Så funkar det olympiska psyket

Os-bilden
Karin Skagerbergs artikel publicerades först i Modern Psykologi 7/2016. Foto i artikeln: Maja Suslin/TT.

Mellan 5 och 21 augusti går de 31:a olympiska sommarspelen av stapeln i Rio de Janeiro i Brasilien. Totalt ingår 28 sporter och nya grenar för i år är golf och rugby. Vi bjuder så klart på lite psykologisk OS-kunskap.

NÖJD MED BRONS
Trea bättre än tvåa
Bronsmedaljörer är ofta gladare än silvermedaljörer. Det såg forskare vid Cornell university i New York, USA, efter att ha analyserat reaktionerna hos medaljörer i sommar-OS i Barcelona 1992. Bronsvinnarna jämförde sin plats med ett sämre resultat – att inte hamna på prispallen – medan de mer missnöjda silvermedaljörerna i stället jämförde sina prestationer med det bättre resultatet, nämligen guldmedaljen.

DOPNING
Vanligast utanför eliten
Bara mellan 5 och 10 procent av de dopningsmedel som används i Sverige beräknas utnyttjas av aktiva idrottare. Utanför idrotten är anabola androgena steroider (AAS) det vanligaste dopningspreparatet och tas främst för att bygga muskler, bli starkare eller mer aggressiv. Utöver fysiska biverkningar kan dessa preparat ge psykisk problematik såsom depressiva symtom och sömnstörningar. Dopingjouren på Karolinska universitetssjukhuset uppskattar att det finns mellan 60 000 och 100 000 dopinganvändare i Sverige.

PSYKOLOGISK PEPP
Idrottspsykologer stöttar
Allt fler elitidrottare tar till psykologhjälp för att hantera stress och tänka rätt kring sina insatser – och misslyckanden. Längdskidåkerskan Charlotte Kalla vittnar om ett tätt samarbete med en psykolog för mental rådgivning. Och ryttaren Sara Algotsson Ostholt (bilden) tog hjälp av en idrottspsykolog för att hantera besvikelsen över att ha missat en medalj i EM i fälttävlan 2011. Det följdes av en silvermedalj i OS i London året därpå.

MENS PÅ ELITNIVÅ
Hög testosteronhalt
Hård träning kan leda till oregelbunden menstruation. Men hos idrottskvinnor på olympisk nivå tycks rubbningar i menscykeln inte bero på tuff träning, utan på en ärftligt förhöjd testosteronhalt. Det konstaterade forskare från Karolinska institutet i en studie från 2008 där de undersökte 90 kvinnor från Sveriges OS-trupp. Där hade 27 procent oregelbunden mens, jämfört med knappt 5 procent i normalbefolkningen.

En tidigare version av Karin Skagerbergs artikel finns i Modern Psykologi 7/2016: Pappersutgåva | För skärm (Google play)För skärm (Itunes)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s