Sex steg till ett klokt val

Niklas Laninges artikel publicerades ursprungligen i Modern Psykologi 4/2014.
Niklas Laninges artikel publicerades ursprungligen i Modern Psykologi 4/2014.

Bli en mer rationell väljare med hjälp av beteendeekonomi.

Osäker på hur du bör rösta? Rädd för att din och andras röst kommer att styras av annat än en saklig värdering av den politik som partierna verkligen står för? Lugn, forskningsområdet beteendeekonomi lär oss om hur människor fattar beslut och hjälper oss att se när vi riskerar att fatta mindre rationella sådana. För att navigera genom valrörelsen med förnuftet i behåll är det bra att känna till några traditionella tankefel vi människor ofta fastnar i.

1. Tillgänglighetsheuristiken: Ett krångligt ord som förklarar en av de vanligaste tankefällorna. Begreppet innebär att vi tenderar att blanda ihop hur vanligt något är med hur lätt vi kan minnas det. Medierna har givetvis ett finger med i detta. Om ett fenomen har blivit uppmärksammat den senaste tiden får många för sig att fenomenet är vanligt. Ju mer som skrivs desto mer närvarande är ämnet för oss. Plötsligt tror vi, och många med oss, att ämnet är en nationell angelägenhet. Det är exakt den effekten som lobby­ister och skickliga pr-makare vill uppnå. Glöm alltså inte bort att hur lätt du minns något inte är samma sak som hur vanligt något är rent statistiskt. Så innan du hoppar på tåget för att ”höja straffet för brott x” eller ”bevaka grupp y” bör du ta en titt på statistiken.

2. Konfirmeringsbias: Låt oss säga att du fått för dig att stödja en viss fråga, säg ”att införa betyg redan i förskolan”. Om du är som de flesta andra så kommer du troligtvis snabbt att stöta på flera tecken som talar om att frågan minsann är viktig. Ena dagen läser du en artikel om stökiga dagisbarn. Andra dagen ser du en forsknings­rapport om att barn behöver disciplin. Till helgen råkar du till och med zappa dig fram till den gamla filmen Dagissnuten från 1990. ”Skönt, tre tecken på att jag valt rätt”, tänker du belåtet. Det är dock mer troligt att du drabbats av konfirmeringsbias, confirmation bias, snarare än att Sveriges förskolor tappat kontrollen. Konfirmeringsbias innebär att vi tenderar att notera sådant som stärker, eller konfirmerar, våra åsikter. I stället för att se sådant som motbevisar vår uppfattning fastnar vi för allt som bekräftar den. Att umgås med personer som tycker annorlunda än du själv samt att hämta in nyheter från olika källor kan motverka tanke­fällan.

3. Det funda­mentala attributions­felet: Tidigare i år blev komikern Soran Ismail intervjuad av Dagens Nyheter. Reportern frågade om Soran tyckte illa om sverigedemokrater. Soran som är en stark röst inom den antirasistiska rörelsen medgav att han förstår personer som säger upp bekantskapen med sverige­demokrater. Han lade dock till att det är viktigt att hata åsikterna snarare än människorna.

Det eftersträvansvärda är alltså att skilja mellan åsikter och personer, något som inte alltid är så lätt. Tankefällan kallas för det fundamentala attributionsfelet och den går åt två håll. Visst, det är lätt att hata personen på grund av dennes åsikter men nog har du varit med om det motsatta? Att du låter din uppfattning av en politiker styra ditt val mer än politiken i sig. Göran Hägglund är ju framröstad som den roligaste politikern, något som han säkert vinner riksdagsröster på. På samma vis kan det ju vara lätt att tycka illa om Folkpartiets politik om du stör dig på dess partiledares sätt att prata. Båda fallen är exempel på det fundamentala attributionsfelet, att vi låter fel attribut styra våra val. Så försök följa Sorans råd: Fokusera på åsikterna och politiken och strunta i utseende, humor och dialekt.

4. Haloeffekten: Lisa är en utåtriktad, smart, noggrann och envis person. Anna däremot är envis, noggrann, smart och utåtriktad. Vem tycker du bäst om? När forskare ställt upp dessa personbeskrivningar var för sig anser alltid majoriteten att Lisa verkar trevligare än Anna.

Du ser ju förstås att de båda beskrivs likadant fast i omvänd ordning. Anledningen till att Lisa uppfattas som trevligare är att försökspersonerna lät det första ordet påverka hur de tolkade resterande ord. Fenomenet kallas för haloeffekten och det är den som politiker vill komma åt när de exempelvis låter sig fotograferas med en folkkär person. Det kan låta som en klyscha men såväl stjärnglans som auktoritet och legitimitet spiller över på dem som omger sig med det. Nu när du känner till tankefällan kommer du förhoppningsvis inte att låta dig köpas så lätt.

5. Förankrings­effekten: Om beteendeekonomisk forskning lärt oss något så är det att vi upplever kostnader och in­täkter på ett subjektivt sätt. Ett par jeans för 500 kronor kan upplevas som ett kap om du hittar dem i en affär där alla andra plagg kostar minst 2 000 kronor. Hittar du samma jeans på H&M skulle du nog uppleva att 500 kronor är rätt dyrt. Tänk på förankringseffekten när du läser politiska utspel om att parti X ger dig 500 kronor mer i månaden eller att parti Y vill satsa tre miljarder på skolan. Det är lätt att ryckas med och hamna där partierna vill ha dig. Stanna i stället upp och låt din mer logiska sida jämföra skattelättnader och storsatsningar med summor från samma sfär. Är tre miljarder egentligen mycket i sammanhanget? Vad kan du egentligen göra för 500 kronor extra? Genom att hitta förankringspunkter till summor som politiker nämner kommer du sannolikt att se på dem på ett mer rationellt sätt.

6. Blinda fläcken-bias: Nu har du fått bekanta dig med en rad tankefällor. Tror du att du nu är immun mot dem? Om du är som de flesta som fått lära sig om liknande principer, så är du troligtvis övertygad om att du inte kommer att fastna i tankefällorna. När man studerat stora grupper så har just ett sådant mönster visat sig. Vi verkar ha en överdrivet stor tilltro till vår egen förmåga, samtidigt som vi tvivlar på att andra ska lyckas undvika tankefällorna. Den här bristen på självinsikt brukar kallas för blind spot-bias, efter den blinda fläcken på näthinnan. Så överskatta inte din egen förmåga, utan acceptera att du har och kommer att fastna i någon av ovanstående tanke­fällor igen. Gör dig själv en tjänst och skriv ner dem och snegla på dem då och då. Förhoppningsvis blir det då lite enklare att på valdagen vara säker på att det är din rationella sida som lägger din röst.

Niklas Laninge är psykologkandidat och driver utbildningssajten dailybitsof.com Den här artikeln publicerades ursprungligen i Modern Psykologi 4/2014: Pappersutgåva | För dator/läsplatta/smartphone.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s