Sjukt rent hos pedanten

390068_thumbnail

Jennie Aquilonius artikel publicerades först i Modern Psykologi 4/2016. Bild: Istockphoto.

Därför städar vissa sig till kontroll över tillvaron.

Världen verkar inte kunna få nog av den japanska städkonsulten Marie Kondos tips. Hennes bok Konsten att städa (Pagina 2015) har blivit en internationell bästsäljare. Metoden går ut på att slänga allt som inte ger en känsla av lycka eller är absolut nödvändigt.
– En rensad bostad har mycket gemensamt med en shintohelgedom – en plats där det inte finns några onödiga ting och där våra tankar blir klara, berättade Marie Kondo när hon intervjuades av The Guardian.
En annan person som kopplar ihop städning med lycka är Sanna, 36 år. Hon ser sig själv som ordningsam. Men vännerna tycker att hennes städbehov har gått överstyr.
– När jag ska sova kan jag ligga och grubbla över att det är stökigt i en låda. Jag känner frid först när den är i ordning. Det är också stressande att veta att jag till exempel måste tenta­plugga innan jag får städa. Jag har svårt att koncentrera mig i oordnade miljöer, säger hon.
Sanna kanske inte kan påverka alla yttre faktorer i livet, men hon kan skapa reda i hemmet. Ju mer stressad hon är, desto mer växer behovet av ordning.
– När jag gör fint på utsidan blir jag lugn på insidan. I min garderob är kläderna exakt vikta och färgkoordinerade. Ibland öppnar jag den bara för att känna att ”ah, här är det ordning”.

Psykologen Maria Farm menar att städning är ett bra verktyg för att hantera stress och jobbiga känslor.
– Det är när vi fastnar i något och blir rigida som det är ett problem, när städning är den enda strategin, säger hon. Då tjänar den inte längre sitt syfte som lättnad eller distraktion.
För många av Maria Farms klienter är ett pedantiskt städbeteenden del av en större ångestproblematik. Pedanter har ofta höga krav på sig själva och ett svartvitt sätt att tänka. I sina egna ögon är de antingen perfekta eller helt värdelösa.
Om en sådan person har gjort fem bra saker och en dålig under en dag är det den sistnämnda som hen fokuserar på. Personer med ett pedantiskt städbeteende kan ofta ha låg självkänsla och oroar sig för vad andra tycker om dem. Att någon till exempel ska komma på besök när hemmet är stökigt kan ge ett rejält ångestpåslag. Tankefiguren är att ett rörigt hem säger något dåligt om hela ens karaktär.
– Då ställer personen hellre in, drar till med en lögn om att den har migrän, i stället för att tänka att det är viktigare att träffas än att hemmet är perfekt. Beteendet vidmakthåller det inre kravet på perfektion.
Maria Farm säger att viljan att vara ren och hålla ordning är ett nedärvt personlighetsdrag hos vissa. Redan vid tidig ålder kladdar en del barn obekymrat ner hela ansiktet medan andra tydligt ogillar klet och gegg.
– Det senare förstärks av omgivningen som talar om hur duktigt barnet är. Renlighet är ett önskat socialt beteende.
Beteendet kan också accelerera till renlighetsmani och bacillskräck.
– Då försöker man gärna kontrollera att allt är rent och tvättar händerna ofta, säger Maria Farm.
Städning är också en klassisk konflikt i parrelationer. Den ena parten blir frustrerad för att den andra är stökig och den andra känner sig som ett tillrättavisat barn. Här kan den med högre krav behöva träna på att släppa kontrollen.
– Din partner måste få göra saker på sitt sätt. Annars känner personen lätt att den inte har mandat att städa, eftersom den ändå inte gör det på rätt sätt, och det är avmotiverande, säger Maria Farm.

Sanna har inte varit sambo i en kärleksrelation och tror att hon skulle behöva bo med någon som förstår att oordning är jobbigt för henne. Även om hon själv också skulle få ändra på sig. Ibland blir städbehovet begränsande, till exempel när hon reser med sitt kompisgäng och hyr lägenhet tillsammans. Sanna försöker sluta störa sig på kompisarnas oreda.
– Men jag blir mentalt trött av oordningen. Samtidigt vill jag inte heller springa och städa hela tiden. Det skulle också vara att omyndigförklara mina vänner.
Sanna pluggar och driver ett eget företag med barnpassning och läxläsning. När barnen sover eller tittar på film drar hon  på sig städhandskarna och gör familjens hem skinande rent. Det ingår inte i arbetsuppgifterna men föräldrarna blir överlyckliga. Det är däremot inte lika populärt hemma hos Sannas egna vänner.
– Ja gud, jag försöker att inte göra det längre. Jag märkte att jag fick blickar och mina kompisar sa saker som ”Sanna sluta vika mina kläder”.
När hon var liten var hennes mamma ordningsam och noga med renligheten. Som barn hade Sanna bacillskräck och alla hennes böcker stod i exakt raka rader. Som vuxen har hennes arbete med barn blivit ett slags terapi.
– Om ett barn ramlar i en lerhög och börjar gråta så lyfter jag självklart upp det för att trösta. Det är inte en situation där man säger ”näe, du är lite för smutsig”. Jag har lärt mig leva med en viss typ av oordning och att alla platser inte är lika västädade.
Sanna heter egentligen något annat.

3 x pedantiska varningstecken
1) Du missar deadlines eller möten med vänner och familj på grund av städningen.
2) Du har en känsla av att allt måste vara klart och i ordning innan du får börja leva och vara lycklig.
3) Du får tvångsmässiga tankar om smuts, smittsamma sjukdomar och bakterier.

Jennie Aquilonius artikel publicerades först i Modern Psykologi 4/2016: Pappersutgåva | För skärm.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: