Mer psykologi till polisen

141001_mp_jonas_byline_0024

En tidigare version av Jonas Mattssons ledare publicerades i Modern Psykologi 6–7/2017. Foto: Martin Stenmark.

Psykologin och rättvisan har en trasslig relationshistoria. Efter att SVT:s tre dokumentärer om Fallet Kevin – som nu nominerats till Årets avslöjande i Stora journalistpriset – sänts tidigare i år gick debattvågorna går höga.

Hur kunde polisen genomföra förhör med så ledande frågor, där de till slut lägger informationen om mordet i knät på små barn, fem och sju år gamla – och därtill förhandla om ett erkännande i utbyte mot att ett barn får träffa sin mamma?

Och hur kunde en enskild psykologiprofessor få så stort inflytande över en utredning?

LEDARE. Avslöjaren och boven i det här dramat känner vi igen från Sture Bergwall-fallet: journalisten Dan Josefsson och minnesforskaren Sven Å. Christianson. Precis som när det gäller Bergwall så är kritiken mot Christiansons syn på minnespsykologi i fokus i Fallet Kevin. Och hur mycket Josefsson än kan tyckas ha hårdvinklat sin framställning så är det slående hur många av Christiansons kolleger som öppet kritiserar hans metoder. Vi har Rickard L. Sjöberg vid Umeå universitet, som var den som larmade om fallet, vi har Anita Cederström, som är ledamot av Socialstyrelsens etiska råd, och vi har den internationellt framstående förhörsforskaren Pär-Anders Granhag vid Göteborgs universitet.

Alla häpnar de när de tar del av Arvikapolisens och Sven Å. Christiansons arbete med utredningen av mordet på den fyraårige Kevin år 1998. I Dan Josefssons dokumentärer häpnar till slut även ett par av poliserna när de konfronteras med videoinspelningarna av sina egna förhör.

Man vill gärna tro att det här är förhörsmetoder och minnesteorier som inte tillämpas längre. Men vad gäller psykoterapi som använder opålitliga metoder för att ta fram minnen – sanna eller falska – av exempelvis övergrepp i barndomen, så visade efterspelet till Bergwallavslöjandet att det finns psyko-terapeuter som fortfarande håller dessa metoder högt.

Vad gäller polisens användning av psykologi och psykologer så är svaret givetvis inte att använda mindre psykologisk forskning i polisarbetet. Tvärtom så bör polisen vinnlägga sig om att den psykologiska kompetens de tar in har ordentlig evidens.

Jonas Mattsson är chefredaktör för Modern Psykologi. Det här är en uppdaterad version av ledaren i Modern Psykologi 6–7/2017: Pappersutgåva | För skärm (Google play) | För skärm (Itunes) | Prenumerera

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: