Generation perfekt

Karin Skagerbergs artikel om perfektionism publicerades först i Modern Psykologi 4/2018. Foto: Istockphoto.

Dagens unga är markant mer perfektionistiska än deras föräldrar var i samma ålder. Samtidigt skenar den psykiska ohälsan bland ungdomarna. Varför är det så?

Det räckte liksom inte att få högsta betyg. Hon pluggade jämt och när hon inte gjorde det så bara sov hon. Om hon inte orkat träffa någon under helgen låtsades hon att hon varit bortrest eller att hon arbetat extra på mammans jobb.

– Annars kändes det som om mitt liv var helt misslyckat för att jag inte presterat något.

Så säger Madeleine, som i dag är 22 år, om jakten på perfektion under sin gymnasietid. Hon är inte ensam. Perfektionismen hos unga har ökat markant mellan 1989 och 2016. Det visar en genomgång av 150 studier som brittiska psykologi-forskare nyligen publicerade i tidskriften Psychological Bulletin. I studierna ingick 41 600 högskolestudenter i USA, Kanada och Storbritannien. Forskarna tittade på tre olika typer av perfektionism: Perfektionism riktad mot en själv hade ökat med 10 procent, perfektionism som man riktar mot andra hade ökat med 16 procent, och perfektionism som upplevs komma från omgivningen riktad mot en själv hade ökat med hela 32 procent.

Under samma period har den psykiska hälsan bland unga blivit allt sämre. Socialstyrelsens siffror för Sverige visar att den har ökat med omkring 100 procent bland 10–17-åringarna mellan åren 2006 och 2016. Bland 18–24-åringar var ökningen nära 70 procent. De brittiska forskarna kopplar ihop den ökande perfektionismen och den psykiska ohälsan, som stiger bland unga internationellt. Även om det är svårt att säga att det ena orsakat det andra, så finns det ett samband. Det menar psykologen och forskaren Alexander Rozental, som har tittat mycket på just perfektionism.

– De som skattar högt i självskattningsformulär för perfektionism tenderar att också skatta högt på olika former av psykisk ohälsa, till exempel ångest och oro. Det som framför allt är relaterat till ohälsa är en känsla av att inte kunna leva upp till de krav som man upplever ställs på en, säger Alexander Rozental.

Men han påpekar också att perfektionism inte alltid är av ondo. Ett visst mått av noggrannhet och hälsosam strävan mot höga mål ska inte förväxlas med skadlig och negativ perfektionism.

– Eftersom perfektionism inte är en diagnos är det svårt att dra en tydlig gräns för när det är funktionellt eller dysfunktionellt. Men när det börjar få negativa konsekvenser om man inte når sina högt satta mål och börjar innefatta oro och rädsla är det problematiskt och ofta kopplat till psykisk ohälsa.


Annons:
Prenumerera


Madeleine började tappa greppet om sin perfektionism när studenten närmade sig.

– Då orkade jag inte längre. Jag hade haft en kille som var rätt populär och när han gjorde slut var det som att min status föll och jag blev tvungen att kämpa ännu mer. Men trots att jag ansträngde mig till max så orkade jag inte längre få så bra betyg och jag vet att folk snackade om mig och att jag typ började ”falla”, säger hon.

Mönstret känns igen av sociologen Linda Hiltunen vid Linnéuniversitetet. I sin avhandling, Lagom perfekt: Erfarenheter av ohälsa bland unga tjejer och killar, som hon la fram i höstas, lät hon 497 gymnasieelever berätta om sin vardag, hälsa och psykiska välbefinnande. Hon märkte vilken stor roll det perfektionistiska beteendet spelade i ungdomarnas liv.

– Det handlade mycket om status och relationer. Unga har en förbryllande medvetenhet om vikten av status och alla strävar efter normen där det övergripande mönstret handlar om att vara utåtriktad och ha en kropp formad efter ett smalhetsideal, speciellt för tjejer. Man ska också ha många kompisar, en partner, märkeskläder eller unika genomtänkta kläder. Man ska vara duktig på någonting, i skolan eller någon fritidsaktivitet, och gärna ha lite ledaregenskaper. Det är mycket som måste vara perfekt, säger Linda Hiltunen.

Hon talar om ett självdränerande engagemang i jakten på perfektion. Skillnaden mellan vilka ungdomar är och vilka de vill vara framkallar oro och ångest. Sämst mår de som befinner sig långt från idealen.

– Men man kan också se att de som är nära normen, lagom perfekta, beskriver mycket situationsbunden ohälsa på vägen mot en perfektion som är mödosam att upprätthålla. Fast ohälsan för dem som är längst ner i hierarkin är mer allvarsam.

 

Enligt Socialstyrelsen blir antalet unga med diagnoser fler, men orsakerna till ökningen är okänd. En växande medvetenhet om psykisk ohälsa skulle kunna förklara varför fler unga söker sig vården, utan att den egentliga ohälsan nödvändigtvis har förändrats, men enligt utredarna kan det inte förklara hela ökningen. Man pekar på en möjlig förklaring i ungas livsvillkor generellt. Och i de generella livsvillkoren verkar perfektionism spela en allt mer betydande roll, i alla fall enligt forskarna bakom forskningssammanställningen om perfektionism. Bland de syndabockar de pekar ut finns bland annat den nyliberala samhällsutvecklingen som går mot allt mer konkurrens och en individualistisk kultur.

– Det ser jag också i min forskning, att dessa unga ägnar sig åt en ibland iögonfallande konsumtion – av allt från teknikprylar till kläder, säger sociologen Linda Hiltunen.

Alexander Rozental tycker att det låter rimligt att perfektionismen ökar i ett samhälle som är mer prestationsinriktat. Så vad har han då att säga om en annan förklaring som de brittiska forskarna föreslår, nämligen föräldrarna? Är det deras fel att barnen blir perfektionister?

– Visst: Är föräldrarna själva perfektionister och ställer höga krav på sina barn, eller är överdrivet kritiska, kan det göra barnen mer osäkra och rädda för att göra fel, men i studier är det sambandet inte så tydligt som man skulle kunna tänka sig. Det finns en del forskning utifrån anknytningsteori och även på genetiska aspekter av detta, men det arbetet är i sin linda så man kan inte säga så mycket. Men att den sociala omgivningen och bekantskapskretsen kan ha en stark påverkan, det står däremot rätt klart, säger Alexander Rozental.

 

Madeleine berättar att hon inte upplevde så stor press från sina föräldrar, snarare sa de åt henne att sakta ner och ta det lugnt, att man inte behövde vara ”perfekt”.

– Det är lätt för dem att säga, för de vet uppenbarligen inte hur det är. Är man inte duktig, smart, smal, social och medveten, då har man ju ingen chans i jämförelse med andra. Man ser allas perfekta bilder på sociala medier och det är ju 24/7. Man kan inte låta bli att jämföra sig själv med alla andra, säger Madeleine.

Jämförelser dygnet runt – bland de förklaringar som lagts fram för att förklara att ungas ohälsa finns just sociala medier. En av de mest högröstade i den debatten är den amerikanska psykologiprofessorn Jean Twenge, som kallar unga födda mellan 1995 och 2012 för internetgenerationen, iGen. Hon menar att skärmsamhället isolerar dagens unga, håller dem kvar i barndomen och ger upphov till psykisk ohälsa. Hennes forskning har fått både medhåll och starkt mothugg. Sociala medier är inget Linda Hiltunen har studerat, men hon konstaterar att det är en utmärkt arena för jämförelser.

– Vi människor ägnar oss åt social jämförelse hela tiden, som ett sätt att definiera oss. Med sociala medier blir det mer brutalt på ett sätt, eftersom det är ett bra verktyg för att jämföra sig med andra – hela tiden. Man positionerar sig och visar upp vem man är och hur man lyckas med sitt kroppsprojekt, till exempel.

Madeleine känner igen kroppshetsen och sambandet som setts mellan ätstörningar och perfektionism. Hon säger att ingen av hennes tjejkompisar har ett normalt förhållande till mat.

– Alla lägger ut bilder på hur de ser ut i olika kläder och när de tränar och så. Även om det inte sägs rätt ut, så är det ju för att man fiskar efter likes, och det får man ju bara om man är smal, snygg och vältränad. Jag mår bättre nu, men det sista året på gymnasiet åt jag extremt lite. Det var inte så jobbigt i början, för jag fick så mycket komplimanger när jag la ut bilder på det.

Alexander Rozental menar att det ofta är så en ätstörning och perfektionistisk jakt börjar.

– En sådan belöning gör att man fortsätter prestera på samma vis för att få en positiv respons. Men när det i stället blir negativt förstärkt och börjar handla om att hålla sin oro i schack, genom att undvika att bli misslyckad och inte leva upp till andras krav, då blir det ett problem, säger han.

Alexander Rozental talar om perfektionism i två övergripande dimensioner. Perfectionistic strivings handlar om att man sätter upp höga mål för sig själv och har höga krav och ambitioner. Perfectionistic concerns innebär oro och ängslan över att inte kunna leva upp till krav man ställer på sig själv eller upplever att andra ställer på en, och är den som är tydligast kopplad till psykisk ohälsa. Han konstaterar att det finns ett samband mellan perfectionistic strivings och ätstörningar.

I sina perfektionsstudier har Alexander Rozental haft en övervägande majoritet kvinnor. Varför kvinnor skattar högre vad gäller perfektionism än män vet man inte, men han pekar på en stark social komponent som har mycket att göra med de krav som ställs på kvinnor i samhället i stort. Linda Hiltunen är inne på samma linje.

– Perfektionssträvan finns hos både killar och tjejer, men unga tjejer har fler sfärer där de investerar: en perfekt kropp, prestationer i skolan, stort kontaktnät, många aktiviteter – alla bitar ska vara perfekta. Killarna verkar kunna välja lite mer, till exempel kan de fokusera på bara ett fritidsintresse på ett sätt som blir lite mer hållbart. Och killar blir inte på samma sätt kommenterade i skolan om de inte satsar på sin kropp eller lyckas med sitt kroppsprojekt.

 

Madeleine tycker att hon kommit ur de flesta av sina perfektionistiska beteenden. Hon fick bra hjälp av en kbt-terapeut som hon tog kontakt med efter att ätstörningarna blivit värre. Det som hjälpt henne mest är att vara mindre aktiv på sociala medier och att ha börjat rida igen, efter flera års uppehåll.

Många i Linda Hiltunens studie talade också om att hitta sätt för att distansera sig från jämförelser och i stället göra sådant som får dem att växa, till exempel en fritidsaktivitet eller andra sammanhang utanför skolan där man kan hitta sin identitet.

Upplever man att problemen är stora kan det vara bra att söka hjälp hos en psykolog eller psykoterapeut. Alexander Rozental berättar att kognitiv beteendeterapi och internetbaserade behandlingar, där man bland annat lär sig att förstå de krav man ställer på sig själv bättre, i många fall ger ett positivt resultat. I terapin övar man vanligtvis också på självmedkänsla, vilket i flera studier visat sig ha bra effekt.

– Man jobbar med självmedkänsla för att lära sig att misslyckanden inte har så mycket att göra med vem man är som person. Det är ofta övergångar i livet, med nya förväntningar, som skapar de här problemen. Det kan man vara lite uppmärksam på, för flexibiliteten man behöver för att då anpassa sina krav utifrån situationen kan man behöva hjälp med.

 

Skulle en väns blick vara lika hård som den du riktar mot dig själv? Troligen inte. Foto: Istock

4 x steg bort från negativ perfektionism
1) Testa dina farhågor. Vad är det värsta som kan hända? Undersök dina föreställningar om vad som händer om dina krav inte uppfylls. Hör efter med andra hur de ser på att misslyckas ibland.
2) Byt perspektiv. Skriv ner den kritik du brukar rikta mot dig själv och tänk dig sedan vad en god vän skulle hade sagt till dig i samma läge.
3) Gör något som får dig att må bra. Baseras din självbild på att du är bra på något? Hitta aktiviteter i vardagen där du inte behöver tävla eller prestera.
4) Sök hjälp. Kontakta en psykolog eller psykoterapeut om du mår riktigt dåligt. Försök annars att prata med någon du litar på om hur du känner.
Källor: Alexander Rozental och Linda Hiltunen

 

Madeleine heter egentligen något annat. Artikeln publicerades först i Modern Psykologi 4/2018: Pappersutgåva | För skärm (Google play) | För skärm (Itunes) | Prenumerera

 

1 kommentar

  1. Jag tycker att ämnet måste diskuteras med barnen på skolan. Få dem att förstå och låta dem tänka efter.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s