NLP: En delikat metod

NLP-36-37

En längre version av Lotten Wiklunds reportage finns i Modern Psykologi 7/2016. Illustration: Emma Hanquist.

Neurolingvistisk programmering beskrivs som både universalmetod och bondfångeri. Vem har rätt om NLP?

 

Nlp skapades på 1970-talet av lingvistikforskaren John Grider och psykologi- och matematikstudenten Richard Bandler vid University of California Santa Cruz i USA. De båda försökte förstå vad det är som gör att vissa människor blir så duktiga på det de gör medan andra inte alls lyckas. Går det att knäcka koden för framgång?
Svaret på frågan blev ja.
Studera hur framgångsrika människor gör. Hur de går, tänker, pratar och rör sig. Studera det i detalj och ta efter så kommer du också att lyckas.
Det område som framför allt intresserade Richard Bandler och John Grinder var psykologi och psykoterapi. Bland samtidens stora terapeuter fanns Milton Erickson som hade utvecklat den moderna hypnosen och Fritz Perls, gestaltterapins fader.
En annan person som Richard Bandler och John Grinder beundrade var den kända familjeterapeuten Virginia Satir. ”Hur pratar hon med sina klienter, hur låter hennes röst, hur fördelar hon uppmärksamheten mellan de olika personerna i rummet eller rör vid sina klienter?” frågade de sig.
Grundidén bär på ett idealistiskt och i grunden demokratiskt budskap: Alla kan. Tror du att framgång beror på medfödd talang, på tur eller god intuition? Nej, framgång handlar enbart om att avtäcka strukturen i andra framgångsrika människors beteende och sedan härma dem. Modellering kallade de det.
Att läsa om nlp är att konfronteras med en mängd begrepp och termer. Meta­modellering, submodaliteter och pragmagraphics – vetenskapligt klingande ord som Richard Bandler och John Grinder uppfann själva eller plockade från andra discipliner och inlemmade i sitt teoribygge.
Men trots att delar av terminologin hämtades från vetenskapen och att upphovspersonerna träffades i en akademisk miljö, så är nlp ingen evidensbaserad psykologisk metod. Det går helt enkelt inte att fastslå vetenskapligt att nlp fungerar. Vem som helst har rätt att utöva nlp, men det finns också en mängd olika diplomeringssystem kopplade till olika utbildningar.

Hela det synsätt som nlp bygger på sammanfattas ofta i en kärnfull mening: the map is not the territory. Kartan representerar inte verkligheten. En analogi som är lätt att begripa och som tycks fungera som en ögonöppnare för vissa människor.
Varje människa ser världen utifrån sin horisont, representerad på en inre mental karta. Den mentala kartan är många gånger både begränsande och förvrängd. Men lyckas du ut­öka din mentala karta, sätta dig in i andras sätt att tänka och känna, och även anpassar ditt beteende efter det, kommer du att få kontroll både över dig själv och dina medmänniskor.
Den information vi får om omvärlden når oss via våra fem sinnen: syn, hörsel, känsel, lukt och smak. En grundläggande föreställning inom nlp är att alla människor har ett primärt representativt sinne varigenom de processar och lagrar huvuddelen av den information de tar in.
Som terapeut gäller det att ta reda på vilket som är klientens primära sinne, eftersom det kan användas i terapin, och det görs genom att studera ögonrörelser. Tanken är alltså att människor som exempelvis använder sig av hörseln tenderar att titta mer i sidled än personer som förlitar sig på känseln. De tittar i stället ner åt höger.
En av de första som tog nlp till Sverige är psykologen Bo George Sjöberg.
– Nlp är en fantastisk metod, säger han. Folk som är kritiska mot nlp är de som inte vet vad det innebär. Själv har jag botat folk med hallucinationer och tagit bort tvångshandlingar hos klienter som andra ansett obotligt sjuka.

Av Bo George Sjöberg får jag låna en film. Här möter vi Lena som lider av en handikappande ormfobi. I en tio minuter lång session följer vi hur Bo George Sjöberg instruerar Lena att försöka se sig själv utifrån, som på en film. Hon spolar den inre filmen framlänges och baklänges och avslutar det hela med att föreställa sig att hon inte alls är rädd för ormar. I en senare intervju träffar vi åter Lena som berättar att ormfobin nu är helt borta.
Bo George Sjöberg tycker att betydelsen av forskning är överdriven.
– Nlp är en praktisk metod och principen är att man håller på tills man får det att funka, säger han.
I sin bok Det är jag som äger världen (NLP-institutet 2006) beskriver han hur han genom samma typ av korta sessioner botar en kvinna från hennes allergier mot bland annat pollen och stenfrukter. Metoden som han använder sig av kallas kort och gott allergikuren. I själva verket, får vi veta, var kvinnans allergi ett symtom på hennes förvridna självbild. Att just denna kvinna behövde flera behandlingstillfällen för att bli av med allergierna berodde på att hon till en början inte varit tillräckligt bestämd i sin önskan att bli frisk.
Men gör Bo George Sjöberg några uppföljningar på sina patienter? Kan han vara säker på att resultaten blir bestående eller att interventionerna inte får några andra, oönskade effekter?
Bo George Sjöberg frustar lite.
– Jag vet att det funkar eftersom jag märker det på mina patienter. Får de tillbaka symtomen så kommer de väl helt enkelt tillbaka, säger han.
De som sysslar med nlp, både inom organisations­utveckling och som terapeutisk metod, hävdar att det funkar och att nlp i många fall både är effektivare och bättre än konventionella metoder. Om det dessutom finns likheter mellan nlp och den etablerade psykologins metoder, varför anklagas nlp för att vara en pseudo­vetenskap då?
Teorin om att vi kan omprogrammera våra hjärnor hämtar sin inspiration från beteendeterapin och klassisk betingning, den om Pavlos hundar. Men där exempelvis kognitiv beteendeterapi, kbt, har utvecklats genom kontrollerbara forskningsmetoder, så är det svårare att hitta belägg för nlp.

Det har gjorts åtskilliga försök till vetenskaplig utvärdering av nlp. På 1990-talet arbetade forskare vid ett amerikanskt universitet med att sätta upp riktlinjer för hur forskning om nlp skulle bedrivas, så att studier skulle gå att jämföra med varandra, men av okända skäl övergavs projektet. Den övervägande delen av de studier som finns i dag håller en mycket låg vetenskaplig kvalitet, enligt flera forskare som Modern Psykologi talat med.
För att undersöka det vetenskapliga stödet har det genomförts ett flertal metastudier på nlp. Det betyder att forskare går igenom den samlade kunskapsmassan och utvärderar den.
I en metastudie från 1988 kunde forskarna inte hitta några belägg för att teorin om primära representativa sinnen stämmer med verkligheten eller att olika sinnen representeras av olika mönster när det gäller ögonrörelserna.
År 2010 genomfördes en annan metastudie där forskarna gick igenom alla kvantitativa och kvalitativa studier av nlp. Många av studierna saknade både kontrollgrupper och andra väsentliga moment som gör dem vetenskapligt valida. Varken i denna eller någon av de tidigare metastudierna har man kunnat hitta några belägg för att de teorier nlp bygger på eller att de tekniker som används fungerar. Artikelförfattaren, psykologiforskaren Tomasz Witkowski, kallar nlp för pseudovetenskapligt skräp.
Han konstaterar att på ett neurovetenskapligt plan innehåller nlp ingen som helst substans och namnet till trots så finns det ingen koppling vare sig till akademisk lingvistik eller programmering. Hade nlp fungerat så som förespråkarna framhärdar så hade det fullkomligt revolutionerat både neurovetenskapen och kognitionspsykologin.
Tomas Furmark, professor i klinisk psykologi vid Uppsala universitet, håller med.
– Vad gäller grundläggande känslor så kanske man kan säga något om hur de påverkar kroppsspråket, men när det handlar om komplexa fenomen går det inte att dra några generella slutsatser av människors ögonrörelser, säger han.
Han är kritisk till att nlp används av legitimerade psykologer och psykoterapeuter.
– Som verksam inom akademin så bör man söka sig till evidensbaserade behandlingar. Innan man visat att det fungerar så finns det inga skäl att rekommendera. Exempelvis depression kan vara en livshotande sjukdom, och det är viktigt att den behandlas på rätt sätt.

Men om nlp uppstod ur ett intresse för psykoterapi så har det via självhjälp och personlig utveckling allt mer kommit att plockas upp av coacher och ledarskapsutvecklare. I dag förekommer nlp främst som ett verktyg för den som vill öka sin prestation på arbetet eller bli allmänt framgångsrik.
Några siffror på hur mycket pengar verksamheten omsätter finns inte, men enligt författarna till boken Crazy therapies (1996) så har nlp använts av organisationer som McDonalds, NASA och IBM. Och på sajten för det svenska företaget A2U, som arbetar utifrån nlp, listas bland andra Myndig­heten för samhällsskydd och beredskap, Regeringskansliet och Skatte­verket bland kunderna.

I de första skrifter som John Grider och Richard Bandler gav ut på 1970-talet är de ganska modesta. ”Vi tror inte att vi har hittat den enda ’rätta’ synsättet”, skriver de. ”Men det är ett sätt och vi tror att det funkar.”
Men i takt med att rörelsen växte så steg också självförtroendet hos utövarna. Nlp går inte att utvärdera eftersom det inte är en vetenskap, det är en konstform, hävdar Richard Bandler skrytsamt i senare sammanhang.
Numera lanseras nlp som en metod som funkar för eller mot det mesta. Förutom att bota fobier och allergier sägs nlp fungera mot bulimi, schizofreni och ångest. Det gör oss till bättre ledare och kommunikatörer. Dessutom är det en populär underhållningsmetod. Här används bland annat mer etablerade psykologiska tekniker som priming. Illusionisten planterar saker i publikens minne utan att den är medveten om det. Detta ska leda tankarna i en viss riktning och skapar då en känsla av att illusionisten kan läsa vad publiken tänker.
På 1980-talet splittrades nlp-rörelsen av de rättstvister som uppstod då Richard Bandler och John Grinder processade om rättigheten till namnet neurolinguistic programming och rätten att varumärkesskydda begreppet. Efter flera stämningar landade de i en förlikning och i dag är nlp inget varumärke. Det finns en mängd organisationer, nationella och internationella, som har olika certifierings­system för utövare, men i praktiken kan vem som helst kalla sig nlp practicioner.
Att läsa om nlp, att prata med utövare, att se filmer eller lyssna på föreläsningar är att bli förvirrad. Kort sagt – allt tycks kunna falla inom ramen för nlp och dess praktiker. Då och då sammanfaller praktikerna med väl beforskade metoder. Andra saker, som idén om att nlp kan användas för att bota epilepsi eller att framgång enbart handlar om inställning, är naturligtvis rent nonsens.

Så säger psykologen om nlp:
Oskar Henrikson är legitimerad psykolog och arbetar med organisationspsykologi och ledarskap.
– När jag läser om nlp så känner jag igen mycket. Nlp tycks exempelvis använda sig av olika tekniker för exponering, alltså att gradvis utsätta sig för känslor eller situationer. Så arbetar vi även inom den etablerade psykologin och det är en väl beforskad metod.
– Men, säger han, plötsligt dyker det upp andra komponenter som snarare verkar bygga på rena antaganden, som att vi har ett undermedvetet som inte förstår ordet nej. Vetenskapliga fakta och rena fantasier presenteras på samma sätt. Till och med jag som är legitimerad psykolog och som arbetar med det varje dag blir förvirrad.
Oskar Henrikson baserar sitt arbete på två mer vetenskapligt underbyggda metoder, acceptance and commitment therapy (ACT) och organizational behavior management, där man vet att de funkar och där resultaten går att mäta.
– För att veta om en intervention fungerar så måste vi först veta att alla komponenterna är vetenskapligt relevanta. Med experimentella studier kan vi testa av varje enskild komponent. Men sätter vi ihop dem till ett paket så måste vi ju också testa att de fungerar tillsammans.
Blandningen av beprövade metoder och tekniker i nlp, som bygger på icke-underbyggda idéer om hur psyket fungerar, skapar problem ur ett konsumentperspektiv.
– Varudeklarationen blir ju väldigt otydlig. För livsmedel räcker det ju inte med att man testar hälften av ingredienserna. Det finns en oärlighet i det här som jag vänder mig emot.
Är inte alla som berättar hur effektivt nlp är en sorts garanti för att det fungerar?
– Det kallas för survivorship bias, säger Oskar Henrikson. Det är ju främst människor som har positiva upplevelser som går ut och berättar om metoden. Vi hör aldrig talas om misslyckanden eftersom de inte får samma utrymme.
Oskar Henrikson tycker visserligen att lekmanna­terapi har sitt existens­berättigande. Det han vänder sig emot är om metoder försöker ge sken av att de är mer vetenskapliga än de är.
– Om vi säger att vi är glada amatörer som plockat upp några spännande forskningsrön och blandat det med egna knep som vi tycker funkar, så är man ju ärlig. Men jag tycker att man ska vara öppen med vilka metoder som är vetenskapligt utvärderade och vilka som inte är det.
Så säger ledarskapsforskaren om NLP
Mats Tyrsdrup forskar om ledarskap på Handelshögskolan i Stockholm. Han tror att framgången för nlp bottnar i att samhället befinner sig i en omvandlingsprocess.
– Historiskt kan vi se hur perioder av fundamental samhällsomvandling också präglas av ett antal fenomen. Ohälsan ökar, liksom konsumtionen av alkohol. Diskussionerna om etik blir allt mer högljudda. Intresset för ledarskap ökar liksom tendensen att föra fram en viss typ av debattörer och agitatorer.
Enligt Mats Tyrsdrup ser vi allt detta just nu, samtidigt som vi är på väg ut ur den industriella ekonomin och in i den digitala, där allt större del av ansvaret ligger på oss själva.
– Dessutom blir personlig och individuell utveckling angeläget när konkurrensen mellan människor ökar. Sådant gör att intresset för fenomen som nlp ökar.
Mats Tyrsdrup menar att tron på förnuft, beprövad erfarenhet och rimlighet tappar mark.
– Den instabilitet som samhällsomvandlingen innebär gör att vi söker auktoriteter som kan förklara för oss hur världen och vi själva fungerar.

En längre version av Lotten Wiklunds reportage har publicerats i Modern Psykologi 7/2016: Pappersutgåva | För skärm (Google play) | För skärm (Itunes) | Prenumerera 

2 svar

  1. […] I en artikel skriver Lotten Wiklund om nlp. Artikeln hittas här. […]

  2. Det är beklagligt att psykolog Oskar Henriksson uttalar sig om NLP – ett område inom psykologin och beteendevetenskap som han bevisligen inte är påläst inom.
    2004 fick Jane Mathison sin doktorsexamen från University of Surrey i England. Hon var en av de första som introducerade NLP i den akademiska världen. Hon arbetar idag (2008) i ett NLP-forskningsprojekt på University of Surrey.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: