”Det sårade självet” låser debatten

Jonas-Mosskin1_
Jonas Mosskin är legitimerad psykolog, bloggare och skribent. Foto: Johanna Hanno.

KRÖNIKA. I Almedalen 2014 dallrar spänningen på Sverigedemokraternas dag. De arga unga männen syns knappt till. I stället paraderar Gudrun Schyman som en rödrosa drottning på kullerstensgatorna. Varhelst hon stannar uppstår ett spontant folkmöte av arga unga feminister och antirasister. De har medgång tack vare sitt motstånd mot Sverigedemokraterna.

 

När kvällen kommer tar männen över. Jimmie Åkesson talar och det årets två starkaste politiska motpoler strålar ikapp med solnedgången. FI når fram till 3,2 procent i valet samma höst på en kampanj om att vara mest emot Sverigedemokraterna (i konkurrens med Miljöpartiet). Sverigedemokraterna tar tacksamt emot rollen att vara deras motståndare och gör ett rekordval på 12,9 procent.

Den brittiske psykoanalytikern och organisationskonsulten Simon Western har ingående beskrivit hur de här båda kollektiven lever i symbios med varandra. Han menar att högerradikala populister som exempelvis Sverige­demokraterna och Donald Trump i USA, är en del av den politiskt inkorrekta klanen. De är med flit oförskämda, rättframma och svartvita. De verkar njuta av att trycka till sina motståndare och struntar i att det går ut över svaga grupper som till exempel invandrare och homosexuella. De politiskt inkorrekta längtar tillbaka till en auktoritär ordning, där mannen och landet är starkt igen.
FI, Miljöpartiet och andra som anser sig stå för ”det goda” kallar Simon Western för de politiskt korrekta. De månar om de svaga i samhället – så till den grad att omsorgen leder till tanke- och känsloförtryck. De politiskt korrekta anser att de svaga (kvinnor, invandrare etc.) måste skyddas till varje pris, för annars blir de kränkta och sårade.

Laddade ord, symboliska handlingar, konstverk, böcker och filmer bör granskas så att de inte sårar någon. Enstaka ord eller handlingar kan göra att vi människor kommer i kontakt med vårt inre ”sårade själv”. Fakta spelar mindre roll, utan de subjektiva känslorna av sårbarhet är det som räknas. I Simon Westerns analys är det till och med så att de politiskt korrekta njuter av att förfasas över sina politiska motståndare. Trump och Sverigedemokraterna blir sadisterna, de politiskt korrekta masochisterna.

Jag delar Simon Westerns oro över att så starka motpoler underminerar vår förmåga att skapa konstruktiv debatt och dialog, då alla nyanser riskerar att skuld- och skambeläggas.
Jonas Mosskin är legitimerad psykolog, organisationskonsult och skribent. Den här krönikan publicerades först i Modern Psykologi 7/2016: Pappersutgåva | För skärm (Google play) | För skärm (Itunes)

1 Comment

  1. Intressant teori om dagens politiska kultur som bekymrar mig. Lyfter fram allas ansvar för hur debatten förs. Känner mig som en del av det som beskrivs som politiskt korrekt, men vill att politisk debatt ska handla om innehåll och utövas på ett värdigt och därför korrekt sätt.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s