Alice får alzheimer x 5

Alice Howland (Julianne Moore) och dottern Lydia (Kristen Stewart). Foto: Jojo Whilden/BSM Studio
Alice Howland (Julianne Moore) och dottern Lydia (Kristen Stewart). Foto: Jojo Whilden/BSM Studio

Tänk dig att du tappar orden mitt i ett föredrag, eller springer vilse på din löprunda i kvarteret. Dessa två händelser är de första tecknen på Alzheimers sjukdom för lingvistik­professorn Alice Howland i Still Alice. Filmen har svensk biopremiär den 20 mars och skådespelaren Julianne Moore har i redan fått en Golden Globe och en Oscar för sin gestaltning av titelrollen. Här är fem forskningsrön om alzheimer.

1. Löpning förebygger: Men det gäller att springa länge
Under de 12 år som National runners’ health- och National walkers’ health-studierna följde 154 000 amerikaner dog 175 av dessa med alzheimer som en underliggande eller bidragande dödsorsak. En rapport i Journal of Alzheimer’s disease 2014 visar att de löpare som sprang 25 kilometer per vecka minskade risken för en alzheimerrelaterad död med 40 procent. För den som promenerar krävs en dubblering av tid och en 50-procentig ökning av sträckan för att uppnå samma riskminskning.

2. Ät mer frukt
National runners’ health- och National walkers’ health-studierna visade även att den som äter mer än tre frukter per dag minskar risken för en alzheimerrelaterad död med 60 procent, jämfört med den som äter mindre än en frukt om dagen.

3. Minns bättre med nässprej: Insulin hjälper hjärnan
När alzheimerpatienter tog nässprej med syntetiskt insulin bättrade de på arbetsminnet, jämfört med en kontrollgrupp. Det visar en färsk studie i Journal of Alzheimer’s Disease. Resultatet kan förklaras av den mängd insulinreceptorer som finns i de områden av hjärnan som processar minnen. Tidigare forskning har visat liknande resulat med naturligt insulin.

4. Skaffa en kognitiv reserv: Träna hjärnan med flera språk
Enligt en rad studier är den som talar två eller flera språk bättre rustad mot alzheimer än andra. Så sent som i  december publicerade forskare vid universitetet i Gent en jämförelse mellan 69 enspråkiga och 65 tvåspråkiga alzheimerpatienter. Den visade att de tvåspråkiga i snitt insjuknade nästan fem år senare än sina enspråkiga landsmän. Forskarna menar att den hjärngympa som flerspråkigheten ger skapat en kognitiv reserv som skyddar hjärnfunktionerna från sjukdomens nedbrytande effekter.

5. Stressa mindre: Neurotiska kvinnor drabbas
År 1968 fick 800 göteborgskor fylla i ett personlighetstest. 2006 hade en femtedel av kvinnorna blivit dementa, och när forskarna tittade på de 38 år gamla formulären visade det sig att de som utvecklat alzheimer oftare hade en neurotisk läggning. Enligt Lena Johansson, som lett studien, som publicerades i Neurology i höstas, är det inte personligheten i sig som ökar sjukdomsrisken, utan att neurotiska personer är mindre stresståliga än andra. Det stämmer överens med tidigare studier som visat att långvarig stress kan öka risken för alzheimer.

Den här artikeln har tidigare publicerats i Modern Psykologi 2/2015: Pappersutgåva | För skärm.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s