Så funkar legaliserad marijuana

Erik Augustin Palms och Jonas Cullbergs artikel publicerades först i Modern Psykologi 3/2015.
Erik Augustin Palms och Jonas Cullbergs artikel publicerades först i Modern Psykologi 3/2015.

I januari 2014 legaliserades cannabis för nöjesbruk i delstaten Colorado, USA. Följ med till Denver och se de psykologiska effekterna av en normaliserad marijuana­kultur.

Mile High City är det officiella smeknamnet för Colorados huvudstad Denver, vilket syftar på dess nivå en engelsk mil ovanför havsytan.Men cannabisbrukare har länge läst in en annan mening i uttrycket, och sedan delstaten blev först i USA med att legalisera marijuana för rekreationsbruk har smeknamnet fått en ny innebörd för väldigt många fler – något som är tydligt inte minst i sociala medier. På nyårsdagen 2014 såldes de första lagliga receptfria grammen i staden, och sedan dess har en stark liberaliseringsvåg svept över landet.

Laglig medicinsk marijuana fanns sedan flera år redan i Colorado och på många andra håll i USA. I dag kan läkare i 23 delstater skriva ut drogen för behandling av allt från migrän till cancersymtom. Av dessa har Washington, Oregon och Alaska – liksom Washington D.C. – också röstat igenom cannabis i så kallat rekreationssyfte, och de befinner sig i olika faser av etableringen.

Rapporter visar att laglig marijuana är den snabbast växande industrin i USA, och ledarsidan på landets största dagstidning New York Times har tagit parti för legaliseringen. Till och med president Barack Obama har uttryckt sig försiktigt positivt i frågan, trots att drogen är fortsatt olaglig på federal nivå.

Att som i Colorado placera marijuana i samma kategori som alkohol och tobak, i stället för tillsammans med illegala droger som heroin och kokain, är ett stort paradigmskifte. Nu vänder resten av landet och världen blickarna mot den bildsköna delstaten vid Klippiga bergen, för att utvärdera. Liksom många andra var vi så nyfikna på resultaten att vi åkte till delstatens huvudstad, Denver. Vi ville se vad de psykologiska effekterna av ett års lagligt njutningspuffande har blivit, för invånarna och samhället i stort.

Njutningspuffande är precis vad bästa vännerna Anthony, Neville, Manuel, Lance och Ebony sysslar med. Vi träffar dem på en av de många guidade marijuanaturer som i dag finns över hela Denver. I en flott buss med lädersäten och tonade rutor åker nyfikna turister runt mellan odlingar, marijuanabutiker och glaspipeförsäljare. Alla i gänget är några år över 20 år gamla, växte upp i Florida ihop, och har nu samlats för en rökig weekend i Colorado. Turen ifråga arrangeras av USA:s största cannabisturismföretag, My 420 Tours, och stämningen är på topp. Marijuana ingår i priset, och en av guiderna tänder en glänsande metallpipa och skickar runt den.
– Det här är drömmen, jag skulle kunna leva så här varje dag, säger Manuel euforiskt, innan han tar ett djupt bloss.
Resten av besökarna på den fullsatta bussen skiftar i ålder. Flera är gifta par i övre medelåldern. En av butikerna vi stannar vid delar ut småkakor som innehåller THC – den substans i cannabis som står för det mesta av ruset – till varje besökare.

Turguiderna påminner åter om försiktighet gällande dosering:
– Ät inte hela kakan på en gång.

Just ätbara cannabisprodukter har varit ett av de största problemen under det första året av laglig rekreationsmarijuana i Colorado. I våras drabbades en 19-årig student av ett psykosliknande tillstånd, hoppade från ett tak och avled – och en psykiskt instabil man sköt ihjäl sin fru, båda efter att ha ätit cannabisprodukter. På stadens akutmottagningar har antalet barn som tagits in för att de av misstag ätit marijuana ökat sedan legaliseringen.

Psykologen Sheryl Ziegler arbetar med barn och unga i Denverstadsdelen Lowry, där hon tar emot oss bland läderfåtöljerna i hennes ombonade terapirum. Hon är djupt oroad över effekterna av legaliseringen – och ätbara cannabisprodukter i synnerhet. Avsaknaden av en standardiserad tillverkning gör att  THC-halten i dem ofta skiftar kraftigt. Att delstaten sedan i våras har ställt krav på tydligare THC-haltangivelser, och barnsäkra förpackningar gör ingen egentlig skillnad enligt Sheryl Ziegler.
– Barn vet att en vinflaska innehåller en vuxendryck, men hittar de godis som choklad och gummibjörnar, kan de inte göra den distinktionen. Jag säger till alla mina patienter att de ska undvika att äta godis och kakor när de går på fest. Det är en chock hur populärt det har blivit bland tonåringar. Att äta något med cannabis i är inte alls lika stigmatiserande som att röka det.
Åldersgränsen för köp av marijuana för rekreationsbruk i Colorado är 21 år. Trots att inga stickprover har kunnat visa att butikerna misskött id-kontrollen och att det är för tidigt att se om legaliseringen lett till ökad användning av cannabis bland unga, tror Sheryl Ziegler att normaliseringen är skadlig.
– Barn tar efter vuxna. Tidigare kunde föräldrar säga att cannabis var illegalt och därmed var det slutdiskuterat. Men nu kan ungdomar påpeka motsatsen och kalla sina föräldrar för hycklare.
Eftersom marijuana är olagligt på federal nivå menar många att studierna av dess effekter är bristfälliga, även om mycket forskning har gjorts. Men Sheryl Ziegler säger att hon känner igen symtom, från rapporter som påstår att cannabis orsakar depression, liksom låg motivation och prestationsförmåga, hos flera av sina patienter.

I en annan del av Denver, mittemot stadens största polisstation, ligger cannabisföretaget Mindful i en stor industrilokal. Den dova doften av marijuanaplantor slår emot oss utanför entrén. Vd:n, den medel­ålders tvåbarnsmamman Meg Sanders, är en av många entreprenörer som ser stora affärsmöjligheter i Colorados marijuanalegalisering. Hennes perspektiv skiljer sig markant från Sheryl Zieglers. Meg Sanders vuxne son är ingenjör och arbetar med tekniska lösningar för de väldiga marijuanaodlingar som breder ut sig innanför Mindfuls anonyma väggar. Och hennes 13-åriga dotter ”förstår”, säger hon. Ämnet diskuteras ofta vid matbordet.
– Hon har en sund inställning till det hela och vet att det finns dokumenterade medicinska effekter. Vid det här laget verkar hon tycka att det är ungefär lika intressant som om jag skulle prata om huvudvärkstabletter. Om min son använder det ibland stör det inte mig. Han är 23.

Med blond page, pärlhalsband och högklackade skor ser Meg Sanders ut som vilken ekonomichef som helst, bortsett från en guldbrosch i form av ett marijuanalöv på bröstet.
– Det var spännande att komma in i en helt ny industri. Det kommer nog inte en chans till under min livstid att vara med om något så här unikt, berättar Meg Sanders. Hon guidar entusiastiskt runt bland sina odlingar och öppnar burkar med Blue dream och Jacksons jumbo för att demonstrera olika marijuanasorters doft, och ger olika exempel på drogens positiva egenskaper.
– Tänk bara på alla som använder det för att kunna sova.
Men på frågan om huruvida hon själv röker vill hon inte svara.

Den gröna ekonomin, med cannabisturism och lagliga marijuanabutiker, blomstrar i Denver. Legaliseringsförespråkarna ser skatteintäkterna från företag som Meg Sanders Mindful som en av de största fördelarna. Under 2014 drog delstaten in 44 miljoner dollar – drygt 370 miljoner kronor – på den nya industrin. Det är visserligen betydligt mindre än de närmare 100 miljoner dollar som guvernören förutspått, men ändå ett tillskott i kassan. Pengar som bland annat används till information om marijuana till ungdomar.
– Det är lite ironiskt, men efter legaliseringen talas det mycket mer om effekterna av marijuana på ungdomar. Och det är ju bra, säger psykologen Sheryl Ziegler.

Att den första informationskampanjen efter legaliseringen, Don’t be a lab rat, blev något av ett misslyckande tycks de flesta vara eniga om. Under 2014 satte delstaten ut stora råttburar, med informationstavlor med varningar för de negativa konsekvenserna av marijuanabruk bland ungdomar, och hänvisade bland annat till en studie som hävdar att marijuanarökande ger lägre IQ. Kampanjen blev en flopp. Burarna klottrades ner och det blev populärt bland marijuanarökare att fotografera sig puffandes på en joint i dem.

När Colorado nu satsar mari­juanaskattepengarna på en ny kampanj är tillvägagångssättet ett annat. Good to know är namnet på kampanjen. I stället för att föra fram ett renodlat antidrogbudskap har delstaten inkluderat brukare och marijuanabutiksägare i utformningen. På kampanjens hemsida finns barnboksliknande bilder med vänliga förmaningar om att inte röka på offentliga platser (det är fortfarande olagligt) eller bjuda minderåriga på marijuana.
– Don’t be a lab rat-kampanjen fick visserligen stor uppmärksamhet, men den förändrade knappast några beteenden, säger den demokratiske politikern Jonathan Singer. Den rödskäggige 35-åringen är en av legaliseringens förespråkare i Colorados stadshus, och frågan om hur den nya situationen ska hanteras ligger på hans bord. Han är emot alla former av skrämselkampanjer, och ser en stor potential i legaliseringen.
– Vi måste börja behandla marijuana som den drog det är och inte den drog som vissa är rädda för att det är, säger Jonathan Singer och förklarar att hans inställning till marijuanalegalisering har sitt ursprung i hans bakgrund som socialarbetare. Många av Jonathan Singers utsatta klienter och deras föräldrar dömdes för marijuanainnehav. Flera studier visar att svarta arresteras betydligt oftare än vita för innehav av drogen, trots att den används i ungefär lika stor utsträckning bland de båda grupperna.
– Jag var trött på att se särskilt minoritetsgrupper sättas i fängelse och slösa bort sina liv. Det handlar om att skapa ett säkrare och bättre samhälle. Det är väldigt svårt att vara en bra förälder och ge dina barn en trygg uppväxt om du sitter i fängelse. Jag har sett hur droger kan påverka ungdomar, men att sätta folk i fängelse löser inte problemet. Vi måste hantera det på ett annat sätt, utan att kriminalisera en hel generation. Om en legalisering dessutom kan bidra till att dra in lite extra pengar för att hjälpa våra skolor och vårt samhälle, och om vi gör det med hjälp av något som är ungefär lika farligt som alkohol så är det en win-win-situation, säger Jonathan Singer.

Trots varningar om att brottsligheten skulle skjuta i höjden efter legaliseringen visar statistiken att den har minskat. Egendomsbrott och inbrott har gått ner med runt nio procent. Farhågorna om fler trafikolyckor, orsakade av ratthöga förare, har inte heller besannats. Marijuanaarresteringarna har minskat från 9 011 stycken 2010 till 1 464 förra året, vilket har frigjort tid och resurser för polisen till att fokusera på annan brottslighet.

När det gäller effekten på invånarnas hälsa är läget mer komplext. En färsk studie från University of Colorado visar att antalet marijuanaförgiftningar har ökat sedan legaliseringen, inte minst på grund av det plötsliga och stora utbudet av högpotent cannabisgodis. Liksom psykologen Sheryl Ziegler lyfter de fram fallen med barn som av misstag fått i sig marijuana och tvingats åka till sjukhus.

Men rapporten pekar också på de möjliga hälsovinsterna. Marijuana har troligen antiinflammatoriska egenskaper, kan hjälpa människor som lider av epilepsi- och slaganfall, och kan vara säkrare än opioider som smärtstillande. Delstater som har liberala mari­juanalagar har färre opiat­relaterade dödsfall, skriver författarna. Samtidigt tillägger de att marijuana knappast är effektivt mot alla de åkommor som det är tillåtet att behandla med drogen i Colorado. De skriver vidare att legaliseringen ökar möjligheten för forskare att studera positiva hälsoeffekter av cannabis, men att det hela försvåras av att det klassas som en olaglig drog på federal nivå.

Och det finns ett ökat intresse för att undersöka cannabis som behandlingsmetod för neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som adhd och autism, enligt en artikel i tidningen Journal of developmental & behavioral pediatrics februarinummer. Men större delen av forskarvärlden är enig om att det är en dålig idé när det gäller barn och unga, med tanke på de negativa effekterna som har visats på barns och ungas hjärnor av regelbundet cannabisanvändande.

Även posttraumatiskt stresssyndrom, något som drygt 5 miljoner amerikaner lider av, behandlas i vissa fall med marijuana. En som självmedicinerar är Mike, 33 år, som kör runt i en taxibil fulldekorerad med vimplar med det lokala amerikanska fotbollslaget Denver Broncos hästlogotyp. Efter två vändor som infanterist i Irakkriget kunde han plötsligt inte sova på nätterna längre, och dagarna trasades sönder av panikattacker. Han diagnostiserades med posttraumatiskt stressyndrom, i likhet med 20 procent av andra krigsveteraner från Irakkriget, och lämnade det militära. Men sömnbristen och ångesten tog han med sig, och inga mediciner hjälpte.
– Tack gode gud för marijuanan. Det är det enda som gör att jag kan få en stunds stillhet och fokusera, säger han.
– Jag rökte inte alls innan jag kom hem från kriget. Men en kompis övertalade mig att prova, och det är jag glad för.

Psykologen Sheryl Ziegler tvivlar inte på att det finns medicinska effekter med marijuana, men:
– När du röker får du en känsla av eufori, och dopamin släpps ut. Men du behöver mer och mer. Det är beroendeframkallande, och det är oroande, även när det gäller vuxnas användning av drogen.

Resenärerna på My 420 Tours buss har blivit allt mer rödögda, och bussen rullar in mot sin slutstation. De som vill kan fortsätta festen med turguiderna. Och för den cannabis­intresserade är utbudet av gräsaktiviteter oändligt i staden: till exempel konstkursen Puff and paint, där du kan prova att måla akvareller under ett cannabisrus, matlagningskurser där pensionärer lär sig baka äppelkakor med ätbar marijuana, eller att gå på ett gym som utlovar ”marijuana infused fitness”. Eller bara läsa veckans kolumn av Denvers största dagstidning Denver Posts marijuanakritiker.

Cannabis är vardag i Colorado. Men alla uppskattar inte att grästuristerna flockas i delstaten, och guvernören John Hickenlooper uttryckte inför legaliseringen en oro för att den kommer att bli mer känd för cannabis än för skidåkning. Hans demokratiske partikollega Jonathan Singer är inte lika bekymrad över den saken.
– Det är redan för sent … Vår delstatssång heter Rocky Mountain high, så vi har alltid varit kända för det här. Det finns andra delstater som är kända för mycket värre saker. Att oroa sig för sitt rykte, det är kanske något man gör på gymnasiet, men vi är vuxna här.
LEGALISERING I SIFFROR
55 procent
av väljarna i Colorado röstade i november 2012 igenom en legalisering av marijuana för rekreationsbruk. Argumenten för ja-sidan var bland annat att frigöra resurser för att fokusera på våldsbrott i stället för marijuanabrott, öka skatteintäkterna och slå ut den svarta marknaden för marijuana.

44 miljoner
dollar drog delstaten Colorado in i skatter på rekreationsmarijuana 2014. Marijuanabutikerna slog upp sin lagliga verksamhet den 1 januari samma år. Både delstatens invånare och besökare har rätt att köpa marijuana, men de senare får köpa en mindre mängd. Det är inte tillåtet att röka offentligt, eller att ta med sig cannabis ut från delstaten.

1 av 8
Coloradobor över 12 års ålder sa sig ha använt marijuana den senaste månaden enligt en mätning som presenterades i december 2014. Marijuanaanvändningen i Colorado är den näst högsta i USA (efter Rhode Island) men statistiken sträcker sig bara fram till 2013. Några säkra siffror om hur legaliseringen har påverkat användningen i Colorado finns inte än.

Erik Augustin Palm och Jonas Cullberg är frilansjournalister och bor båda i USA. Den här artikeln publicerades först i Modern Psykologi 3/2015: Pappersutgåva | För skärm.

1 Comment

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s