Möt ditt Google-jag

FotoIstock
Robert Stasinskis artikel publicerades först i Modern Psykologi 6/2018. Foto: Istockphoto.

Analyser av våra sökningar på nätet kan ge en mer korrekt bild av oss än traditionell psykologisk forskning.

Vad är det konstigaste du någonsin googlat? För min egen del tror jag att en sökning på frasen ”konstverk innehållande kannibalism” tillhör dem jag i backspegeln ifrågasatt lämpligheten i. Men finns det googlingar så privata att man aldrig skulle yppa dem offentligt? Seth Stephens-Davidowitz, ursprungligen filosof och ekonom, har analyserat miljontals sökningar som människor gjort via Google och andra plattformar, och menar att det är ett nytt och pålitligt sätt att förstå mänsklig psykologi.

Seth Stephens-Davidowitz arbetade tidigare som analytiker på Google men är i dag författare och kolumnist i bland annat New York Times. Han använder nu våra sökord och informationen vi delar på internet, inte för att påverka individer – som Cambridge Analytica-skandalen var ett exempel på – utan för att mer generellt förstå hur människor fungerar.

– När du frågar människor i traditionella undersökningar så tenderar de att överdriva eller underdriva, antingen medvetet eller omedvetet. Jag menar att Google-sökningar är ett slags digitalt sanningsserum, mycket mer pålitligt än exempelvis sociala medier, som vi i dag förstår är en vrångbild av oss och våra vänner, säger Seth Stephens-Davidowitz, som har samlat sina slutsatser i boken Everybody lies (Harper Collins 2017). Han har exempelvis jämfört de fem vanligaste avsluten på meningen ”Min make är …” på sociala medier och via Googles sökfunktion.

– På sociala medier är de fem vanligaste avsluten på meningen ”bäst”, ”min bäste vän”, ”fantastisk,” ”den bäste”, och ”så söt”. Via Google är visserligen en av de fem vanligaste avsluten på meningen också ”fantastisk”, men de andra fyra är ”en idiot”, ”irriterande”, ”gay” och ”elak”, berättar Seth Stephens-Davidowitz.

Den här tendensen att öppna upp via digitala plattformar som man inte skulle gjort vid direktkontakt med andra har fått ett namn, av psykologen John Suler: online disinhibition. En annan forskare, Yair Amichai-Hamburger, vid Research center for internet psychology i Herzliya, Israel, menar att sociala medier eller chattkonversationer ofta saknar de signaler som normalt överförs mellan individer i ett samtal. De digitala kontakterna öppnar upp fler egna tolkningar, enligt Yair Amichai-Hamburger, vars forskning visar att det paradoxalt nog leder till en större känsla av intimitet online. Studier som gjordes redan 2001 och 2002 visade att hopparade singlar gav varandra högre betyg när de interagerade online än när de träffades fysiskt, trots att de betygsatte samma individ i bägge fallen.


Annons:
Prenumerera


En av de idéer som florerade i internets barndom var att människor skulle kunna utforska och uttrycka fler delar av sin personlighet, utan begränsningar som hudfärg, ålder eller kön. Men nu, menar socialpsykologen Aleks Krotoski, motarbetar företag som Facebook och Google denna frihet att anta olika identiteter. Exempelvis tar Facebook och Google bort onlineprofiler som inte är kopplade till ett offlinenamn.

Seth Stephens-Davidowitz vill använda vår aktivitet online för att nå kunskap om psyket som vetenskapen haft svårt att nå. Big psych kallar han det här sättet att använda big data för att svara på psykologiska frågor. Det, menar Seth Stephens-Davidowitz, innebär att många tidigare teorier nu kan avfärdas. Som exempel tar han Sigmund Freuds idéer om fallossymboler i drömtydning.

– Med stora mängder data kan vi faktiskt få reda på hur ofta människor drömmer om fallosliknande objekt eller symboler. Efter att jag samlat data via appen Shadow, som låter människor beskriva sina drömmar, kunde jag snabbt avfärda Freuds idé om fallossymbolen som psykologisk mekanism.

Så, vad får oss att drömma om mat, enligt big psych? Den viktigaste prediktorn är hur ofta vi konsumerar den. Vatten är alltså det vi drömmer mest om vilket såklart är det vi konsumerar mest, inget oväntat där.

– Banan hamnar på andraplats av de frukter vi drömmer mest om, men samtidigt är det den näst vanligaste frukten vi konsumerar, berättar Seth Stephens-Davidowitz. Gurka kommer på plats sju på drömlistan, även den en klassisk fallisk symbol, men den ligger också på plats sju över mest konsumerade grönsaker, avslutar han.

Nu ägnar sig Seth Stephens-Davidowitz inte bara åt att avfärda freudianska spekulationer, utan har även studerat googlingar i samband med politiska val. Genom att se på valresultatet i olika amerikanska valdistrikt 2008, menade han att big psych visar att latent rasism var orsaken till att Barack Obama fick färre röster än väntat på demokratiskt starka platser. I flera delstater gjordes fler sökningar på det kränkande ordet ”niggerpresident” än på frasen ”förste svarte presidenten”.

– Det anmärkningsvärda var att det inte främst var i republikanskt dominerade distrikt som dessa sökningar gjordes, utan i New York, Pennsylvania och Ohio, förklarar han. Totalt 1 av 100 sökningar under valnatten 2008 som innehöll ordet ”Obama”, kombinerades också med rasistiska sökord som ”kkk” eller ”nigger”.

Dessa sanningar om människors innersta tankar menar Seth Stephens-Davidowitz enbart är möjliga att ta sig an när vi börjar betrakta internet som en källa till ett ”jag” bortom våra personligheter i den fysiska värdlen.

Robert Stasinskis artikel publicerades först i Modern Psykologi 6/2018: Pappersutgåva | För skärm (Google play) | För skärm (Itunes) | Prenumerera

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s