Lyssna på de unga

141001_mp_jonas_byline_0024
Jonas Mattsson är chefredaktör för Modern Psykologi. Foto: Martin Stenmark.

KRÖNIKA. Redan dagarna inför att regeringens nationella samordnare inom psykisk hälsa, Kerstin Evelius, i maj lämnade över sin utredning till socialministern hyllades den på sociala medier. Ämnet var ungas psykiska ohälsa och i stället för att tala om de unga tog hon ett steg tillbaka. Överst som avsändare till Ungas beställning till samhället, som utredningen heter, står Sveriges elevkårer, Tilia och Maskrosbarn. Det är tre organisationer som drivs av unga för unga. Under dem nämns samordnaren – och Psykologförbundet som också står bakom utredningen.

Beställningen har tagits fram under ett par workshoppar på Rosenbad, en adress som i sig signalerar att det här är viktigt, och har resulterat i en lista på områden som de unga själva prioriterar.

Enligt flitigt rapporterade siffror från Socialstyrelsen, även i den här tidningen, har den psykiska ohälsan bland unga fördubblats på tio år. Vissa, som psykologiforskaren Jean Twenge, vill skylla på sociala medier. En annan förklaring kom nyligen från Folkhälsomyndigheten, som kopplar den psykiska ohälsan till skolan – med dess kommunalisering, friskolereform och sjunkande resultat – samt en allt osäkrare arbetsmarknad de senaste decennierna.

Vad säger de berörda själva om dessa förklaringar? Jag ställer frågan vid överlämnandet av Ungas beställning till samhället. Tilias Jacqueline Stål svarar att det är problematiskt att söka ett separat svar. Det går inte att säga att skolan är problemet, och det går verkligen inte att säga att sociala medier är problemet, tycker hon. För lika många som mår dåligt, lika många svar finns det.

– Så det kanske inte är det bästa alternativet att hela tiden leta efter ett varför, utan i stället ta till sig det som vi presenterar här i dag: sätt att lösa problemen och förebygga dem.

Vad de ungas förslag handlar om är bland annat att unga ska inkluderas i beslutsprocesser som berör unga, att psykisk hälsa – inte bara ohälsa utan förebyggande stöd – ska ingå i läroplanen och en elevhälsa som rutinmässigt frågar om psykiskt mående och inte bara fysiskt. När Jacqueline Stål och hennes medutredare presenterar sin beställning till samhället tänker jag att det är ett mysterium att dessa förslag inte redan tillämpas.

Psykisk ohälsa debuterar oftast före 20 års ålder. Därför borde det vara en självklarhet att lyssna mer på de unga och deras behov. Sedan är det upp till politiker och professionella att hitta sätt att tillmötesgå de ungas beställning.

Jonas Mattsson är chefredaktör för Modern Psykologi: Pappersutgåva | För skärm (Google play) | För skärm (Itunes) | Prenumerera


Annons:Prenumerera.jpg


 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s