att skapa intrycket av att deras förslag är de mest populära. Var extra uppmärksam när siffrorna verkar osannolika – det finns en risk för att det handlar om köpta likes och robot-konton.

5. Fördomsfällan. Det är svårt att lära en gammal hund sitta, brukar det heta, men det faktum att vi gillar att göra som vi alltid gjort gäller i allra högsta grad även oss människor. Det är nämligen oerhört svårt att hitta bevis på att ens uppfattning om hur saker och ting ligger till skulle vara fel. Vår hjärna hjälper oss att se – och tro på – det som stryker oss medhårs, och att undvika allt som gör det motsatta.

Att vi har lättare att tro på sådant som ligger i linje med hur vi ser på världen är själva grundbulten till varför falska nyheter kan få fäste. Vad som är en uppenbar lögn för dig kan ses som en sanning, eller i alla fall något värt att undersöka, av någon med en annan världsåskådning. Var därför vaksam när du möts av budskap som rimmar lite för väl med dina egna åsikter, oavsett om det är information som stärker din tro på ett visst parti eller din misstro mot ett parti du redan varit skeptisk emot.

6. Begränsningsfällan. Vi är generellt sett dåliga på att hantera begränsningar. Vi äter för mycket när vi möts av en buffé och vi hajar till lite extra när det står limited edition på en produkt. Framför allt reagerar vi när någonting vi gillar riskerar att försvinna.

Partierna har förstås vetat det här länge. De vet att hot om vad vi kan gå miste om nu styr mer än hotet om vad våra barnbarns barn kan förlora. Det är därför miljöfrågan ofta har jobbat i uppförsbacke. Trots dess relevans har väljarna haft svårt att motiveras av den politik som krävs för att få bukt med klimatkrisen.

Vårt tips här är därför att fundera ett extra varv och se vilka av politikernas förslag som du tycker är bäst på lång sikt. Kortsiktighet styr våra val, även när samma val innebär något negativt på lång sikt. Ofta har de långsiktiga effekterna sammantaget större påverkan på oss, så bli inte förblindad av kortsiktiga belöningar när du fattar beslut.

Arvid Janson är civilingenjör med examen i marknadsföring och Niklas Laninge är psykolog. I höst ger de ut boken Beslutsfällan: Genomskåda psykologin som styr dina val (Volante). Artikeln publicerades först i Modern Psykologi 6/2018: Pappersutgåva | För skärm (Google play) | För skärm (Itunes) | Prenumerera

 

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s