Så blir rädda pojkar våldsamma extremister

Det här är ett kort utdrag ur Nils Ottos artikel Så föds en extremist i Modern Psykologi 9/2014.
Det här är ett kort utdrag ur Nils Ottos artikel Så föds en extremist i Modern Psykologi 9/2014.

Det har länge varit känt att gruppsammanhanget kan påverka människor att utföra handlingar som hade varit otänkbara om de vore ensamma. Hur de här processerna kan se ut i detalj är något som psykologiforskaren Emma Bäck och statsvetaren Hanna Bäck har undersökt i en färsk studie vid Lunds universitet.


I Why engage in collective action? har de två, som för övrigt är systrar, riktat in sig på en pusselbit som kan förklara hur gruppen påverkar människor att delta i politiskt våld.
– Vi har tittat på viljan att delta i protester, bland annat våldsamt upplopp, men tror att mekanismerna är desamma när det handlar om ännu våldsammare handlingar, säger Emma Bäck.

Emma och Hanna Bäcks forskning har visat vad som händer när människor blir påminda om att deras närvaro i gruppen inte är självklar.
– När folk upplever rädsla för att inte få vara med i en grupp är de beredda att gå så långt som att delta i politiskt våld, säger Emma Bäck.

I experimentet deltog studenter som var kritiska mot studieavgifter. Hälften informerades om att det fanns en politisk grupp som kämpade emot ett planerat införande av avgifter, men när de ansökte om att gå med i gruppen blev svaret nej. Därefter fick de veta att de i stället fick komma med i en annan grupp som drev samma fråga. Den andra hälften av deltagarna fick gå med i en grupp direkt, utan att först bli nekade. Alla deltagare fick sedan svara på hur långt de kunde tänka sig att gå med sin nya grupp för att stoppa avgifterna, till exempel att delta i våld.
– De som blev avvisade var mer benägna att följa grupptrycket. Många agerar som gruppen av rädsla för att inte få vara med, snarare än att de vill göra så, säger Emma Bäck.

Studien visar alltså hur gruppen kan påverka en person att acceptera våld som metod. Men ytterligare ett fynd gjordes om vad som möjligtvis kan utmärka personer i extremistiska rörelser. Bland deltagarna fanns nämligen några som redan från början var känsliga för att bli avvisade.
– Man kan se den känsligheten som ett personlighetsdrag. Den uppkommer ofta genom att man har blivit avvisad tidigt i livet, säger Emma Bäck.

När dessa, som med en engelsk term har hög rejection sensitivity, blev avvisade i experimentet var deras reaktion att gå med på mer långtgående handlingar än de som inte hade samma känslighet. Emma Bäck berättar att det är första gången den effekten kunnat visas i ett experiment.
– Om rädslan för att bli avvisad är en del av personligheten så kan personen känna att ”nu måste jag gå med på det här, annars blir jag utfryst”, säger Emma Bäck.

Läs en hela Nils Ottos artikel här: Så föds en extremist

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s