Ménage à trois bakom Wonder Woman

Superheroines_1-www
Karolina Bergströms artikel publicerades först i Modern Psykologi 5/2017. Illustration: Graham Samuels.

Nu kommer filmen Professor Marston & the Wonder Women, om psykologen bakom den feministiska superhjälten Wonder Woman – och hans okonventionella familjeliv. 

William Moulton Marston (1893–1947) var en amerikansk psykolog, jurist och serieförfattare som 1941 skapade seriekaraktären Wonder Woman, med syftet att genom en stark kvinnlig förebild främja världsfreden. Inspirationen till seriekaraktären kom både från suffragettrörelsen och  från hans egen familj. Han levde nämligen i ett på sin tid hemligt polygamt förhållande med sin hustru Elisabeth Holloway Marston samt älskarinnan Olive Byrne. Elisabeth Holloway Marston är den som ska ha kläckt idén och Olive Byrne ska ha fungerat som inspiration till Wonder Woman.

Efter en kort juristkarriär och diverse universitetstjänster inom psykologin fick Marston ett uppdrag som psykolog för filmbolaget Universal studios, och därefter ett liknande arbete för ett serieförlag där hans uppdrag var att navigera de ofta våldsbetonade serierna genom dåtidens moraldebatt. Som lösning skapade Marston år 1941 Wonder Woman, en helt ny kvinnlig superhjälte som i stället för att syssla med meningslöst våld skulle hitta konstruktiva lösningar på samhällsproblem.

Bland annat organiserade Wonder Woman i en tidig serie en demonstration för att hjälpa fattiga kvinnor att protestera mot höga mjölkpriser. Serietidningen inkluderade också porträtt i serieform av historiskt viktiga kvinnor som Marie Curie, och Marston beskrev Wonder Woman som ”psykologisk propaganda” för den nya sortens kvinna som enligt honom själv ”borde styra världen”.

Under studieåren experimenterade Marston med hur man genom att mäta blodtrycket samtidigt kunde avgöra sanningshalten i människors utsagor, och hans upptäckter är föregångare till dagens lögndetektor. Just lögndetektorer är något som också förekommer i tidiga Wonder Woman-serier, där seriekaraktärens alter ego, Diana Prince, antingen använder testet på andra för att få svar på frågor eller själv blir utsatt för det.

Marston kom även att anklagas för fetischism då Wonder Woman i början ofta porträtterades bunden, men menade själv att han snarare inspirerats av suffragettrörelsens bojor.

Efter Marstons död fortsatte hans fru och älskarinna att leva tillsammans, och uppfostrade gemensamt de barn de båda fick med honom. Professor Marston & the Wonder Women har svensk biopremiär 8 december.

Karolina Bergströms artikel publicerades först i Modern Psykologi 5/2017: Pappersutgåva | För skärm (Google play) | För skärm (Itunes) | Prenumerera

Läs Karolina Bergströms artikel om hur Wonder Woman kan fungera som feministisk förebild: Peppas av Wonder Woman

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s