Det är tillbaka

Det-psykologin publicerades först i Modern Psykologi 9/2017. Foto: Capital Pictures/TT.

En mördare som inte är av kött och blod. En ondska som livnär sig på barns rädslor. Stephen Kings psykologiska skräckroman Det från 1986 filmatiserades första gången 1990. Och nu är det dags igen. Den 13 september har en nyinspelning av It, som romanen heter på engelska, premiär med svensken Bill Skarsgård i rollen som den onda clownen Pennywise.

Nedan bjuder vi på 5 x skräckfilmspsykologi

 

1. Coulrofobi – clownrädsla har eget namn

Trots att den inte tas upp som en specifik fobi i någon diagnosmanual, har clownfobin ett eget namn, coulrofobi. Begreppet myntades på 1980-talet och fick ett uppsving i medierna förra hösten, när incidenter med människor utklädda till ”onda clowner” spred sig runt om i USA och Europa.

2. Att komma undan – därför lockar skräck

Att vi reagerar med rädsla trots att vi egentligen inte utsätts för fara – till exempel när vi kollar på skräckfilm – är en överlevnadsinstinkt. Så även den nästan euforiska känslan av att ha kommit undan, som kan infinna sig efter att man blivit rejält skrämd och kroppen utsöndrar endorfiner. Det kan vara en av anledningarna till att vi lockas av skräckfilm.

3. En mask – Freud om det dolda

Clowners mask och det fastfrusna leendet de ofta bär höjer skräckfaktorn genom att försvåra möjligheten att avläsa känslor i ansiktet. Ska man tro Sigmund Freud är vi förmodligen rädda för clowner för att deras masker och uttryck ligger nära det mänskliga men ändå ger oss en olustig känsla av att något inte stämmer.

4. Ännu otäckare – oförutsägbarhet skrämmer

I den nya filmversionen av Det har regissören Andrés Muschietti lovat att clownen ska bli ännu läskigare – genom att vara mer oberäknelig. Vår hjärna gillar nämligen när vi kan förutsäga vad som ska ske och belöningssystemet aktiveras när vi ser mönster. På oförutsägbara stimuli är det troligare att vi reagerar på motsatt vis – med exempelvis rädsla eller panik.

5. Creepy clown – men Pennywise inte värst

Clownen Pennywise lever på människors rädsla, men är inte den enda skrämmande figur som Stephen King har skapat. När skräckfilmer listas, nämns inte alltid filmen Det från 1990, medan den psykologiska thrillern The shining från 1980, också den baserad på en bok av Stephen King, nästan alltid kvalar in på topp 10.

 

 

Karin Skagerberg är redaktör på Modern Psykologi. Artikeln publicerades först i Modern Psykologi nr 9/2017: Pappersutgåva | För skärm (Google play) | För skärm (Itunes) | Prenumerera

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s