”Vi ser inte hur hårt vi driver oss själva”

christinaAAccbjork_02_0_
Möta Christina Andersson. Foto: Carola Björk.

Trött på hårda krav och att jaga snabba kickar? Då kan compassion-fokuserad psykologi vara något för dig. Det menar psykologen Christina Andersson. 

Christina Andersson är doktorand på institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska institutet. 2013 skrev hon boken Compassionfokuserad terapi tillsammans med Sofia Viotti och 2016 kommer hennes egen bok Compassioneffekten: Att utveckla självtillit och inre trygghet (Natur & Kultur).

Compassion är en psykologisk inriktning som hämtar mycket stöd i hjärnforskning.
– Forskningen har visat att man kan träna hjärnan i positiva känslor som har att göra med signalsubstansen oxytocin. Den skapar trygghet och välmående på ett annat sätt än de mer kortvariga lyckokänslor som drivs av dopamin, berättar Christina Andersson.

Hur gör man det konkret?
– Till exempel kan man arbeta med visualiseringsövningar där man riktar uppmärksamheten mot sådant som man vet gör en lugn. Det är en del av neuroplasticiteten att man kan träna hjärnan i att ge den en riktning på det sättet.

Varför använda det engelska ordet compassion i stället för svenskans medkänsla?
– Inom forskningen använder man termen ”compassion”, bland annat för att ”medkänsla” ofta inkluderar medlidande. Förenklat kan man säga att vi har ett empatiskt nätverk och ett compassion-nätverk i hjärnan. Det empatiska nätverket berör vår förmåga att känna in andra, att känna medlidande, vilket också kan aktivera vår egen stress när vi möter andra som har det svårt. Då reagerar man med sina inbyggda stressreaktioner, att fly eller fäkta och slåss. Compassion-nätverket, däremot, aktiverar positiva känslor och får oss att lugna ner de mer impulsiva äldre delarna av hjärnan och mer medvetet göra saker som hjälper andra eller oss själva.

Hur kom du in på det här området?
– När jag har läst om och testa olika psykologiskolor har jag saknat frågan: Hur gör jag mig själv trygg? Vad innebär det att skapa ett omhändertagande förhållningssätt? Vi är så drivna i dag att vi kanske inte ens ser hur hårt vi driver oss själva. Det var spännande att utifrån hjärnforskningen se hur man kan börja trivas bättre med sig själv.

Vad gör du inom forskningen just nu?
– I höst (2015) ska vi utveckla ett compassion-program för studenter med mycket självkritik och stressrelaterade problem. Inför min avhandling tittar jag på hur man kan förändra kulturer inom organisationer.

(Den här artikeln publicerades först 2015 och har uppdaterats sedan dess.)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s