Sexuella övergrepp på män skär rakt in i manligheten

Skärmavbild 2017-04-07 kl. 09.14.06

Jennie Aquilonius artikel publicerades först i Modern Psykologi 2/2017.

Självskadebeteende, förnekande, skam och känslan av att vara värdelös är vanligt bland män som utsatts för sexuella övergrepp.

 

Slipsen hänger över mannens nakna bröst. Skjortan har han dragit av sig. Den romantiska, flörtiga stämningen från den fina restaurangen är borta och Lars Gårdfeldt är rädd. Nu i lägenheten blir mannen som han är på dejt med i stället hotfull och tvingar sig på honom. Trycker med underarmen över Lars hals så att det blir svårt att andas.
– Det här var 1985, då homo­sexuella inte hade några rättigheter och det rådde aidshysteri. Jag tänkte hela tiden att grannarna inte fick höra att jag hade en man hos mig, säger Lars i dag.
Efter ett tag slutar han att göra motstånd. Då tröttnar mannen och drar sig ur. Tar på sig sina dyra brittiska strumpor, som han skrutit om tidigare på kvällen, samlar ihop kläderna i famnen och går ut i hallen. Inom den 20-åriga Lars råder totalt kaos. En stark känsla av värdelöshet sprider sig i kroppen. Han hade ju villigt tackat ja till den där restaurangen och hoppats på att de skulle ha sex. Hade våttorkat golvet och bäddat med manglade lakan.
– Mannen hade inte behövt tvinga sig till sexet, jag var attraherad av honom och hade gärna gett det till honom. Men han ville inte få sex av mig, han ville stjäla det. Det bidrog till skamkänslan som kom sedan.
Lars berättade inte om våldtäkten för någon. Det tog många år innan han själv insåg att det var ett sexuellt övergrepp. Sådant drabbade ju kvinnor och skedde inte i homo­sexuella relationer. Några år efter övergreppet började han skära sig för att hantera sin ångest.

Lars Gårdfeldt är inte ensam. Självskadebeteende, förnekande, skam och känslan av att vara värdelös är vanligt bland män som utsatts för sexuella övergrepp. Det säger Inger Björklund, psykoterapeut på RFSU-kliniken. Tillsammans med kollegan Suzanna Boman har hon skrivit rapporten Män utsatta för sexuella övergrepp: Erfarenheter från ett psykoterapeutiskt arbete (2016).
– Det finns ofta en kluvenhet där mannen säger att ”jag hade varit en helt annan person om det här inte hade hänt” och samtidigt ”men det var väl inte så farligt”, säger Inger Björklund.
De 42 männen som rapporten bygger på har varit utsatta som barn, tonåringar och vuxna. För vissa har övergreppen skett enstaka gånger, för andra vid upprepade tillfällen. Förövarna har varit allt från föräldrar till jämnåriga och partner, och både män och kvinnor.
Många drabbade lider av posttraumatisk stress, flashbacks och kroppsliga symtom som magbesvär, huvudvärk och sömnsvårigheter. Ofta har det tagit många år innan de sökt hjälp och pratat om sina erfarenheter.

Precis som för kvinnor är det vanligt att män tar på sig skulden för det som hänt, anklagar sig själva för att de inte gjorde mer motstånd. En studie från Södersjukhuset visar att 70 procent av de kvinnor som utsatts för sexuella övergrepp reagerade med fysisk immobilitet, en ofrivillig frysreaktion.
– Det är en fysiologisk funktion som vi inte styr över. Vi blir orörliga, oförmögna att göra motstånd och puls och blodtryck sjunker. Så reagerar både kvinnor och män. Vår erfarenhet är att en man, som kanske är vältränad och stark, har svårt att förstå och acceptera att han inte kunde hantera situationen på ett annat sätt.
För män finns det ofta ytterligare en förstärkt skamdimension eftersom sexuella övergrepp skär rakt in i samhällets bild av vad det innebär att vara man.
– Mannen ses som kraftfull, den som tar initiativet och alltid vill ha sex. Om till exempel en kvinna tränger sig på en ung kille ser både han och andra det som att han fick ett erbjudande, men i stället kände han kanske starkt obehag och var rädd.
När en man förgriper sig på en annan man förknippas det ofta med antaganden om homosexualitet, enligt Inger Björklund. Men varken den som utsatts eller förövaren behöver vara gay. Många drar sig också för att söka vård eftersom de är rädda för att bli bemötta utifrån stereotypa antaganden. Heterosexuella män ifrågasätter också ofta sin egen sexualitet.
Få av klienterna har berättat om sina erfarenheter för någon. Men det är just att prata som hjälper männen att ta sina känslor på allvar, förstå sina reaktioner och lägga skulden där den hör hemma, på förövaren.
– I all form av traumabearbetning skapar personen en berättelse som hänger ihop och som går att leva med, i stället för osorterade minnesfragment som kommer upp och attackerar en, som till exempel känslor av att vara en hemsk och värdelös person, säger Inger Björklund.

Lars Gårdfeldt har ofta stått på barrikaderna för hbtq-personers rättigheter, kämpat för att vidga ramarna för vad en man och kvinna kan vara. Själva övergreppet har han berättat om i antologin F-ordet: Mot en ny feminism (Alfabeta 2008) och på föreläsningar. Det har blivit ett sätt att bearbeta händelsen. Men känslorna av skuld och skam är det få som vet om.
– Trots att jag utåt är en medveten, politisk aktivist känner jag skam över erfarenheter som faller utanför normen.
För Lars Gårdfeldt tog det många år att sluta skära sig. Självskadebeteendet blev ytterligare en källa till skam, och han blev lättad när han fick veta att det är en vanlig reaktion bland män som utsatts för sexuella övergrepp. Enligt en undersökning från Nationellt centrum för kvinnofrid är självskadebeteende tre gånger så vanligt hos kvinnor som varit utsatta för övergrepp, jämfört med den övriga befolkningen. Hos män är det fem gånger så vanligt.
Lars har nyligen skilt sig efter 28 år, och tanken på att träffa en ny man känns lite skrämmande.
– Jag vet ju att det finns en massa underbara killar därute, men man kan också ha otur. Om jag skulle gå på dejt skulle jag vilja att mina bästa polare vet vad killen heter, hans personnummer och vilken adress vi är på.

Män utsatta för övergrepp
Inger Björklunds och Suzanna Bomans rapport Män utsatta för sexuella övergrepp: Erfarenheter från ett psykoterapeutiskt arbete bygger på möten med 42 män som sökt hjälp för övergrepp. Männen är 18–65 år och har olika sexuell läggning. 24 av dem har varit utsatta i barndomen av en förälder, ett syskon eller en annan person i sin närhet.
Rapporten kan laddas ner från rfsu.se

4 x hjälp att få
Akutmottagningen för våldtagna vid Södersjukhuset i Stockholm. Tar emot alla över 13 år, oavsett kön eller köns­identitet, upp till en månad efter övergreppet. Patienter under 13 år hänvisas till barnsjukhusens akutmottagningar.

Hopp. Riksorganisationen för sexuella övergrepp samlar lokalföreningar över landet som ger stöd till personer som är eller har varit utsatta.

RFSL Brottsofferjour. Erbjuder stöd till hbtq-personer som blivit utsatta för kränkningar, hot och våld.

RFSU-kliniken i Stockholm. Erbjuder psykoterapi för personer som varit utsatta för sexuella övergrepp. RFSU svarar också på frågor via chatt.

Jennie Aquilonius artikel publicerades först i Modern Psykologi 2/2017: Pappersutgåva | För skärm (Google play) | För skärm (Itunes) | Prenumerera

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: